bnp Archives - ETFBloggen

Att köpa ETFer Online är enkelt

Kanske är den största nackdelen med att investera i börshandlade fonder (ETF) att de precis som enskilda aktier, måste köpas via en mäklare, vilket kräver att man betalar ett courtage. Därför förlorar investeraren var som helst från några kronor till ett par hundra kronor varje gång han köper eller säljer. Men han behöver inte göra det. Att köpa ETFer Online är enkelt.

Eftersom det nu är möjligt att köpa ETF online kan investerare få alla fördelar med ETF-investeringar medan man betalar en bråkdel av den typiska kommissionen eller i vissa fall inget courtage. Aktiehandelsappar, såväl som robo-rådgivare som Wealthfront och Betterment, tillåter handel med börshandlade fonder utan att ådra sig traditionella mäklareavgifter.

Stock-Trading Apps

Robinhood, Motif och Ally Invest (tidigare TradeKing) är bland de populäraste aktiehandelsapparna.

Motif Explorer, från online-mäklare Motif Investing, lanserades redan 2012. Motifs huvudsakliga krav på berömmelse är det sätt som låter användarna bygga en korg med upp till 30 aktier, liknande en hemlagad ETF, och handla den för en platt provision på $ 9,95 per handel, genomförd på nästa handelsdag eller $ 19,95 per handel för privilegiet att investera i realtid. Men appen gör det också möjligt för investerare att handla faktiska ETFer eller enskilda aktierpå plattformen eller inkludera dem i sina portföljer, till $ 0 per handel (eller $ 4,95 per handel om de investerar i realtid), vilket gör korgalternativet mer kostnadseffektivt.

Robinhood, som lanserades i december 2014, tar inga provisioner på aktier och ETF-affärer. Den enda kostnaden som investeraren betalar är förvaltningsavgiften till ETF-leverantören, som vanligtvis motsvarar en kostnadskvot under 0,5%. I stället för att ladda de flesta användare, tjänar Robinhood pengar på två sätt: Genom att samla intresse från dem som håller marginalkonton och investerar pengarna sina kunders kontanta innehav i räntebärande konton. Företaget har också stöd av riskkapitalister och ängelinvesterare så olika som Google Ventures, Jared Leto och Snoop Dogg.

Ally Invest, som förvärvade TradeKing i 2016, debiterar $ 4,95 per vanlig aktiehandel; alternativ kostar ytterligare $ .65. Det erbjuder 100 provisionsfria ETF.

Robotrådgivare

För investerare fokuserade mer på lång sikt än daglig handel, erbjuder robo-rådgivare en plattform för att bygga en portfölj av ETF utan att betala de höga avgifterna eller provisionerna som debiteras av finansiella rådgivare. Förvaltningsavgifter för Wealthfront och Betterments avgifter som sträcker sig från 0,15% till 0,35%, jämfört med 1 till 1,5% för en genomsnittlig finansiell rådgivare. Båda programmen går till användarna genom processen att ställa in sin portfölj av ETFs, dess konstruktion bygger på en rad frågor som användarna svarar vid registrering avseende deras risk tolerans och investeringspreferenser.

Wealthfront och Betterment erbjuder olika ETFs, från enkla som spårar brett amerikanska aktieindex, såsom S & P 500 till specialiserade instrument, som tillväxtmarknader och fastighetsinvesteringar (REIT). Båda plattformarna möjliggör också enkel upprättande av skatteskyddade pensionskonton, såsom IRA, både traditionella och Roth-sorter.

Hur kommer aktiemarknaden att påverkas av orkanen Harvey?

Orkanerna Harvey och Irma kommer sannolikt att kosta den USAs ekonomi nästan 300 miljarder dollar, motsvarande 1,5 procent av året BNP. Siffran är ett estimat som kommer från AccuWeather Inc. Hur kommer aktiemarknaden att påverkas av orkanen Harvey? Orkanerna träffade Karibien och USA i ett läge när den amerikanska börsen redan befann sig i ett bräckligt läge efter att ha handlats i sidled i tre månader.

Det ekonomiska slaget från Harvey och Irma kommer sannolikt att leda till minskade företagsvinster och sätta ytterligare tryck på aktierna.

Kostnaderna för Harvey

Enbart de oförsäkrade kostnaderna för Harvey ensamt kan komma att överstiga 200 miljarder dollar enligt uppskattningar från Fundstrat Global Advisors LLC. Det är en högre summa än vad orkanerna Sandy och Katrina kostade tillsammans. Hur högt beloppet blir kommer vi sannolikt inte få reda på i år om ens någonsin. AccuWeather projekterar kostnaden för Harvey till 190 miljarder dollar och Irma blir 100 miljarder dollar.

Harvey ensam kommer att minska den amerikanska BNP-tillväxten för tredje kvartalet med så mycket som en hel procentenhet, enligt en analys av Goldman Sachs Group Inc. (Denna rapport släpptes lördag, en dag innan Irma nådde Florida. Goldmans analys baserades på preliminära uppskattningar av skador och ekonomiska störningar från Harvey. Andra ekonomer är mindre pessimistiska än Goldman, och förväntar sig att BNP-tillväxten i tredje kvartalet kommer att bli lägre med 0,3 procentenheter. Under det fjärde kvartalet tror det att det kommer vara utan påverkan och en ökning med 0,2 procentenheter under första kvartalet 2018.

Goldman förväntar sig en svaghet i det tredje kvartalet på grund av att Harvey ”att vända om de efterföljande tre kvartalen, mer än att återhämta den förlorade produktionen”.

På samma sätt förväntar andra ekonomer inte att de ser långvariga effekter från Harvey och lämnar därmed sina prognoser för BNP, arbetslöshet, inflation och andra viktiga indikatorer oförändrade för år 2018. De förutser emellertid olika snedvridningar de närmaste månaderna.

Påverkan på jobb och inflation

Goldman förväntar sig att Harvey kan minska sysselsättningen med någonstans mellan 20 000 och 100 000 jobb i september. De tror också Harvey kommer att leda till en höjning i bensinpriserna som kommer att addera cirka 0,2 procentenheter till den årliga inflationen.

Ekonomer prognostiserar att det kommer att bli cirka 81 000 färre jobb skapade under tredje kvartalet än annars, att det kommer att få liten inverkan på fjärde kvartalet, men att det kommer att öka på cirka 39 000 jobb under första kvartalet 2018 vilket drivs av ombyggnadsinsatser.

Sektorpåverkan

Harveys viktigaste kortsiktiga konsekvenser kommer att märkas i konsumtionsutgifter, lager, bostäder och energi. Såväl bensinproduktionen som distributionen av detta drivmedel avbröts av Harvey. Detta beror på att det drabbade Houston är ett stort raffineringscenter. Detta har lett till att priserna har ökat. Historiskt sett tenderar emellertid stormrelaterade prisökningar av bensinpriset att dämpas efter några månader.

Bostadsbyggandet i regionen som drabbats av Harvey har försenats. När området torkar ut, kommer det att bli en ökad konkurrens för byggföretag, så kallade Home builders, att bygga om skadade eller förstörda bostäder och kommersiella byggnader. Kostnaden för oförsäkrade skador, som de uppskattade på 100 miljarder dollar kommer att minska hushållens välstånd. Den börshandlade fond som kan påverkas direkt av detta är den ETF som heter SPDR S&P Homebuilders ETF (NYSEARCA: XHB).

Recession och Björnmarknad

”Marknader tumlar hela tiden, men har ett sätt att återhämta sig, i alla fall så länge ekonomin fortsätter att växa. Det gäller emellertid att se upp när en större sättning följs av en lågkonjunktur.

De senaste exemplen är björnmarknaden 1973-1975, sprängningen av techbubblan år 2000 och den stora lågkonjunkturen som började 2007 före Finanskrisen 2008. I alla dessa fall befann sig en delekonomi i lågkonjunktur. Denna var emellertid inte nödvändigtvis orsaken till en björnmarknad, men har till viss del ökat till dess svårighetsgrad. Om effekterna av orkanerna Harvey och Irma visar sig vara längre och mer varaktiga än vad som förväntats, och om en äkta lågkonjunktur infinner sig har investerare ytterligare skäl till oro.

Sjunkande vinstmarginaler kan signalera recession 2016

En första överblick av företagens vinster under det tredje kvartalet 2015 visar på sjunkande vinstmarginaler, och en nedgång om 4,7 procent i resultatet från samma period 2014. Detta bekräftar de farhågor som många analytiker har, att företagens vinstmarginaler nådde en topp redan för ett år sedan. Det bästa sättet att mäta vinstmarginaler är att ta den totala ekonomin omfattande företagsvinster mätt i BNP och dela dem med de privata sysselsättningen. På detta sätt ser vi exakt var den genomsnittliga löntagaren skapar för värden och det går att fånga hela ekonomin.

Resultatet per anställd har minskat

Resultatet per anställd har i allmänhet trendat märkbart högre under de senaste åren, en funktion av faktorer som produktivitetsvinster och inflation. Historiskt sett, eller i alla fall sedan Andra Världskriget, har vinstmarginalerna kulminerat före uppkomsten av en recession. I den nuvarande konjunkturcykeln toppade marginalerna på 18 390 USD per anställd under det tredje kvartalet 2014, en siffra som skall ställas i jämförelse med 17 133, samma siffra det tredje kvartalet 2015. Vi ser alltså sjunkande vinstmarginaler.

Marginalerna har fallit på grund företagens vinsttillväxt har minskat, men sysselsättningstillväxten under de senaste fyra kvartalen har varit mycket stabil, och ligger på en årstakt om två (2) procent.

Vad betyder detta? Vinstmarginalerna har som sagt alltid toppat innan en lågkonjunktur börjar utvecklas. Det har inte funnits en konjunkturcykel i efter andra världskriget där detta inte har varit fallet. Anledningen till att vi ser marginalerna som en bra indikator är enkel, när företagens lönsamhet minskar kommer detta att följas av neddragningar av kostnaderna för företagen. Det är normalt att marginalerna komprimeras på grund av kostnadstrycket, framförallt när lönekostnaderna i förhållande till omsättningen stiger. Med andra ord, när företagen konkurrerar om knappa resurser (arbetskraft) trissas lönerna upp vilket i sin tur skapar ett inflationstryck och sjunkande vinstmarginaler, efter vilket FED börjar höja räntan, ibland ganska aggressivt.

Slutsats

På ytan kan en topp i marginalerna få vissa investerare att bli oroliga, eftersom den historiska ledtiden mellan tidpunkten när marginalerna toppar och uppkomsten av en lågkonjunktur har varit åtta kvartal.

Detta skulle kunna innebära att ekonomin kan komma in i en lågkonjunktur redan under andra halvåret 2016. Det är emellertid viktigt att notera att ledtiden från toppen i marginalerna till början av lågkonjunkturer varierar kraftigt över konjunkturcykler, och längre konjunkturcykler tenderar att ha längre ledtider.

Detta är vad som hände under de långa konjunkturerna under 1960-talet och 1990-talet. I den förstnämnda perioden inträffade toppen i marginalerna 16 kvartal före recessions utbrott, medan toppen i marginalerna i den senare cykeln inträffade 15 kvartal innan nedgången. Dessutom är penningpolitiken mycket expansiv och det är sannolikt att detta kommer att fortsätta att vara fallet med tanke på att inflationen är mycket låg.

Den globala skuldkrisen eskalerar ytterligare

Den globala skuldkrisen eskalerar ytterligare, det är inte bara Grekland som är skyldiga enorma summor pengar. Nedan listar vi 24 länder som står inför en skuldkris. Det har varit så mycket uppmärksamhet på Grekland under de senaste veckorna, men sanningen är att Grekland endast utgör en mycket liten del av en aldrig tidigare skådad global skuldbomb som hotar att explodera när som helst. Nedan listar vi 24 länder som står inför en skuldkris – och ytterligare 14 stycken som ligger i farozonen. För närvarande befinner sig kvoten skulder/BNP på rekordhöga 286 procent globalt sett, närmare 200 biljoner dollar i skulder. Detta motsvarar cirka 28 000 USD strax under 250 000 kronor per person. Betänk vidare att mer än hälften av världens befolkning lever på mindre än 100 kronor per dag så ser vi att det knappast finns någon möjlighet att dessa skulder någonsin kommer att kunna betalas tillbaka. Den enda ”lösningen” under vårt nuvarande system är att sparka burken väg så länge som vi kan tills denna kolossala skuldpyramid slutligen kollapsar av sig själv.

Ingen utväg

I fallet med Grekland har vi kunnat konstatera att det är möjligt att bygga upp en så pass stor skuld att det bokstavligen inte finns någon utväg. De övriga europeiska nationerna försöker hitta ett sätt att hjälpa Grekland med en tredje räddningsaktion, men det är i princip som att försöka betala skulden på ett kreditkort med ett annat kreditkort eftersom så gott som alla europeiska länder själva nästan drunknar i skulder. Det betyder att även om det skulle gå att finna en permanent lösning för skuldkrisen i Grekland så är det endast en mycket liten del av problemet som löses på det sättet. Världens nationer har aldrig varit så högt skuldsatta som de är i dag och det blir värre för varje dag som går.

Enligt en rapport som nyligen publicerades av analysföretaget Jubilee Debt Campaign, finns det för närvarande 24 länder i världen som står inför en fullskalig skuldkris …

■ Armenien
■ Belize
■ Costa Rica
■ Kroatien
■ Cypern
■ Dominikanska Republiken
■ El Salvador
■ Gambia
■ Grekland
■ Grenada
■ Irland
■ Jamaica
■ Libanon
■ Makedonien
■ Marshall Islands
■ Montenegro
■ Portugal
■ Spanien
■ Sri Lanka
■ Saint Vincent och Grenadinerna
■ Tunisien
■ Ukraina
■ Sudan
■ Zimbabwe

Det finns dessutom ytterligare 14 länder som befinner sig i farozonen
■ Bhutan
■ Cape Verde
■ Dominica
■ Etiopien
■ Ghana
■ Laos
■ Mauritania
■ Mongolia
■ Mocambique
■ Samoa
■ Sao Tome e Principe
■ Senegal
■ Tanzania
■ Uganda

Vad är lösningen?

Är lösningen att låta de ”rika” länderna betala och rädda dem? Problemet är, de ”rika länderna” är några av de största låntagarna av alla. Ta till exempel USA, vars statsskuld mer än fördubblats sedan 2007 och nu är så pass stor att det rent matematiskt sett inte kommer att vara möjligt att betala av den.

Europa befinner sig i en liknande situation där länderna försöker hitta ett sätt att rädda Grekland, när det egentligen är så att de flesta av dem själva behöver räddas. Alla dessa länder kommer vid en eller annan tidpunkt att komma och be om hjälp. Förhållandet mellan statsskuld och BNP har nått rekordhöga nivåer sedan EU nästan kollapsade 2012.

Spaniens statsskuld/BNP har stigit från 69 procent till 98 procent. Italiens statsskuld/BNP har gått från 116 procent till 132 procent och Frankrikes statsskuld/BNP har stigit från 85 procent till 95 procent. Belgien har en statsskuld/BNP på 106 procent, Irland en statsskuld/BNP på 109 procent och Portugal en statsskuld/BNP på 130 procent.

Om eller kanske mer korrekt när dessa dominobrickor börjar falla kommer det att leda till otrevliga konsekvenser i det överbelånade globala finansiella systemet. Spanien har en utestående statsskuld på mer än en biljon dollar och Italien har mer än 2,6 biljoner Euro i skuld. En nedskrivning av dessa skulder skulle leda till att en rad defaults inledds över hela världen. Bankerna i Europa har i dag lån som är 26 gånger större än deras egna kapital, och det är därför lätt att se varför en nedskrivning av grekiska, spanska, italienska eller franska skulder kan få dem att vackla och själva göra default.

Lika olycksbådande situation i Asien

Enligt nyhetsbyrån Bloomberg har skuldnivåerna i Kina nått nivåer som aldrig tidigare registrerats. Kinas ekonomiska expansion slog analytikernas prognoser för det andra kvartalet, men landets skuldsättning ökade i en ännu snabbare takt. De kinesiska företagens och hushållens utestående lån uppgick i slutet av januari 2015 till 207 procent av landets bruttonationalprodukt, en ökning med 125 procent sedan 2008. I denna siffra ingår inte den kinesiska statsskulden. Addera denna så uppgår kvoten skuldsättning/BNP för Kina till över 300 procent. I Japan är det ännu värre. Kvoten skuldsättning/BNP är nu uppe på 230 procent. Den globala skuldkrisen eskalerar utan tvekan.

Nordamerikanska REIT marknaden, en attraktiv värdering?

Nordamerikanska REIT marknaden, en attraktiv värdering? REIT -marknaden har tydligt försvagats under våren. Orsaken till detta har varit oron över FED:s kommande räntehöjningar och de långa räntorna (se bild nedan / USA:s REIT marknad). De långa räntorna steg markant från vinterns bottennoteringar (USA:s 10-åring t.ex. från ca 1,6% till 2,5%) då REIT bolagen sjönk i motsvarande grad med ca 12%. Under maj och juni månad 2013 steg den amerikanska långräntan från 1,6% till 3%, och REIT marknaden sjönk med 17%. Enligt samma enkla modell kunde REIT-bolagen ytterligare sjunka med ca 5% ifall 10-årsräntan stiger till 3%, dvs grovt uppskattat -1% för varje10 bps ränte ökning. Detta är förstås en grovt förenklad kalkyl och om detta scenario skulle bli verklighet, skulle t.ex. P/NAV för vår Nordamerika REIT-fond ligga på -12% och substansrabatten m a o vara märkbar samt dividendavkastningen ligga på 5,6%. Ifall REIT marknaden från dessa nivåer ytterligare skulle sjunka, skulle det sannolikt bero på att den nordamerikanska fastighetsmarknaden drabbats av en märkbar avmattning. För närvarande ser vi inga sådana tecken. Utvecklingen på den amerikanska fastighetsmarknaden har fortsatt uppåt under första halvan av 2015 (CBRE Q1/2015).

FTSE/EPRA NAREIT North America tr Index (ljusgrön) och USA:s 10 årsränta (mörkgrön)
Källa: Bloomberg 10.6.2015.

Förhållandet mellan räntor och REITs är dock inte så enkel. Då man granskar perioden i slutet av 2010 och räntehöjningseffekterna på REITs ser man att så är fallet. Räntan steg från 2,4% till 3,7% men samtidigt steg REIT bolagens kurser. Dagens situation inger en sorts ”déjá-vu” känsla med ”taper”-chocken 2013 i färskt minne, där tidpunkten visade sig vara ett utmärkt köptillfälle. Även då argumenterade vi med hjälp av statistik för att även om den initiala reaktionen kan komma att bli negativ, kommer REIT-aktierna att ta igen tappet under följande 6-12 månader (se tabellen nedan). Situationer där en accelererande inflation driver på ränteökningen är fördelaktiga för REITs (indexeringseffekt på hyror och på EPS), i synnerhet om den ekonomiska tillväxten är på väg att öka.

Nedan en färsk uppdatering av värderingen på UB Nordamerika REIT-fonden i relation till market cap indexet FTSE/EPRA NAREIT North America Index, där USA och Kanada ingår. Vår fond har en ”mid cap / smart beta” profil, där Mexico ingår i fonden med en liten andel (NAFTA-området). Som framgår av tabellen nedan, är REIT- bolagen i fonden värderade klart under sitt substansvärde (-8% under NAV) och även index ligger ungefär på samma nivå som substansvärdet (Rabatten beror inte enbart på den kanadensiska och mexikanska marknaden utan förekommer också på den amerikanska REIT-marknaden).

UB Nordamerika REIT och FTSE/EPRA NAREIT North America Index.
Källa: UB Real Assets fastighetsdatabas och Bloomberg 10.6.2015.

Då man granskar marknadens utveckling i grafen nedan fr o m fondens startdatum den 15.12.2014, ser man att REIT bolagen sjunkit under dessa nivåer. Fondens positiva utveckling sedan starten har m a o till stor del berott på dollarförstärkningen. Det är svårt framöver att sia om dollarkursens utveckling men på sikt har NAFTA-området en större tillväxtpotential än euro-området ifall vi t.ex. betraktar befolkningstillväxten, BNP-tillväxtpotential, investeringar etc.

FTSE/EPRA NAREIT North America tr Index i euro (mörkgrön) och lokal valuta (ljusgrön).
Källa: Bloomberg 10.6.2015.

Även om REIT-marknaden fluktuerar på kort sikt och ”svansen ibland viftar på hunden”, är det i slutändan frågan om oerhört väldiversifierad metod för fastighetsplaceringar, där fördelarna på sikt för fastighets- och aktieplacerare är odiskutabla. En sak som är bra att ha i minnet efter kraftiga och långvariga penningpolitiska stimulanser i form av QE är att i något skede kommer inflationstrycket att öka. Senast publicerad makrostatistik uppvisar svaga tecken på detta även om det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser …men tänk om stigande räntor denna gång även diskonterar en vändning i inflationstrenden?