Hur New York kom att världens finanscentrum

Hur New York kom att världens finanscentrumHur New York kom att världens finanscentrum

Medan New York fortfarande kämpar med London om att vara världens finanscentrum, är det ingen tvekan om att Wall Street, som ligger vid den södra spetsen av Manhattan, är centrum för amerikanskt finansliv. Det har inte alltid varit så. Den allra första banken och börsen som etablerades i USA fanns faktiskt i Philadelphia. För en tid var det den staden, och inte New York, som stod var den amerikanska finansvärldens pelare. Trots Philadelphias fördelar kom ett antal geografiska, ekonomiska och politiska faktorer att leda till att New York blev nationens ledande finanscentrum.

Philadelphia fördel

Ett av de första tecknen på Philadelphias ursprungliga ekonomiska överhöghet kom i samband med etableringen av Bank of Pennsylvania 1780. Denna bank hade en stor roll i att hjälpa till med att finansiera revolutionskriget. Som nationens största stad som fick agera huvudstad under det senaste årtiondena under 1700-talet skulle det bli platsen för nationens första federala bank – First Bank of the United States. Denna bank kom de facto att fungera som en centralbank. Samtidigt etablerade den Philadelphia som det amerikanska finansiella centrumet.

First Bank of the United States misslyckande att förnya sin stadga år 1811 av politiska skäl, vilket inte störde denna överhöghet. Detta eftersom finansiell instabilitet efter kriget 1812 skulle bidra till grundandet av the Second Bank of the United States1816, också belägen i Philadelphia. Som nationens enda federala bank, och de speciella privilegier som följde med det, utövade banken sin makt och inflytande över resten av nationens banker.

Något som ytterligare illustrerade Philadelphias plats som det ledande finanscentrumet var stadens börs. Faktum är att Philadelphia Stock Exchange, som grundades 1790, är äldre än New York Stock Exchange (NYSE). Så sent som 1815 vände sig London-banker till Philadelphia snarare än New York för att köpa amerikanska värdepapper.

Vändpunkten

Vid insikten av den dominans som utövades av Philadelphia Stock Exchange bestämde sig New York för att formalisera sin egen börs genom att inrätta New York Stock and Exchange Board 1817. Denna börs blev senare det som i dag heter NYSE. Med en ny börs och hemvist för fler banker än sin södra konkurrent såg New York till att locka bort investerare från Philadelphia.

Vid den här tiden hade New York redan överträffat Philadelphia som landets ledare inom handeln. Det var den främsta handelsstaden år 1789, som överträffade Philadelphia till värdet av importen år 1796 och värdet av exporten det följande året. Medan New Yorks överlägsenhet i handeln var tydlig fram till 1815 skulle den inte vara helt konsoliderad förrän efter 1825.

New Yorks övermakt i handeln har mycket att göra med stadens geografiska faktorer, men det har också hjälpt till med en rad fler kontingentutvecklingar. Inte bara var New York en central plats för inkommande europeiska köpmän, men dess hamnar visade sig vara mycket bekvämare än Philadelphias eller Bostons. Djupare, Hudson River visade sig vara mycket mer navigerbar och mindre benägen att frysa än både Delaware och Charles floderna.

De snabbast växande delarna av USA väster om Appalachian Mountains

New Yorks geografiska fördel kompletterades med byggandet av Erie-kanalen (1817-1825) och med inrättandet av Black Ball Line 1818. Medan Erie-kanalen kopplades Hudsonfloden till de stora sjöarna och följaktligen de snabbast växande delarna av USA väster om Appalachian Mountains. Black Ball Line tillhandahöll den första regelbundet planerade transatlantiska passagerartjänsten. Både kanalen och linjen bidrog till att stärka New Yorks plats som Amerikas centrum för kommersiell handel och centralt transportcentrum.

Som den första tillträdeshamn för många invandrare blev New York en lämplig plats för dem att bosätta sig på och hjälpa till att stimulera en oupphörlig ökning av stadens befolkning som skulle bli 10 procent större än Philadelphia 1820. Endast 40 år senare, 1860, var New Yorks befolkning dubbelt så stor som Philadelphias. Invandrarnas flöde bidrog också till att öka tillverkningsindustrin och den kommersiella verksamheten ännu mer.

En mer äventyrlig risktagande anda

Men dessa nya invandrare tog också med sig en mer äventyrlig risktagande anda som stod i motsats till den mer försiktiga naturen i Philadelphia Quaker-befolkning. Som ett resultat av detta utvecklades New York snabbt ett rykte för att vara en stad av innovativt företagande med ett företagande etos som lånade sig till spekulativt investeringsbeteende. Spekulationen förstärkte vidare volymhandeln på New Yorks värdepappersmarknader genom att hålla dem överflödiga med likviditet.

För att finansiera den ökade aktiehandeln i New York utvecklades en marknad för lån. Med hjälp av värdepapper som säkerhet kunde börshandlare låna pengar från bankerna för att användas för ytterligare spekulativa investeringar. Detta beteende visade sig ömsesidigt fördelaktigt för New Yorks banker och börsen eftersom bankerna tjänade ränta på lånen medan de lånade pengarna medförde ytterligare värdepappershandel.

New York blir världens finanscentrum

Efter 1830-talet hade Wall Street kommit att bli världens finanscentrum där de stora amerikanska bankerna behöll sina stora insättningsbalanser. Det enda som verkligen undanhöll New York från att hävda titeln på nationens ledande finansiella centrum var existensen av Second Bank of the United States, som skulle upphöra 1836.

Det som blivit extremt irriterande för Wall Street-banker var det faktum att New York var huvudkällan för federala tullintäkter, men i stället för att deponeras hos New York-bankerna deponerades de hos Second Bank of the United States. Den dåvarande presidenten, Andrew Jackason hade sina gena orsaker till att vara antagonistisk mot Second Bank of the United States. Samtidigt fick New Yorks bankirer en röst genom Martin Van Buren, en inflytelserik New Yorker som blev Jacksons rådgivare.

Oavsett de precisa motiven, försvann Second Bank of the United States 1836 vilket i princip bestämde ödet för New Yorks och landets framtid som centrum för amerikansk finans. Detta öde skulle stärkas ytterligare av National Banking Acts of 1863 and 1864, vilket skulle placera New York högst upp i en hierarkisk bankstruktur. 1864-versionen av lagen föreskrev att alla nationella banker måste behålla 15 % reserver av lagliga pengar i New York.

Summering

Trots att Philadelphia var hem till nationens första bank och börs skulle inte Philadelphias ursprungliga fördelar vara tillräckliga för att den skulle behålla sin ekonomiska dominans över New Yorks växande inflytande. Genom att utnyttja sina unika geografiska egenskaper kunde New York ta över från Philadelphia som landets transport- och invandringscentrum. Därifrån överträffade New York snabbt sin konkurrent i fråga om kommersiell handel och blev världens finanscentrum, en roll som staden fortfarande behåller till denna dag.

Räntehöjningen är nära nu

Räntehöjningen är nära nu

Federal Reserve kan komma att höja räntan ”relativt snart” om statistiken fortsätter att visa på en förbättrad arbetsmarknad och stigande inflation sade FEDs ordförande Janet Yellen under torsdagen. Hennes tal var en tydlig signal om att räntehöjningen är nära nu och att den amerikanska centralbanken kan komma att höja räntan nästa månad.

Yellen sade att FEDs beslutsfattare på sitt möte tidigare i november bedömde att förutsättningarna för en räntehöjning hade stärkts. Hon fortsatte med att säga att en sådan räntehöjning mycket väl kan komma att ske snart i det tal som var det första som hon hållit sedan USA valde Donald Trump till USAs näste president.

Yellen sade att den amerikanska ekonomin verkar växa måttligt, vilket skulle bidra till full sysselsättning och driva upp inflationen mot FEDs tvårprocentsmål. Hon sade vidare att den nuvarande räntepolitiken stimulerar den ekonomiska produktionen men ekonomin har fortfarande ”lite mer utrymme att köra.” Hon avslutade med att säga att hon för tillfället endast ser en liten risk att FED ligger bakom inflationskurvan, något som endast motiverar en gradvis höjning av styrräntan.

Nigerias aktiemarknad rusar efter att centralbankens lättnader

Nigerias aktiemarknad rusar efter att centralbankens lättnader

Under förra veckan kunde vi se hur Nigerias aktiemarknad rusar efter att centralbankens lättnader. När börsen i Nigeria rusar så stiger även värdet på Global X Nigeria Index ETF (NYSArca: NGE), den landspecifika börshandlade fond som replikerar Nigerias aktiemarknad. NGE steg med mer än tio (10) procent och rusade förbi sitt 200-dagars glidande medelvärde underifrån. Under det senaste kvartalet har NGE som replikerar detta afrikanska lands aktiemarknad stigit med 25 procent. Sedan årets början rapporterar NGE emellertid en mer modest värdeökning, 4,5 procent.

Stärks efter centralbankens lättnader

De nigerianska aktierna har stärks under de senaste dagarna efter det att landets centralbank på tisdagen sade att den skulle anta en flexibel växelkurspolitik samt upphöra med valutakontrollerna som har legat som en våt filt över Nigerias aktiemarknad. I dag är landets valuta, nairan, övervärderad på grund av att den varit peggad, vilket har fått negativa effekter på både tillväxten och investeringarna i Nigeria. Utländska investerare har under lång tid sett att en devalvering varit oundviklig, och har därför avvaktat med att investera samt sålt sina nigerianska aktier. Efter det att Nigerias centralbank meddelat att den kommer vidta stora förändringar är det sannolikt att dessa kommer att ge sig in på aktiemarknaden igen.

Fortfarande under utarbetande

Centralbankschef Godwin Emefiele sade detaljerna om den nya politiken fortfarande under utarbetande och skall släppas ”under de närmaste dagarna”. Nigeria är en så kallad gränsmarknad, också benämnd frontier market. Landets ekonomi har tyngts hårt av det fallande oljepriset eftersom denna råvara svarar för 70 procent av Nigerias nationalinkomst.

Nigerias bruttonationalprodukt krympte under det första kvartalet 2016 för första gången sedan 2004, en direkt följd av att tillverkarna har haft problem med att köpa råvaror och utrustning. Detta gör att det trots centralbankens lättnader finns en viss risk för att Nigeria är på väg in i en ”överhängande ” recession. Centralbankschefen tillskriver sina pessimistiska utsikter för den sena budgeten för 2016 och tillbakadragandet av en tidigare version av samma budget som ett svar på nedgången i råoljepriserna och internt käbbel mellan olika departement över deras tilldelningar.

Långsiktigt positiva utsikter för den mexikanska börsen

Långsiktigt positiva utsikter för den mexikanska börsen

I torsdags, den femte maj, tillika också datum för den mexikanska högtiden Cinco de Mayo, som inte skall sammanblandas med Mexikos nationaldag, valde landets centralbank att lämna styrräntan oförändrad. Den mexikanska centralbanken har valt att agera ackommoderande eftersom de stigande råvarupriserna har bidragit till att stoppa den mexikanska pesons fall i år. Det gör att det finns långsiktigt positiva utsikter för den mexikanska börsen.

Under de senaste kvartalet har vi sett hur iShares MSCI Mexico Capped ETF (NYSEArca: EWW), den börshandlade fond som replikerar utvecklingen på den mexikanska aktiemarknaden, har stigit med 11,1 procent, mätt i USD. Även den bredare latinamerikanska fonden, iShares Latin American 40 ETF (NYSEArca: ILF), har stigit under samma period. ILF har Mexiko som sin näst största geografiska marknad, vilket stämmer med BNP-fördelningen i denna region, Mexiko är näst efter Brasilien, Latinamerikas största ekonomi.

Anmärkningsvärd centralbankspolitik

Latinamerikas centralbankspolitik är anmärkningsvärda, åtminstone för regionens två största ekonomier, Brasilien och Mexiko. Även Brasiliens centralbank inte har höjt räntan sedan förra året, ligger landets upplåningskostnad på 14,25 procent, vilket är bland de högsta i världen, oavsett om det gäller nya eller utvecklade marknader.

Tidigare i år höjde Mexikos centralbank överraskande räntan för att stötta upp peson på valutamarknaderna. Mexiko är i riskzonen som sin reservtäckningsgrad, eller valutareserven dividerat med dess brist på finansiering, då denna bara räcker i 1,6 år, vilket är mindre än sju år i Ryssland, en annan oljeexportör. Dessutom begränsas Mexiko av landets realränta som är nära noll, vilket ger föga utrymme för att sänka räntan om landets ekonomi försvagas ytterligare vilket kan leda till ytterligare problem i Mexiko.

Strävar efter att bli en av världens tio största ekonomier

Vissa marknadsbedömare är emellertid entusiastiska över Mexikos långsiktiga förutsättningar eftersom landet strävar efter att bli en av världens tio största ekonomier. Om USAs ekonomi växer kommer Mexikos BNP att öka som en direkt effekt av detta. Nästan 80 procent av den mexikanska exporten går till den amerikanska marknaden. Nuförtiden är hälften av exporten produkter som ligger högre i värdekedjan, till exempel fordon och elektroniska varor. Samtidigt ger den ökade produktionen av naturgas i de södra delarna av USA Mexiko tillgång till ett billigare och renare bränsle för att expandera elnätet och stödja en växande tillverkningsindustri.

Precis som övriga oljeexporterande länder har Mexiko drabbats hårt av fallande råoljepriser men det är viktigt att komma ihåg att även om Mexiko har en stor oljeindustri så har ingen av de landspecifika börshandlade fonder som investerar på den mexikanska aktiemarknaden någon exponering mot oljesektorn. EWWs största vikt ligger istället på defensiva sektorer, såsom dagligvaror och telekom.

En bit kvar

Ändå har Mexiko en bit kvar innan landet kan uppvisa större ekonomiska vinster. Landet är i dag världens femtonde största ekonomi, och det elfte största i fråga om köpkraftsparitet, menmen institutionellt förfall, korruption, ett dåligt utbildningssystem och pressade löner har underblåst en cykel där de rika blir rikare och de fattiga försvinner mer och mer in i en tyst majoritet. Trots detta finns det tecken på långsiktigt positiva utsikter för den mexikanska börsen.

iShares MSCI Mexico Capped ETF

Denna ETF har som mål att replikera investeringsresultat från MSCI Mexico Invest Market Index (IMI) 25/50. Den börshandlade fonden kommer alltid att investera minst 80 procent av sina tillgångar i värdepapper i dess underliggande index och i depåbevis som representerar värdepapper i dess underliggande index. MSCI Mexico Invest Market Index (IMI) 25/50 är ett free float-justerat marknadsvärdesviktat index med en skyddande metod som tillämpas för att emittenten vikter så att ingen enskild aktie kan ha en vikt som överstiger 25 % av det underliggande indexet, och alla emittenter med vikt på över fem (5) begränsas så att de inte kan ha en kumulativt vikt som överstiger 50 procent av portföljvärdet.

Hur centralbankernas agerande påverkar Latinamerikas ekonomi

Hur centralbankernas agerande påverkar Latinamerikas ekonomi

Efter att ha varit underpresterare bland de börshandlade fonder som fokuserar på tillväxtekonomierna under de senaste åren så har iShares Latin American 40 ETF (NYSEArca: ILF) nu stigit med nästan 25 procent under 2016. Då de latinamerikanska aktierna, och därmed också de ETFer som fokuserar på denna region, leder tillväxtmarknadsrallyt så finns det all anledning för investerarna att titta närmare på regionen och de olika ländernas centralbankspolitik.

Latinamerikas centralbankspolitik är anmärkningsvärd, åtminstone när det gäller regionens två största ekonomier, Brasilien och Mexiko. Även om Brasiliens centralbank inte har höjt räntan sedan förra året, är dess upplåningskostnad på 14,25% bland de högsta i världen, oaktat om det avser nya eller utvecklade marknader. Tidigare i år överraskade Mexikos centralbank, Banco de Mexico, finansmarknaderna genom att höja räntan för att stötta upp peson på de globala valutamarknaderna.

Mexiko befinner sig i riskzonen

Mexiko är i riskzonen som sin reservtäckningsgrad, eller valutareserven dividerat med dess brist på finansiering, då denna bara räcker i 1,6 år, vilket är mindre än sju år i Ryssland, en annan oljeexportör. Dessutom begränsas Mexiko av landets realränta som är nära noll, vilket ger föga utrymme för att sänka räntan om landets ekonomi försvagas ytterligare vilket kan leda till ytterligare problem i Mexiko.

Enligt JPMorgan Asset Management, är Colombia och Mexiko nu medlemmar i den så kallade Fragile Five gruppen bland tillväxtmarknader, efter att dessa två länder har ersatt Brasilien och Indien.

Colombias centralbank är också inne på åtstramningar

Centralbanken i Colombia befinner sig i en åtstramningscykel som började i april 2014. Sedan dess har vi sett en skärpning på 325 punkter som tagit landets styrränta till 6,5 procent. Vi ser samtidigt att landets konsumentprisindex har stigit med 8,00 procent i mars, jämfört med samma period året innan. Siffran är den högsta sedan oktober 2001, och överskrider med råge det målintervall som centralbanken i Colombia satt upp, som ligger på mellan två och fyra procent.

Den senaste undersökningen från Bloomberg visar att förväntningarna ligger på ytterligare två höjningar av styrräntan under innevarande kvartal, något som skulle få den att hamna på 7,00 procent. Landets centralbank har nästa möte den 29 april, något som förväntas leda till en höjning med en kvarts procentenhet, till 6,75 procent.

Föga troligt att räntan stiger i Mexiko

Den mexikanska centralbanken har möte den femte maj, men där ligger förväntningarna annorlunda. Investerarna tror inte att vi kommer att få se hur den mexikanska centralbanken vrider på med full gas, och att det således inte kommer att ske en räntehöjning vid riksbanksmötet i maj i Mexiko.

Den mexikanska centralbanken befinner sig precis som sin motsvarighet i Colombia i åtstramningscykel, men skillnaden är att i Mexiko har denna legat på is sedan den överraskade höjningen i februari när räntan höjdes till 3,75 procent. Landets konsumentprisindex steg med 2,7 procent under mars, jämfört med samma period året innan. Detta är i den nedre halvan av målintervallet på två till fyra procent. Givet att vi inte får se en fullständig kollaps av den mexikanska pesos är det således sannolikt att vi kommer att få se ett slut på de mexikanska räntehöjningarna för till fället.

iShares MSCI Mexico Capped (NYSEArca: EWW)

Denna ETF har som mål att replikera investeringsresultat från MSCI Mexico Invest Market Index (IMI) 25/50. Den börshandlade fonden kommer alltid att investera minst 80 procent av sina tillgångar i värdepapper i dess underliggande index och i depåbevis som representerar värdepapper i dess underliggande index. MSCI Mexico Invest Market Index (IMI) 25/50 är ett free float-justerat marknadsvärdesviktat index med en skyddande metod som tillämpas för att emittenten vikter så att ingen enskild aktie kan ha en vikt som överstiger 25% av det underliggande indexet, och alla emittenter med vikt på över fem (5) begränsas så att de inte kan ha en kumulativt vikt som överstiger 50 procent av portföljvärdet.