Så kan Du investera i Kinesiska One Belt One Road

Så kan Du investera i Kinesiska One Belt One Road OBOR ETF Börshandlad fondSå kan Du investera i Kinesiska One Belt One Road

Världens största infrastrukturprojekt är i gång i Kina, det är infrastrukturprojektet ”One Belt One Road” som uppskattas kosta hela 6 biljoner dollar att slutföra. ”One Belt One Road” brukar ofta kallas för OBOR, och det finns till och med en börshandlad fond, KraneShares MSCI One Belt One Road (NYSEArca: OBOR), som har detta namn. Denna ETF investerar så klart i detta infrastrukturprojekt.

Sedan 2013, när initiativet till OBOR togs har mer än 15 000 byggkontrakt slutits över 69 länder. När detta projekt är klart år 2049 kommer det att koppla samman cirka 40 procent av jordens yta och fungera som en modern Sidenväg. Sträckningen kommer att löpa från Kina, genom Centralasien och Mellanöstern till Europa på samma sätt som den ursprungliga handelsvägen som grundades för mer än 2 000 år sedan. På denna tid svarade Sidenvägen för handelsutbytet mellan Kina och Romarriket.

Mer omfattande än Sidenvägen

OBOR kommer även att omfatta en modern handelsväg till havs. Sträckningen är tänkt att få från Kina över Singapore, Indien, Pakistan till Kenya på Afrikas östkust och sedan vidare genom Suezkanalen till Europa. För att detta skall kunna fungera kommer det att krävas uppförande av en rad nya djuphamnar i Pakistan och Indien, snabbtåg i Afrika och mellan Kina och Singapore. Bara denna del kommer att omfatta mer än 300 mil av vägar.

OBOR kommer knyta samma en rad länder, i huvudsak så kallade utvecklingsekonomier. Flera av dessa länder är ekonomier med stor tillväxtpotential, ofta benämnda emerging markets och frontier markets. Länderna som deltar i Obor-projektet behöver betydande investeringar för utveckling- och infrastrukturinvesteringar som i många fall är eftersatta.

Ökad tillväxt i utvecklingsländerna skapar större handel

Det är Kinas förhoppning att en ökad tillväxt i dessa utvecklingsekonomier skall leda till att handeln ökar. Målet är att den kinesiska exporten skall breddas till dessa länder. OBOR kan komma att leda till att den kinesiska tillväxten åter tar fart. Den är nu nere på mellan sex och sju procent per år, vilket är mycket starkt. Detta skall emellertid ställas mot en tidigare tillväxt som låg på mellan tio och tolv procent per år.

För Kina kommer OBOR att vara ett sätt att skapa ytterligare tillväxt. Precis som Skanska i Sverige, har de kinesiska byggbolagen stor erfarenhet och kunskap av stora komplexa infrastrukturprojekt. Nu vill Kina exportera dessa byggbolag utomlands, i första hand till utvecklingsländerna. Tanken är också att kunna sälja de råvaror och förädlade insatsvaror som behövs för att bygga infrastrukturen.

Kina har som mål att bli en av världens supermakter år 2050. OBOR kommer att ge landet ett ökat globalt politiskt inflytande i och med ökade handelsvolymer och finansieringen som till största del sker av kinesiska banker.

En katalysator

Obor-projektet spås bli en katalysator för tillväxt i de inblandade länderna. Det är många bolag inom flera sektorer som påverkas av Obor-projektet. Den börshandlade fonden med namn OBOR investerar i aktier i de bolag som bedöms bli vinnare i detta gigantiska infrastrukturprojekt. För att välja ut dessa följer denna ETF MSCI Global China Infrastructure Exposure Index som består av 92 olika företag inom fem huvudsektorer. Dessa företag återfinns i ett tiotal olika länder.

Av förklarliga skäl har Kina den största vikten, 45 procent, men alla innehav marknadsvärdesviktas och indexet rebalanseras varje halvår. Spridningen är relativt god, de fem största företagen svarar för en femtedel av fondförmögenheten. Industribolagen står för 39 procent av kapitalet medan allmännyttiga bolag står för 16 procent.

Top 10 Innehav

[TABLE=207]

Nästan hälften, cirka 45 procent av innehaven i OBOR är kinesiska bolag följt av Singapore (tio procent) och Malaysia (åtta procent).

Förvaltaren Krane Shares har ett långt förflutet av Kina, och av att förvalta börshandlade fonder med fokus på Kina. Bolaget har mer än tio miljarder dollar under förvaltat kapital vilket visar att det har marknadens förtroende. Förvaltningskostnaden för OBOR ligger på 0,79 procent, vilket är ganska högt för en börshandlad fond, men fortfarande inom ramen för vad som är rimligt för en nischfond med inriktning på i första hand Kina.

Ett problem är att OBOR är nystartad och ännu inte hunnit med att attrahera tillräckligt kapital. I dagsläget uppgår fondförmögenheten till cirka 40 MUSD.

Faktorerna som kan driva Global X Central Asia & Mongolia Index ETF

Faktorerna som kan driva Global X Central Asia & Mongolia Index ETF

Faktorerna som kan driva Global X Central Asia & Mongolia Index ETF

  • Under 2013 hade Mongoliet en BNP-tillväxt på 14 procent
  • Kazakhstan, som står för en stor del av innehaven i denna ETF har varit en modell för regional utveckling
  • Kyrgyzstan, ett annat land med står vikt i denna börshandlade fond, är en hotspot för guld och silver. Med ökande efterfrågan och investeringar kommer exporten av mineraler att öka, något som har en positiv effekt på landets bruttonationalprodukt och ekonomiska tillväxt.

Under det senaste kvartalet har världen sett med oro och förundran sett hur oljepriset har rasat från över 100 USD per fat till under 60 USD. Nedgången är nu så pass stor att marknadspriset understiger marginalkostnaderna för många producenter, speciellt de som arbetar med så kallad shale oil. På sikt kommer detta att skapa en urblåsningseffekt som också kommer leda till en konsolidering av oljeproduktionen. Det kommer även leda till att vi ser färre incitament till att prospektera efter nya fyndigheter eftersom det kommer att vara svårt att få lönsamhet i ny produktion med dagens låga oljepriser.

Det är därför klokt att välja att investera i de större energiproducenter som har tillräckligt med kapital för att överleva stormen. Det finns emellertid några mindre producenter som bör hållas i åtanke av flera skäl. Vad vi tänker på en är en region som många investerare inte tänker på direkt, nämligen Mongoliet och Centralasien. Denna region har en högre potential än de utvecklade marknaderna på lång sikt. På grund av sitt energiberoende av många av ekonomierna i denna region är hårt påverkade av nedgångarna i energipriserna. Detta i kombination med att många investerare sålt ut sina innehav inför årsskiftet av skattemässiga skäl så är denna regions aktiemarknad just nu mycket billig.

Beskrivning

Global X Central Asia & Mongolia Index ETF (NYSEArca: AZIA) har som mål att replikera utvecklingen, före kostnader, av Solactive Central Asia & Mongolia Index. Detta index speglar utvecklingen av aktiemarknaderna i Centralasien och Mongoliet. De företag som ingår i detta index är sådana som har sin hemvist i, handlas huvudsakligen i eller vars intäkter är främst från Mongoliet, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan. Det är viktigt att notera denna skillnad. Ett stort antal innehav är faktiskt företag från Sverige, Storbritannien, eller andra stabila och utvecklade marknader

Denna ETF har allokerat strax under 36 procent av sitt kapital till energisektorn och en något högre andel till råvarusektorn. Detta gör att denna ETF är beroende av utvecklingen på råvarumarknaden, men också att den kommer att gynnas av en urblåsning inom denna sektor och av en ökad tillväxt i Kina.

Value drivers

Det är inte allmänt känt, men Kina är den största konsumenten av all den olja, koppar, uran, silver, kol och bomull som produceras i denna region. BNP-tillväxten i Centralasien uppgick under 2013 till 5,5 procent, medan den i Mongoliet kom att uppgå till 14 procent, den näst högsta något enskilt land kunde redovisa under detta år. Sydsudan rapporterade samma år en tillväxt på över 24 procent. Tillväxten drivs av export till Kina och av växande investeringar i regionen. Under 2000 uppgick de utländska direktinvesteringarna i regionen till 1,56 miljarder USD, en siffra som kom att stiga till 23,24 miljarder dollar under 2011.

De nettoexporten i Centralasien och Mongoliet 2000-2003 var cirka 75 miljarder USD, mellan 2008-2011, förstärktes dessa siffror till cirka 425 miljarder USD. Denna exponentielal ökning har också lett till en exponentiell ökning av den regionala BNP, en tillväxt på infrastruktur, och investeringar i andra sektorer av ekonomin, som jordbruk och telekommunikation.

Värdering

AZIA har en book-to-value värdering på 0,83, att jämföra med 0,85 2013. Denna börshandlade fond har ett RSI på under 30 och en stark koppling till energi och material i en hög tillväxtregion med starka band till en växande Kina. Dessutom replikerar den utvecklingen för Solactive Central Asia & Mongolia Index mycket väl och ger sina innehavare en direktavkastning på 4,5 procent. Det gör att sammantaget så är detta en ETF som lämpar sig väl för yngre placerare, eller i alla fall sådana med en längre placeringshorisont som kan låta investeringen växa med tiden.

Det antas allmänt att det är Kazakstan som kommer att vara ledande i denna region i fråga om tillväxt, men historiskt sett har det varit Mongoliet som svarat för tillväxten. Med en energirekyl och växande infrastruktur och en bättre jordbrukssektor bör emellertid Kazakstan prestera bättre i det långa loppet. Oavsett i vilket land tillväxten kommer så är det sannolikt att anta att de företag som ingår i denna börshandlade fond kommer att kunna dra fördel av hela regionens tillväxt och av de ökade utländska investeringarna.

Världens snabbast växande ekonomi

Världens snabbast växande ekonomi

Investera i Mongoliet? Ja det är rätt, vi skriver om Mongoliet, världens snabbast växande ekonomi. Det finns självklart en börshandlad fond, en ETF för denna marknad också. Mongoliet är en aktiemarknad som ligger långt från de börser som den genomsnittlige placeraren tittar närmare på. Landet har i tysthet kommit att bli världens snabbast växande ekonomi under 2014 med en förväntad tillväxt på 15,3 procent. IMF spår att denna tillväxt kommer att fortsätta under det kommande decenniet.

Om Du inte har hört talas om Mongoliet eller landets fantastiska tillväxt så är det inte så konstigt. Trots den enorma BNP-tillväxten som landet visar upp så uppgår Mongoliets totala BNP till endast 11 miljarder dollar.

Mest känt för att det var landet i vilket Djingis Khan föddes

Mongoliet är mest känt för att det var landet i vilket Djingis Khan föddes. Mannen som redan på 1200-talet skapade världens största rike, ett land som sträckte sig från Korea i öster till Polen i väster. Sedan dess har emellertid mycket skett. Landet befinner sig just nu i en transformation samtidigt som både Ryssland, Kina och västvärlden intresserar sig för landet. En stor del av detta intresse beror på Mongoliets geografiska läge. Landet är strategiskt placerat mellan Ryssland och Kina, och har stora mineralrikedomar.

Marc Faber har kallat Mongoliet för Asiens Saudiarabien på grund av dess goda tillgång på naturresurser. Mongoliet är strategiskt beläget nära Kina, världens största konsument av råvaror. Det finns alltså all anledning till att tro att Mongoliets tillväxt kommer att bestå. För den som önskar investera i Mongoliet så finns det en börshandlad fond. Detta land som har världens snabbast växande ekonomi, något vi beskriver längre ned i denna artikel.

En enorm ekonomisk tillväxt

För inte så länge sedan ansågs Mongoliet vara ett välsignat land med en tillväxt på över 17 procent (2011) och cirka 12 procents tillväxt under vardera 2012 och 2013, något som fick stor uppmärksamhet i världen. Gruvdriften skapade hopp i ett land med en årlig BNP per capita som understeg 2 000 USD för bara fem år sedan, och nu uppgår till 4 000 USD per capita. Inte mindre än tre miljarder dollar är värdet på de mineraler som antas ligga under ytan i Mongoliet, ett land som är större än Frankrike, Tyskland och Spanien tillsammans. Värdet på de mineraler som antas finnas under landets yta motsvarar cirka 1 MUSD per person. I dag beräknas Mongoliets befolkning uppgå till cirka 2,8 miljoner personer. Av befolkningen lever cirka 30 procent fortfarande som nomader, men en betydande andel av dessa, cirka 70 procent, har tillgång till elektricitet och Internet

Det finns problem, till och med i Mongoliet

Mongoliet, världens snabbast växande ekonomi, står inför en balans i betalningskris där dess hårda valutareserver har minskat med två tredjedelar; valutan, togrog har också fallit kraftigt. Mongoliet har genomfört en kreditåtstramning vilket fick byggnad frenesin i Ulaanbaatar att nästan helt upphöra. Ett annat problem är priset på kol, Mongoliet huvudsakliga exportråvara innan den nya stora koppargruvan, Oyu Tolgoi (OT) i Gobiöknen, kommer i drift. Kolpriset har sjunkit då efterfrågan från Kina har rasat.

Den betydelse som Oyu Tolgoi har för Mongoliet är svår att överskatta. Oyu Tolgoi, som kontrolleras av den brittisk-australiensiska gruvjätten Rio Tinto kommer, när den är i full produktion, att skicka koppar till Kina till ett värde som uppgår till en tredjedel av landets bruttonationalprodukt. Hittills har mer än 6 MUSD investerats i Oyu Tolgoi, vilket uppgår till större delen av de senaste årens utländska direktinvesteringar.

Projektet har fastnat

Projektet har fastnat i bittra tvister mellan Rio och delar av den mongoliska regeringen som äger 34 procent av projektet, bland annat rörande omfattningen av förvaltningsavgifter, de typer av kostnadsöverskridanden som är oundvikliga när en så pass stor gruva utvecklas och krav på skatt från den Mongoliska regeringen. Mongoliets vilda demokrati har förstärkt tvisterna. Innan dessa tvister är lösta vägrar Rio Tinto att investera de fem miljarder USD som krävs för att omvandla Oyu Tolgoi till en underjordsgruva.

Övriga utländska gruvföretag avvaktar, ytterligare oroade av upphävandet av över 100 andra licenser i avvaktan på en statlig översyn över korruption. De utländska direktinvesteringarna har minskat med tre femtedelar i år. Det finns emellertid tecken som tyder på att regeringen och Rio har börjat närma sig varandra och kommer att lösa sina meningsskiljaktigheter. Rio Tinto säger att företaget har avslutat en förstudie av den andra fasen i Oyu Tolgoi samtidigt som den mongoliska regeringen verkar ha backat på sina enorma skattekrav.

Det är välkommet, men under tiden står regeringen inför konsekvenserna av obetänksamma inhemska åtgärder som vidtagits förra året för att motverka en nedgång i tillväxten. En var det ”prisstabiliseringsprogram” som syftade till att vända en snabb uppgång i priserna på baslivsmedel och byggmaterial. En annan var att subventionerade bolån som skulle få ner de räntor som mongolerna som betalar, från cirka 18 procent till 8 procent. Båda åtgärderna involverade enorma centralbanks injektioner av pengar till banksystemet.

Kan undvika krisen

Även utan den andra fasen i utvecklingen av Oyu Tolgoi bör Mongoliet kunna undvika en fullskalig kris. Såväl Kina som Ryssland har närmat sig Mongoliets regering och erbjudit sitt stöd, Kina har till exempel lånat Mongoliet pengar som stärkt valutareserverna väsentligt. Vad Ryssland kan erbjuda är emellertid mindre tydligt, speciellt med tanke på det geopolitiska läget i världen.

Mongoliet har länge varit en ståndaktig vän till väst som gjort allt för att undvika att bli en lydstat till endera Kina eller Ryssland. Frågan är emellertid om det går att undvika, det talas om att kinesisk-ryska gasledningar och järnvägar korsar Mongoliet vilket kan medföra att Mongoliet hamnar i en rävsax.

Om Mongoliet, världens snabbast växande ekonomi

Landet har milsvida öknar och stäpper, ett klimat med stora temperaturskillnader och en glest utspridd befolkning som fortfarande till viss del består av nomadiska boskapsherdar. På 1200-talet enade Djingis khan (1162–1227) de mongoliska folkstammarna och grundade världshistoriens största rike: Det sträckte sig från Östeuropa till Stilla havet och i söder ned till den norra delen av den indiska subkontinenten. Det mongoliska riket föll samman 1368, då Mongoliet kom under kinesiskt herravälde. Efter revolutionen och inbördeskriget i Ryssland (1918–1922) fördrevs kineserna från landet. 1924 utropades Mongoliet till en folkrepublik efter sovjetiskt mönster. 1961 blev landet medlem av Förenta nationerna. I dag, efter drygt 70 års kommunistiskt styre i skuggan av Sovjetunionen, försöker landet etablera en demokratisk regeringsform.

Geografiskt sett kan Mongoliet, världens snabbast växande ekonomi, indelas i två huvudregioner. Den nordvästra delen domineras av Mongoliska Altaj (Mongol Altajn Nuruu), Changaj (Changajn Nuruu) och Gobi Altaj (Govi Altajn Nuruu). Här växlar landskapet mellan höga bergskedjor (som reser sig över 4 000 meter över havet). Det finns även vidsträckta så kallade intermontana bäckenområden med talrika saltsjöar. Stora grässtäpper används till betesmarker åt väldiga hjordar av nötkreatur och får. Det odlas även vete. I Altajs högländer i nordväst är bergssluttningarna täckta av barrskogar. Den andra huvudregionen omfattar landets södra delar. Den består av vågig halvöken och stäpp, som genomkorsas av sänkor med saltsjöar och saltträsk. I söder omfattar regionen även stora delar av den steniga Gobiöknen.

Kreatursuppfödning stommen i det traditionella näringslivet

Även om fler invånare numera bor i städer eller tätorter än på landsbygden kan man ännu träffa på många nomader. Kreatursuppfödning (getter, får, jakar, kameler och hästar) är fortfarande stommen i det traditionella näringslivet. Det är också orsaken till att Mongoliet har flest antal kreatur per invånare i världen. Boskapsskötseln står för mer än två tredjedelar av landets totala produktion. Under den socialistiska perioden vidareutvecklades textil- och livsmedelsindustrin. I samarbete med Sovjetunionen och Comecon/SEV (”Rådet för ömsesidigt ekonomiskt bistånd”) satsade man på exploateringen av mineraltillgångar som koppar, molybden och kol. Mongoliet är dessutom världens största leverantör av flusspat.

Numera har man stiftat nya lagar som ska reglera mineralutvinning, turism och ekonomisk planering. Mongoliet är fortfarande beroende av finansiellt bistånd från utlandet. Bortfallet av det tidigare stödet från Sovjetunionen är mycket kännbart. Hittills har Mongoliet inte lyckats hitta några finansiärer för att kunna påbörja utvinningen av de stora olje- och naturgasreserverna.

Hur investerar i Mongoliet?

Du kan så klart köpa aktier i mongoliska företag, även om vi är ganska övertygade om att vare sig Nordnet eller Avanza erbjuder detta i sitt standarderbjudande. Det finns enklare sätt. Mongoliet är en frontier market, och det betyder att likviditeten kanske inte är vad en europeisk investerare är van vid. Dagsomsättningen på börsen i Mongoliet kan uppgå till så litet som 50 000 USD. Dessutom är det svårt att följa nyhetsflödena för den som inte behärskar språket.

Vi rekommenderar istället att den som vill ha en exponering mot Mongoliet att välja en ETF. Global X Central Asia & Mongolia Index ETF (NYSEARCA: AZIA) är en börshandlad fond som erbjuder placerare en möjlighet att få en exponering mot Mongoliet. Denna ETF replikerar utvecklingen för Centralasien och Mongoliet genom att investera i 22 aktier i olika företag. Den ger  exponering mot Kazakhstan, Kyrgyzstan, Tajikistan, Turkmenistan, Uzbekistan och Mongoliet. Indexet kallas för the Solactive Central Asia & Mongolia Index.

Exponering mot världens snabbast växande ekonomi

Genom att köpa AZIA får placeraren en exponering mot världens snabbast växande ekonomi. Bland annat  Centerra Gold Inc, KAZAKHMYS och and Bank of Georgia, vilka är de tre största innehaven i denna ETF. Denna ETF ger en stor exponering mot råvarumarknaden då Mongoliet är världens största kolproducent, Kazakhstan är världens största oljeproducent och Uzbekistan har världens största dagbrottsgruva för guld.