Institutionella investerare ökar användandet av börshandlade fonder

Institutionella investerare ökar användandet av börshandlade fonderInstitutionella investerare ökar användandet av börshandlade fonder

Institutionella investerare ökar användandet av börshandlade fonder ETP-industrin, det vill säga börshandlade produkter, avslutade trots ett mycket volatilt börsår 2015 ett år med den bästa tillväxten någonsin. En förklaring ligger i att institutionella investerare ökar användandet av börshandlade fonder i sin förvaltning snabbare än tidigare. Enligt en färsk analys från Greenwich Associates, Institutional Investment in ETFs: Versatility Fuels Growth, planerar dessutom institutionerna att öka sitt användande av ETFer ytterligare under 2016. Det ser verkligen ut som investerarna har omfamnat detta finansiella instrument och tagit det till sig på allvar.

Institutionerna står för 36 procent av marknaden i USA

Institutionella investerare äger för närvarande 36 procent av alla US-noterade ETF tillgångar, motsvarande 756 miljarder av det totala marknadsvärdet om 2 100 miljarder dollar. Av de 183 institutionella investerare som deltog i undersökningen har cirka 43 procent av dem allokerat mer än tio (10) procent av sina totala portföljer till börshandlade fonder. Av de institutionella investerare som i dag inte har placerat pengar i ETFer säger nästan tjugo (20) procent att de överväger att ta in börshandlade fonder i sin förvaltning under 2016.

I rapporten konstateras att institutionella investerare införlivar ETFer som ett verktyg för den långsiktiga, strategiska förvaltningen samt som en kostnadseffektiv ersättare för traditionella obligationer och derivat. Runt 82 procent av investerarna uppgav att kunna få viss exponering marknaden var den viktigaste faktorn för att välja en ETF. Institutionella investerare angav också på likviditet eller omsättning, driftskostnadsprocent och tracking error som några av de mest attraktiva faktorer för att investera i börshandlade fonder.

Amerikanska institutioner bidrar till tillväxten

Amerikanska institutioner bidrar till tillväxten för ETF-marknaden när de drar nytta av de potentiella fördelarna och tillämpningar som börshandlade fonder erbjuder säger Daniel Gamba, Head of iShares U.S. institutional Business på BlackRock. Han fortsätter att säga att institutionerna använder ETFer för att addera likviditet i sina obligationsportföljer, för att kunna överträffa de bredare marknadsindexen genom smart beta strategier och göra långsiktigt strategiska placeringar. Vissa institutioner använder också ETFer för att ersätta terminer i sin förvaltning.

Bland de institutioner som arbetade med aktie-ETFer säger sig 36 procent att ha för avsikt att öka allokeringen till börshandlade fonder under 2016. 35 procent av dessa institutioner säger att de kommer att öka användandet av ETFer med tio (10) procent eller mer.

Befintliga institutionella användare hittar nya användningsområden för ETFer i sina portföljer, och ett växande antal använder ETFer som det primära instrumentet för att genomföra långsiktiga strategiska investeringar. Det mest populära användningsområdet för ETFer bland de institutionella användarna är att för att få en exponering mot kärninnehaven, motsvarande en investering i ett index som S&P 500, DAX eller OMXS30.

Obligationsanvändandet ökar ytterligare

Bland de institutioner som arbetade med räntebärande-ETFer säger sig 35 procent att ha för avsikt att öka allokeringen till börshandlade fonder under 2016. 36 procent av dessa institutioner säger att de kommer att öka användandet av ETFer med tio (10) procent eller mer.

Användandet av räntebärande-ETFer ökar, i dag använder två av tre institutioner i USA sådana finansiella instrument enligt Greenwich Associates. Rapporten visar att det är framförallt frågan om likviditet som har lett till det höga användandet.

Ersätter derivatpositioner med börshandlade fonder

Mer än hälften av institutionerna har under det senaste året valt att ersätta traditionella derivatprodukter med ETFer, och 78 procent av terminsanvändarna planerar att ersätta befintliga terminspositioner med börshandlade fonder under 2016.

Även Smart beta strategier och ETFer som ger andelsägarna en exponering mot alternativa indexeringsmetoder har vunnit popularitet bland institutionella investerare. Enligt enligt Greenwich Associates rapport använder sig 30 procent institutionerna i USA av börshandlade fonder för att få en exponering mot smart beta. Lika stor andel använder valutahedgade börshandlade fonder. För att summera det hela, institutionella investerare ökar användandet av börshandlade fonder, i alla fall i USA. Vi märker emellertid att europeiska institutionella investerare ökar användandet av börshandlade fonder också, och här är tillväxttakten snabbare även om volymerna är lägre. På sikt är det inte orimligt att anta att Europa kommer nå samma användningsgrad som USA.

Därför skall Du köpa infrastruktur i en fond

Därför skall Du köpa infrastruktur i en fond

Därför skall Du köpa infrastruktur i en fond Allt fler investerare söker sig till placeringar som ger dem löpande avkastning, endera i form av utdelningar eller räntor. Ett alternativ som kommit att bli allt mer populärt är de börshandlade fonder som investera i infrastruktur på global bas. Det är en kraftigt växande marknad som ger en attraktiv avkastning. Därför skall Du köpa infrastruktur i en fond är ämnet för dagen.

I sin senaste webacast, Infrastructure Investing for Income and Lower Volatility, förklarade Vinit Srivastava, Senior Director på S & P Dow Jones Index hur bolag som arbetar med infrastruktur generar stabila kassaflöden och har en hög avkastning samtidigt som de fungerar som ett inflationsskydd. Han säger också att dessa företag kommer att få en större betydelse när tillväxten på emerging markets ökar.

Infrastrukturprojekt har nästan alltid fördelen av ett de har långsiktiga kontrakt, vilket gör att de företag som är verksamma inom detta segment kan arbeta med långsiktiga planer och budgetar. Det innebär också att när projekten väl är på plats så kommer företagen att ha höga rörelsemarginaler och relativt sett låga årliga underhålls- och servicekostnader, något som skapar stabila kassaflöden.

En fördel med infrastruktur är de höga inträdesbarriärerna. Infrastruktur är anläggningar som representerar stora investeringar och som används dagligen av samhället. Med infrastruktur avses framförallt system för transport av varor, personer och tjänster samt för energi och information. Till infrastruktur räknas även bebyggelse och fastighetsstruktur. En viktig del av infrastrukturen är även mer abstrakta strukturer som samhällsinstitutioner, utbildningsväsen, sjukvård, lagar och förordningar, vilka fungerar som sammanhållande medium, som ett ”lim”, i övrig mer konkret infrastruktur i samhället. Till infrastruktur brukar man först och främst räkna system som omfattar vägar och järnvägar, elnät och andra energisystem, telenät och Internet, samt vatten- och avloppsnät. Det är i allmänhet det offentliga samhället – staten och kommunerna – som ansvarar för utbyggnad och underhåll av infrastruktur. Eftersom infrastruktur ofta är utformade som centraliserade eller decentraliserade nätverk med nätverkseffekter, kan dessa få stordriftsfördelar när de omfattar hela samhället; på så sätt brukar infrastrukturen beskrivas som ett naturligt monopol. De höga inträdeskostnaderna bidrar också ofta till att avskräcka nya konkurrenter från etablera sig på området.

Fungerar som ett inflationsskydd

I allmänhet är infrastrukturkontrakt kopplade till inflationen eller så kan företagen som driver dessa projekt överföra inflationsökningarna till slutkonsumenterna. Höga kassaflöden som kan användas för utdelningar till aktieägarna kan tillsammans med inkomster som kopplas till inflationen göra att dessa projekt fungerar som en inflationshedge. Bill Belden, VD på Guggenheim Investments pekar också på att globala infrastrukturprojekt ger investerarna en lägre korrelation till traditionella tillgångsklasser som aktier och obligationer. Han pekar också på att myndigheterna i tillväxtmarknaderna spenderar pengar på infrastruktur för att bygga ut sin ekonomi medan utvecklade marknader uppdaterar åldrande tillgångar.

Guggenheim erbjuder en börshandlad fond

Investerare kan få tillgång till den växande marknaden av infrastrukturprojekt genom en fond, till exempel genom en börshandlad fond. Nyligen lanserade Guggenheim sin ETF ned namnet High Income Infrastructure ETF (NYSEArca: GII). Det finns andra alternativ till GII, men ledningen för Guggenheim har valt att fokusera på utdelningarna. I skrivande stund ger denna ETF en direktavkastning på 4,15 procent.

GHII är däremot den första börshandlade fonden med fokus på infrastruktur som noterats. Denna börshandlade fond replikerar utvecklingen av S&P High Income Infrastructure Index. Detta index består av de 50 företag i S & P Global BMI som har den högsta direktavkastningen. S&P High Income Infrastructure Index omfattar företag verksamma inom energi, transporter och försörjningssektorerna, fördelat på verktyg 49,9%, industriföretag 33,3% och energi 16,8%.

Underbranscher inkluderar olje- och gaslager & transport 29,9%, elbolag 24,5%, multi-verktyg 14,1%, motorvägar och järnvägar 10,8%, gasverktyg 5,5%, flygplatstjänster 4,5%, marina hamnar och tjänster 4,3%, oberoende kraftproducenter & elhandeln 3,1%, vattenverk 2,5% och förnybar el 0,7%.

ETF ger också en global spridning, och har allokerat sina innehav enligt följande USA 19,7%, Australien 14,8%, Kina 9,4%, Spanien 8,7% och Italien 8,1%.

Effekten av förväntad avkastning

Effekten av förväntad avkastning

Nedanstående diagram visar effekten av nuvarande värderingen på förväntad avkastning under de kommande fem åren. Läs mer om Effekten av förväntad avkastning

Att köpa undervärderade ETFs resulterar i positiva värderings avkastning. Att köpa övervärderade ETFs resulterar i negativa värderingseffekter avkastning.

Vissa enskilda icke-amerikanska aktiemarknaderna erbjuder de bästa möjligheterna för värdering avkastning, medan olja, guld och amerikanska aktier förefaller att visa de sämsta möjligheterna just nu.

Definitionen av ‘Förväntad avkastning’

Den summa man räknar med att erhålla från en investering som har olika kända eller förväntade avkastningsnivåer. Till exempel, om man investerar i en aktie som har 50 % chans att leverera en vinst på 10 % och 50 % risk att leda till en förlust på 5 % så är den förväntade avkastningen 2,5 % (0,5 x 0,1 + 0,5 x -0,05). Det bör noteras att kalkylen för förväntad avkastning vanligtvis bygger på äldre siffror och på inget sätt kan garanteras.

Vad betyder ‘Förväntad avkastning’?

I de flesta fall används begreppet förväntad avkastning som ett verktyg för att avgöra huruvida en investering har en positiv eller negativ förväntad nettoavkastning, det är dock inte en fast modell för att beräkna eventuella vinster eller förluster. I vår hypotetiska avkastningsuppskattning ovan, är investeraren alltså inte garanterad en avkastning på 2,5 %, siffran representerar endast ett matematiskt genomsnitt.

Förutom förväntad avkastning bör kloka investerare även räkna med sannolikheten för en viss avkastning för att på ett adekvat sätt bedöma riskerna. Trots allt, kan man ibland stöta på omständigheter där vissa lotterier, till exempel, erbjuder en positiv förväntad avkastning även fast den faktiska chansen att realisera avkastningen är ytterst låg.

Så bra är den genomsnittliga privatinvesteraren

Så bra är den genomsnittliga privatinvesteraren

Hur bra är egentligen den genomsnittliga privatinvesteraren? Många personer anser att de är bättre än medel när det gäller alltifrån bilkörning till utseende och inte minst investeringar. Statistiken visar den bistra sanningen. Longboard Asset Management har genomfört en studie som inkluderade de 3000 bästa amerikanska aktierna mellan 1983-2007. De fann att:

  • 39% av aktierna hade en negativ avkastning
  • 19% av aktierna sjönk med minst 75%
  • 64% av aktierna gick sämre än index
  • 25% av aktierna bidrog med all positiv avkastning

Vad säger detta? Om du köper en slumpvis aktie är sannolikheten 64 procent att din avkastning kommer vara sämre än index. Det är cirka 40 procent sannolikhet att din avkastning kommer vara negativ. Vad säger du om dessa odds? Kanske köpa index istället?

BlackRocks studie visar samma sak

Det finns även en studie från BlackRock på samma tema. Denna avser en 20-årsperiod (1992-2011). Utfallet är lika skrämmande. Den genomsnittliga privatinvesteraren har en avkastning som är sämre än inflationen. BlackRock tror att det framförallt är psykologiska faktorer som ligger bakom denna urusla avkastning. Många privatinvesterare försöker sig på ”market timing” och misslyckas katastrofalt. Den genomsnittliga privatinvesteraren säljer i panik och köper i eufori.

Dessa undersökningar avser den amerikanska marknaden. Tro inte att det är någon skillnad när det gäller svenska privatinvesterare. Statistiken är sannolikt lika skrämmande.