När de trodde att det var helt säkra från konkurrens på grund av sin storlek, omfattande affärsmodell, inflytande och de höga hindren för marknadsinträde, har banker, försäkringsbolag och investeringshus kommit under attack. Den nya attacken är ett resultat av en ny teknisk våg som hotar deras status quo, om inte deras existens. Den tekniska utvecklingen på detta område går just ny mycket snabbt. Det beräknas att redan inom några år, 2020, så kommer så pass mycket som 25 procent av finansindustrins intäkter att vara i farozonen. Därför kommer Fintech att driva affärsmodellerna i framtiden.
Enligt en rapport från PricewaterhouseCoopers (PwC) med titeln ”Financial Services Technology 2020 and Beyond”, har konvergensen av finansiella tjänster och teknik, som har blivit känd som fintech, blivit en sådan störande kraft på så kort tid. Det gör att etablerade finansiella institutionerna snabbt måste ompröva sina affärsmodeller eller riskera att betydande delar av deras värdekedja för finansiella tjänster blir föråldrade.
Tekniska framsteg inom andra branscher har ökat konsumenternas förväntningar, som nu kräver högre kvalitet och mer personliga tjänster, sömlösa erfarenheter och mer värde för pengarna i alla samspel med företag. Fintechlovar att leverera detsamma för konsumenter inom finanssektorn, men det finns mycket mer bakom drivkraften mot nya affärsmodeller än kundvänliga lösningar.
Delningsekonomin
Populariteten hos företag som Uber Technologies Inc. och Airbnb Inc. visar att en delningsekonomi snabbt framträder. En ökande andel människor blir bekanta med att interagera direkt med andra människor. Begreppet ”Peer-to-peer-engagemang” (P2P) sprider sig i ett brett utbud av branscher, inklusive finansiella tjänster. P2P-utlåningen, som leds av företag som Lending Club Corp. (NYSE: LC) och Prosper Inc., ökar stadigt sin andel av konsument- och småföretagens utlåningsmarknad.
Genom crowdfunding-plattformar kan mindre investerare investera i den typ av möjligheter som en gång endast är tillgänglig för riskkapitalister. Ny betalningsteknik som eliminerar behovet av kontroller eller kreditkort stör redan konsument-bankrelationen. P2P-betalningsteknik växer fram, så att individer omedelbart kan överföra pengar till andra individer.
I den nya ekonomins ekosystem kan banker fortsätta att fungera som mellanhänder i vissa av dessa transaktioner. De kan även komma att bli en annan del av värdekedjan. Utan betydande förändring av sin affärsmodell kommer deras roll i konsumenttransaktioner stadigt att minska.
Digital plånböcker
En stor mängd fintech-investeringar har koncentrerats på att utveckla den digitala plånboken som finns i konsumentens smartphone istället för fickan eller handväskan. Digitala plånböcker, som ger konsumenterna ett snabbt, säkert och billigt sätt att använda, lagra och skicka pengar, kan ha störst inverkan på banksektorn. För bankerna har dessa konton stor betydelse då dessa attraherar kontohavare som kan erbjudas mer kvalificierade tjänster. Även om den digitala plånboken fortfarande finns i sina tidiga skeden, har den attraherat teknikjättar som Apple Inc. (NASDAQ: AAPL) och Alphabet Inc. (NASDAQ: GOOG).
Lägre kostnader
Stora finansinstitut har hela IT-avdelningar som syftar till att förbättra effektiviteten och sänka kostnaderna för att leverera sina tjänster. De är dock bundna av massiva arvssystem som skapar en kostnadsgolv under vilket de inte kan gå utan att subventionera kostnaderna.
Start up företagen inom Fintech har en karaktär med låga fotavtryck och förmåga att dämpa kostsamma nätverk. Detta minskar kostnaderna samtidigt som kunderna får en bättre kundupplevelse. Konsumenterna kan överföra pengar, öppna konton, låna pengar och investera pengar till en bråkdel av kostnaden för dem hos traditionella finansiella institutioner.
Millennials
PwC förväntar sig att den generationen som brukar benämnas millennials är den största användaren av fintech-tjänster. Utmaningen för traditionella finansinstitut är millennialernas stora beroende av sociala medier för information och vägledning, vilket har gjort dem mer krävande och mindre lojala.
Deras erfarenhet av andra former av e-handel har format deras förväntningar på personlig service levererad med digital hastighet. Enligt PwCs forskning skulle en av tre millennials överväga att byta bank under de närmaste 90 dagarna, och de är mer benägna att jämföra traditionella institutioner med digitala start ups.
Fintech-företag har fördelen jämfört med traditionella institutioner i deras tillgång till och utnyttjande av data. Dessa kan använda den datan för att informera sig om sina kunders behov och preferenser. Nästa steg är att anpassa anpassa sina erbjudanden till dessa behov och preferenser. Yngre användare har kommit att förvänta sig den typ av personlig service och skräddarsydda lösningar som en gång endast är tillgängliga för kunder med hög nettovärde som nu kan levereras genom automatiserade processer och artificiell intelligens.
Nasdaq 100-indexet följer de 100 största aktierna noterade på Nasdaq-börsen. De utvalda företagen kommer huvudsakligen från sektorer som hårdvara och mjukvara, telekommunikation, detaljhandel och bioteknik – inklusive alla stora amerikanska teknikföretag. Däremot ingår inte företag från energi-, finans- och fastighetssektorerna i Nasdaq-100. Vilken är den bästa fond som följer Nasdaq-100?
I USA har den populära QQQ ETF, som spårar Nasdaq 100, varit tillgänglig sedan 1999. Den förvaltas av Invesco. Den europeiska motsvarigheten till denna ETF använder tickersymbolen eQQQ. Till skillnad från den amerikanska marknaden finns det dock flera ETF-leverantörer i Europa som spårar Nasdaq 100 – så det är värt att jämföra.
ETF-investerare kan dra nytta av värdeökningar och utdelningar från Nasdaq 100-beståndsdelarna. För närvarande spåras Nasdaq 100-indexet av tretton ETFer.
Förvaltningsarvode fond som följer Nasdaq-100
Nedan har vi listat förvaltningsarvoden för fond som följer Nasdaq-100. Samtliga dessa ETFer har en konkurrenskraftig prissättning, allt från AXA IM Nasdaq 100 UCITSETF USD Acc, som debiterar sina andelsägare 0,14 procent per år till iShares Nasdaq 100 UCITSETF (Acc) som tar ut 0,33 procent i arvode. I jämförelse kostar de flesta aktivt förvaltade fonder mycket mer avgifter per år.
Som alltid vill vi påminna att om det finns flera olika börshandlade fonder som täcker samma index eller segment är det förvaltningskostnaden som avgör. Antar vi att dessa Nasdaqfonder ger samma avkastning kommer den som har lägst avgift att utvecklas bäst, allt annat lika. Grundregeln är alltså, betala aldrig för mycket då detta kommer att äta upp din avkastning.
Nasdaq 100 ETFer i jämförelse
Förutom avkastning finns det ytterligare viktiga faktorer att tänka på när du väljer en Nasdaq 100 ETF. För att ge ett bra beslutsunderlag hittar du en lista över alla Nasdaq 100 ETFer med detaljer om vinstanvändning, fondens hemvist och replikeringsmetod.
Samtliga dessa ETFer är europeiska börshandlade fonder. Dessa fond handlas på flera olika börser, till exempel Deutsche Boerse Xetra och London Stock Exchange.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
India’s vibrant economy and structural growth opportunities continue to be the envy of many emerging markets. But somewhat unique to this market are tax implications that investors should be aware of. Our Franklin Templeton Global ETF team examines these structural issues in Asia’s third-largest economy.
In merely a decade, India has taken a quantum leap from the world’s 11th largest economy to become its fifth largest. By many accounts, it is expected to remain one of the world’s fastest-growing major economies over the coming years. And even after a banner 2023 during which the country’s benchmark indexes surged and Indian Prime Minister Narendra Modi celebrated high-profile successes—from historic technological and space exploration achievements to rising global diplomatic clout—this election year has already marked more progress in supporting Modi’s pro-growth, pro-jobs efforts.
The world’s most populous nation has advanced ties with Western countries over free trade. In addition to agreements with Australia and the United Arab Emirates, it has worked to better integrate the “Global South’s” development needs and ambitions with that of the G20. Modi has touted innovative partnerships for a new multilateral rail and sea corridor to connect India with the Middle East and the European Union (EU)—seen as a counterweight to China’s vast Belt-and-Road infrastructure corridor.
India reached its latest notable trade pact, nearly 16 years in the making, in March with the European Free Trade Association—Iceland, Liechtenstein, Norway and Switzerland. The agreement lifts Indian tariffs to secure US$100 billion in foreign direct investment commitments from the non-EU markets to India across multiple sectors.
With India still an enviable investment powerhouse, it seems important to clarify a few aspects of this dynamic equity market.
How exchange-traded funds (ETFs) treat India capital gains tax (CGT)
Foreign investors should be aware that CGT is an integral part of investing in Indian equities that cannot be circumvented. Investors in India funds are subject to CGT implications regardless of fund provider, and CGT is based and calculated on a fund as a whole, not an individual investor’s position.
The details: Foreign investors owning local Indian stocks are subject to taxation on capital gains at a short-term rate of 15% for positions held for less than one year and at a long-term rate of 10% for positions held over one year.
To accrue or not to accrue: Consistent with market practice for US-listed India ETF providers, Franklin Templeton accrues unrealized CGT in its daily net asset value (NAV). This can lead to differences in performance relative to the benchmark, which does not include CGT. As a result, rising markets will typically lead to fund underperformance against a benchmark, while weaker market environments will typically generate outperformance (provided the fund is in an unrealized capital gain position where the current market value of fund holdings is above their historical book cost). See chart below.
For UCITS-listed India funds, there is a divergence in methods utilized by fund providers in accruing and reporting CGT. Some do not accrue unrealized CGT in the NAV, but will charge CGT to investors directly at redemption, which we believe leaves investors with a level of opaqueness and uncertainty over their ultimate proceeds. This method also creates an elevated NAV compared to what investors will actually experience. While Franklin Templeton’s approach to CGT may at times lead to a higher tracking difference,1 we believe investors benefit from increased transparency and a more reflective experience.
The magnitude and impact of CGT for a specific fund is heavily dependent on several variables, such as the timing of purchases and sales, performance of the holdings and their volatility, and the size of flows in and out of the fund relative to its assets under management (AUM).
Understanding the impact: The CGT impact to fund performance is driven by the path of returns, timing of individual lots and price points. Very broadly speaking, in rising markets, an NAV-accruing fund will likely underperform its benchmark and vice versa.
Consideration of comparability: Because different providers handle CGT differently, the comparability of fund performance metrics may be affected. As investors, it’s prudent to consider how these nuances may influence investment decisions within the broader context of your financial strategy.
The bigger picture: While CGT considerations are important, they should be viewed within the broader spectrum of investment objectives and risk tolerance. Taking a long-term perspective and being mindful of other important characteristics of the investment vehicle of choice may aid in the decision-making process.
In summary, India remains an attractive investment destination with compelling growth prospects for its equity markets. Investors seeking India allocation through an ETF should be aware of the current tax regime and what varying methods of accounting methodologies really mean for fund valuation.
Xtrackers II Target Maturity Sept 2033 EUR Corporate Bond UCITS ETF 1D (XB33 ETF) med ISIN LU2673523564, försöker följa Bloomberg MSCI Euro Corporate September 2033 SRI-index. Bloomberg MSCI Euro Corporate September 2033 SRI-index följer företagsobligationer denominerade i EUR. Indexet speglar inte ett konstant löptidsintervall (som är fallet med de flesta andra obligationsindex). Istället ingår endast obligationer som förfaller mellan oktober 2032 och september 2033 i indexet (ETF kommer att stängas i efterhand). Indexet består av ESG (environmental, social and governance) screenade företagsobligationer. Betyg: Investment Grade.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,12 procent p.a. Xtrackers II Target Maturity Sept 2033 EUR Corporate Bond UCITSETF 1D är den enda ETF som följer Bloomberg MSCI Euro Corporate September 2033 SRI-index. ETFen replikerar det underliggande indexets prestanda genom samplingsteknik (köper ett urval av de mest relevanta indexbeståndsdelarna). Ränteintäkterna (kupongerna) i ETFen delas ut till investerarna (Minst årligen).
Denna ETF lanserades den 8 november 2023 och har sin hemvist i Luxemburg.
Bloomberg MSCI Euro Corporate SRI PAB Index syftar till att spegla resultatet på följande marknad:
Minsta utestående belopp på 300 miljoner euro per obligation
Endast obligationer utgivna av företag med en MSCI ESG-rating på BBB eller högre och en MSCI ESG Impact Monitor över 1 ingår
Indexet övervakar absoluta växthusgasutsläpp (“GHG”) genom att sätta en initial 50 % avkolning av absoluta växthusgasutsläpp i förhållande till moderuniversumet följt av en årlig 7 % avkolningsbana för absoluta växthusgasutsläpp.
Obligationer utgivna av företag som är involverade i alkohol, tobak, hasardspel, vuxenunderhållning, genetiskt modifierade organismer (GMO), kärnkraft, civila skjutvapen, militära vapen (inklusive minor, klusterbomber, kemiska vapen) är undantagna.
Handla XB33 ETF
Xtrackers II Target Maturity Sept 2033 EUR Corporate Bond UCITSETF 1D (XB33 ETF) är en europeisk börshandlad fond. Denna fond handlas på Deutsche Boerse Xetra.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.