Dow Jones Archives - Sida 2 av 9

Vem var Charles Dow?

Även om han aldrig var en verkställande direktör eller byggde upp ett imperium från grunden är Charles Dows namn för evigt förenat med finansvärlden. Detta tack vare den börsindex som bär hans namn. Dows bidrag till dagens finansiella marknader går emellertid långt bortom hans berömda index. Han var motiverad av en önskan om att öppna de finansiella marknaderna allmänheten. Vem var Charles Dow? Denna artikel kommer att titta närmare på Charles Dows liv.

Inte riktigt Wall Street

Det fanns inga ekonomiska samband med Charles Henry Dow vagga. Han föddes på en bondgård i Connecticut den 6 november 1851. Trots att han inte hade någon formell träning och endast en elementär utbildning, lämnade Dow gården för att bli journalist vid 21 års ålder. Han hittade en rad jobb som en reporter för olika publikationer och fann snabbt att han hade en talang för historia och ett intresse för näringslivet.

Redaktörerna uppmuntrade Dows försök att ta sig in på de finansiella marknaderna och den unga reportern började skriva undersökande artiklar på olika branscher. Under sin rapportering intervjuade Dow många kapitalister, finansiärer och industrialister. Han använde dessa intervjuer för att lära sig metoderna Wall Street insiders brukade använda för att värdera aktier.

Han tog Wall Street till Main Street

År 1882 beslutade Charles Dow och en kollega, Edward Jones, att starta sitt eget företag, Dow, Jones & Company. Deras första publikation, 1883, kallades the Customers’ Afternoon Letter. Det var en sammanfattning på två sidor av dagens finansiella nyheter, inklusive rörelserna för vissa aktiekurser, utarbetad i ett lättförståeligt format. Vid en tidpunkt då många reportrar accepterade mutor för att pumpa en aktie i sina artiklar, skapade Dow ett rykte om sig av att leverera objektiv analys. Ännu viktigare, han skrev analyser som de flesta människor kunde förstå.

Föregångaren till Dow Jones Industrial Average dök upp i detta lilla nyhetsbrev som ett index bestående av några stora aktier i sjöfarts- och järnvägsindustrin. Dow ville inkludera något som skulle ge hans läsare en uppfattning om aktiemarknadens utveckling.

Med sitt index gav läsaren en övergripande bild när denne annars lätt skulle kunna gå vilse genom att fokusera på uppgångar och nedgångar i en mängd aktier. Vid 1896 beräknades den första DJIA med hjälp av de 12 största aktierna på marknaden. Den ursprungliga beräkningen var en enkel summa som gav 40,94 som första publicerade indexvärdet.

Wall Street Journal

Populariteten hos the Customers’ Afternoon Letter, som redan cirkulerar i tusentals exemplar, ledde till att Dow och Jones startade Wall Street Journal. Dess första utgåva kom ut den 8 juli 1889. Duon använde det mer expansiva formatet av tidskriften för att vidarebefordra mer och mer finansiell information, vilket gjorde det mycket lättare för allmänheten att hålla sig informerad.

Före Dows index och The Wall Street Journal fanns det ingen konsekvent eller tillförlitlig källa för aktieinformation. Företagen kan ha försökt att gömma sina värden eller mörkar resultatet med alltför mycket information, vilket gjorde det svårt för lekmannen att följa marknaden. Dow och Jones skär genom rök och speglar för att ge människor samma informationskvalitet som en gång var tillgänglig endast för insiders. Wall Street Journal blev snabbt den mest lästa finanstidningen i USA, och DJIA blev följaktligen det dominerande indexet för människor som vill veta aktiemarknadens riktning.

Dow Theory

Fastän Dow trodde att ett fullständigt upplysande av ett företag var nyckeln till att veta vilket företag att investera i, började han märka mönster som utvecklas i sina börsindex. Dessa index verkade genomgå flera typer av mätbara trender, vilket gav Dow hoppet att grundläggande marknadsregler skulle kunna urskiljas från dessa trender. Dow tittade noggrant på sitt index och formulerade det som nu kallas Dow-teorin, som använde toppar och nedgångar i sina börsindex för att förutsäga marknadsrörelser. Men Dow förklarade aldrig formellt sin teori. Hans teori blev fullt känt – om inte helt förstått – först efter att han dog 1902.

Dows arv

Dows arv kan delas upp i tre delar

Wall Street Journal, som redan hade en stor upplaga vid hans död, fortsatte sin expansion och är än i dag en av världens främsta finanstidningar.
Dow skapade rörelsen för många börshandlade företag att tillhandahålla fullständig finansiell information till allmänheten. Det är nu självklart, men utan att människor som Dow förmedlade fakta till allmänheten, kunde aktiemarknaden ha förblivit en verksamhet för enbart de rika och väl besuttna.
De olika Dow-marknadsindexen har varit en revolution för investerare. De är riktmärken för att mäta prestation, eller anställdas professionella prestationer mot en bild av den övergripande ekonomin och en datakälla för att mata alla typer av teorier, strategier och analyser.

Slutsats

Charles Dow påverkade grunden för vår moderna finansiella aktiemarknad, och även om DJIA ännu kan komma att förlora sin framträdande roll som det viktigaste indexet på en alltmer global marknad, kommer betydelsen av dess skapares bidrag att finnas kvar. Utan Charles Dow hade det varit svårt att skapa börshandlade fonder. Detta då de flesta ETFer följer ett börsindex.

Dow Jones sprängde 25 000 i veckan

Aktiemarknaden bryr sig inte om hastighetsregler. Börsen trotsar tyngdlagen och går alltid upp, det är i alla fall de rubriker vi tagit del av när Dow Jones sprängde 25 000 i veckan. Detta mindre än ett år sedan den tidigare ”Magiska gränsen” om 20 000 passerades för mindre än ett år sedan.

Det är bara en månad sedan som Dow Jones passerade 24 000 för första gången. Detta 12 år gamla index har nu stigit med mer än 7 000 punkter, motsvarande 36 procent sedan Donald Trump vann det amerikanska presidentvalet hösten 2016. Det är en minst sagt otrolig börsuppgång på denna tid.

Den otroliga takten i marknadens uppgång visar hur upphetsad Wall Street är. Företagsvinsterna är gigantiska, den amerikanska ekonomiska tillväxten accelererar och Trump har infört en omfattande skattesänkning för företag som kan stärka båda, vare sig det behövs eller inte.

Hur högt kan Dow Jones gå?

Uppgången har vari snabb, och frågan är Hur högt kan Dow Jones gå?

Tänk på att det tog Dow 14 år att klättra från 10 000 till 15 000 och tre och ett halvt år för att nå 20 000. Uppgången från 20.000 till 25.000? Inte ens 12 månader. Blinkar du kommer Du kanske missa ett annat landmärke. Dow Jones sprängde 25 000 på mindre än ett år, kommer vi att få se 30 000 julen 2018?

Aktiemarknaden har stigit så snabbt utan att ta några verkliga andetag, men det finns goda skäl. Den amerikanska ekonomin är mycket hälsosam, speciellt jämfört med den långsamma återhämtningen från den stora lågkonjunkturen. Arbetslösheten har inte varit så låg på 17 år. Den ekonomiska tillväxten är den bästa på tre år. Lika viktiga världsekonomierna samtidigt för första gången på flera år.

Tack vare dessa ekonomiska förutsättningar har företagets vinster aldrig varit högre. Företagen sitter på rekordmängder kontanter, en del som återförs till aktieägarna. Det gör aktiemarknaden mer attraktiv.

Stor skillnad mot 1999/2000

Till skillnad från tjurmarknaden som slutade år 2000 har den här intäkterna bakom sig för att försvara den”, säger Silverblatt, som hänvisar till dotcombubblan som byggdes på illusoriska vinster hos Pets.com och liknande. ”Grunden är bra. Ekonomin är stark.

Det är en stor anledning till att Dow Jones steg med 25 % förra året, den bästa prestationen sedan 2013. Dows eftervalsbom har lett till enorma vinster från Boeing (BA), Caterpillar (CAT) och Apple (AAPL). Alla tre blomstrar på grund av den ekonomiska dynamiken i hemlandet och utomlands.

Aktiemarknadens uppgång beror också Janet Yellen. Under Yellen har Federal Reserve hållit räntorna extremt låga för att låta ekonomin läka. Låga räntor har tvingat investerare att ta risker genom att satsa på aktier. De har också hållit lånekostnader otroligt låga. Även om Yellen lämnar, har hennes ersättare, Jerome Powell, lovat att bara höja räntorna gradvis.

Trumps skattesänkningar

Trump har ofta hejat på aktiemarknaden för att få den att gå högre, och hans press för skattesänkningar har hjälpt till att få det att hända. Analytiker säger att de senaste månadernas vinster har drivits delvis genom att öka tecknen på att skattesänkningar kommer att bli verklighet.

Wall Street älskar den republikanska skatteöversynen eftersom det kommer att rädda företag på vad de är skyldiga Uncle Sam. Lagen sänker bolagsskattesatsen från 35% till 21%. Det skulle också uppmuntra företag att ta hem utländska vinster.

Företagen kommer sannolikt att använda en stor del av sina skattebesparingar för att belöna aktieägarna med större utdelningar och större återköp av aktier, rörelser som tenderar att driva aktiekurserna uppåt.

Dow Jones säger väldigt litet om börsens utveckling

Dow Jones Industrial Average är ett prisviktat index som består av 30 blue chip företag i USA, utvalt av en kommitté. ”Dow” är uppkallad efter Charles Dow, en Wall Street Journal redaktör och grundare av Dow Jones & Co. ”Jones” är faktiskt uppkallad efter en av Dows affärskontakter, Edward Jones (någonsin hört det namnet?). Indexet lanserades första gången 1896, vilket gör det till en av de längsta löpande indexen på aktiemarknaden som vi har. Dow Jones säger världigt litet om börsens utveckling, men det är intressant av många anledningar.

Aktiemarknadshistoria är fascinerande för vissa människor. Men med tanke på indexets historia, band till media och välbekant status i investerarnas sinnen är det lätt att se varför det har varit framstående. Men det finns fortfarande ett antal brister att överväga.

Låt oss bryta ned den beskrivning som lades fram tidigare – ”ett prisviktat index bestående av aktierna i 30 blue chip företag i USA”

Aktier med högre kurser har större vikt

Dow Jones är ett prisviktat index. Det betyder att aktier med höga aktiekurser får en större vikt och har en högre inverkan på indexets utveckling. I dag har Boeing den största vikten i Dow Jones, mer än sju procent, beroende på dess aktiekurs 233 USD per aktie när detta skrivs. Apple har å andra sidan en vikt på 4,8 procent vid en aktiekurs på 153 USD per aktie. Apples vikt är alltså lägre än vad Boeings är, trots det högre företagsvärdet. Apple har ett företagsvärde som är nästan sex gånger större än Boeings.

Att mäta ett index med något annat än marknadsvärde kan vara en bra idé (se smart beta), men aktiekursen betyder egentligen inte någonting. Att höra att Dow stiger eller sjunker framkallar vanligtvis någon form av känsla, men det behöver inte säga något om aktiemarknadens utveckling den dagen. Att höra att Dow Jones har stigit med 100 punkter låter som en betydande uppgång på börsen. Med det värde som Dow Jones har i dag betyder det att börsen har stigit med mindre än en halv procent.

30 företag i indexet

Det finns 30 blue-chip-företag i indexet. Under tiden finns det mer än 4 000 noterade aktier som handlas aktivt på de amerikanska börserna. Utanför USA finns det ännu fler.

Under järnvägsbolagens och konglomeratens storhetstid kunde 30 aktier kanske fånga hela bilden, men det fungerar inte idag. Många av de största företagen i USA finns inte ens med i detta index. Googles moderbolag Alphabet, ingår inte ens. Alfabetet har intäkter som är större än 23 av de företag som ingår i Dow Jones. Börsvärdet är högre än alla andra företag utom just Apple.

Dow Jones tar inte heller hänsyn till är tillväxtpotentialen hos små och medelstora företag. USA har är en tillväxthistoria, det är kapitalismens hjärta och innovation. Dessa blue chips är utan tvekan innovativa, men de får inte fånga det sanna väsendet i USAs ekonomi.

Världen har blivit oerhört mer sammankopplad sedan 1896

Det finns 30 blue-chip-företag i USA. Världen har blivit oerhört mer sammankopplad sedan 1896. Globala investerare tror att investeringsmöjligheten är oerhört bredare än de 30 blue chips som refereras dagligen. Även om dessa verkligen är stora företag, och fortfarande har nästan tio procent av det globala börsvärdet så finns det ett stort antal andra investeringsmöjligheter där ute i andra länder som saknar exponeringen från Dow-företagen.

Dow Jones säger väldigt litet om börsens utveckling, men det är osannolikt att Dow kommer att avlägsnas från ticker-band även om fler investerare ser indexets brister.

Att få investerare och rådgivare att fokusera på ett bredare index, även om S & P 500 också har stora brister. MSCI All Country World Index kan vara ett sätt för placerarna att referera till som börsen, men det kommer knappast att bli så. De flesta aktiehandlare köper aktier på lokala marknader, inte globalt.

Trump har varit bra för ETF-industrin

Det har nu gått ett år sedan Donald Trump segrade i det amerikanska presidentvalet. Hans seger ledde till en rusning på aktiemarknaden, som i sin tur har lett till ett ökat investeringsbehov. Därigenom har behovet av börshandlade fonder ökat, så på sitt sätt har Trump varit bra för ETF-industrin.

Ända sedan den omtvistade presidentvalssegern hoppade tillgångar för förvaltningsfonder och ETFer. Enligt CNBC har den förvaltade volymen ökat med 16 procent, eller med 2,9 miljarder dollar och uppgår nu till 21,1 miljarder dollar.

Den stigande efterfrågan på fondinvesteringar har hänförts till det starka resultatet för amerikanska aktier. Samtidigt har Dow Jones Industrial Average ökat med 29 % under de senaste 12 månaderna medan S&P 500 är 21,6% högre, och båda dessa börsindex slår på nya rekord.

Allokerar kapital till börshandlade fonder

Som svar på det pågående rallyt har hugande investerare pumpat in miljarder med dollar till fonder av alla de slag. Större delen av dessa kapitalströmmar har emellertid sökt sig till passiva investeringar, såsom börshandlade fonder. Medan de traditionella aktiefonderna fortfarande har lejonparten av tillgångarna i den passiva investeringsindustrin, ökar tillgångarna i passiva indexbaserade ETFer snabbt.

Sedan den 30 september 2016 attraherade passiva fonder 686 miljarder dollar jämfört med endast 5,2 miljarder dollar för nettoaktiva fonder.

Med tanke på de totala tillgångsvinsterna för inflöden i både ETFer och traditionella fonder har aktiebaserade strategier utvecklats bäst. Dessa ser 2 biljoner dollar i inflöden som har stärkt de totala tillgångarna med 21,6%, följt av blandade tillgångar med 19,6% vinst i tillgångar. Däremot såg obligationsfonderna tillgångarna stiga med 11% till 4,2 biljoner dollar.

Över 2000 amerikanska börsnoterade produkter

Det finns nu 2 073 amerikanska börsnoterade produkter, som inkluderar både certifikat och ETFer, på marknaden, med nära 3,3 biljoner dollar i förvaltade tillgångar. Hittills i år har 222 nya fonder lanserats, medan 125 har stängts och den totala industrin har dragit in 391,2 miljarder dollar i nettoinflödet från år till år. Endast i oktober upplevde amerikanska börsnoterade ETFer nettoinflöden om 52,9 miljarder dollar.

30 år efter Black Monday

På de finansiella marknaderna brukar måndagen den 30 oktober 1987 refereras till som ”Black Monday”. Denna dag kraschade aktiemarknaderna världen över och enorma världen eroderades på väldigt kort tid. I veckan var det 30 år efter Black Monday. Kraschen började i Hong Kong och spred sig sedan västerut till Europa och nådde USA efter det att andra aktiemarknader redan hade slaktats.

Dow Jones Industrial Average (DJIA) sjönk exakt 508 punkter till 1,738,74 (22,61%). Detta motsvarar 22,6 procent och var det största i detta index historia. Stockholmsbörsen gick ned med över 20 procent. I slutet av oktober hade börskurserna i Hong Kong gått ned med 45,8, Australien 41,8, Storbritannien 26,4, USA 22,68 och Kanada 22,5 procent.

I Australien och Nya Zeeland kallas 1987-kraschen även som ”Black Tuesday” på grund av tidszonskillnaden. Begreppen Black Monday och Black Tuesday tillämpas också för den 28 oktober och 29 oktober 1929, som inträffade efter Black Thursday den 24 oktober, som startade börsmarknadskraschen 1929.

Medan många banker i bland annat USA fick stora problem i samband med börskraschen 1929, klarade sig det finansiella systemet ganska bra i samband med fallet 1987. Börsen slutade faktiskt på plus vid årets slut trots det kraftiga raset. Sambandet mellan kraftig börsnedgång och hur den påverkar det finansiella systemet beskriver hur allvarliga konsekvenserna blir för den reala ekonomin. Den svarta måndagen 1987 fick därför inte lika bestående effekter på ekonomierna som börsfallet 1929.

Backgrund

Under den senare delen av 1985 och den tidigare delen av 1986 skiftade USAs ekonomi från en snabb återhämtning till en långsammare expansion, vilket resulterade i en kort mjuklandning när ekonomin saktade ned och inflationen sjönk. Börsen steg markant och Dow Jones toppade på 2 722 i augusti 1987. Det var 44 procent över 1 895, den nivån som Dow Jones stängde på 1986.

Ytterligare finansiell osäkerhet kan ha varit en följd av OPECs fall i början av 1986, vilket ledde till en prisnedgång på råolja på mer än 50% i mitten av 1986.

Den 14 oktober föll DJIA 95,46 punkter, motsvarande 3,8 procent vilket då var ett rekord till 2,412,70, och föll ytterligare 58 punkter 2,4 procent nästa dag. Det var över 12 procent från toppen den 25 augusti samma år.

Silkwormissil

På torsdagen den 15 oktober 1987 attackerade Iran den amerikanskägda, Liberiaflaggade supertankern, Sungari, med en Silkworm missil från Kuwaits största oljehamn Mina Al Ahmadi. Nästa morgon attackerade Iran ett annat skepp, den amerikanskflaggade MV Sea Isle City, med en annan Silkworm-missil.

På fredagen den 16 oktober, då alla marknader i London oväntat stängdes på grund av den stora stormen 1987, föll DJIA 108,35 punkter (4,6 procent) för att stänga på 2 246,74 under rekordvolym. Därefter uttryckte statssekreteraren James Baker oro över de fallande aktiekurserna.

Kraschen började på de östliga marknaderna på morgonen den 19 oktober, men accelererade i London. Detta till stor del för att London hade stängt tidigt den 16 oktober på grund av stormen. Vid klockan 9.30 hade London FTSE100 fallit över 136 punkter. Senare på morgonen attackerade två amerikanska krigsfartyg en iransk oljeplattform i Persiska viken som svar på Irans Silkworm-missil angrepp på Sea Isle City.

Marknadseffekter

I slutet av oktober hade aktiemarknaderna i Hongkong, Australien, Spanien, Storbrittanien, USA och Kanada rasat med 45,5%, 41,8%, 31%, 26,45%, 22,68% respektive 22,5%. Nya Zeelands marknad drabades särskilt hårt och sjönk ungefär 60% från 1987 års topp. Börsen i Nya Zeeland behövde flera år att återhämta sig från fallet. Skadorna på den nyazeeländska ekonomin var förhöjda på grund av höga växelkurser och reservbanken i Nya Zeelands vägran att lossa penningpolitiken som svar på krisen. Detta till skillnad från länder som Tyskland, Japan och USA, vars banker ökade den kortfristiga termiska likviditeten för att förhindra lågkonjunktur och bibehålla den ekonomiska tillväxten under de följande åren.

Kursfallet under Black Monday var, och är fortfarande, den största intradagsnedgången på DJIA. Lördagen den 12 december 1914 kallas ibland felaktigt som DJIA: s största dagliga procentuella nedgång. I verkligheten skapades den osynliga nedgången på 24,39% retroaktivt genom en omdefiniering av DJIA 1916

Efter aktiemarknadskraschen träffades en grupp av 33 eminenta ekonomer från olika nationer i Washington, DC i december 1987 och förutspådde kollektivt att de närmaste åren skulle kunna vara de besvärligaste sedan 1930-talet. Ekonomin var dock knappt påverkad och tillväxten ökade faktiskt under 1987 och 1988, och DJIA återupptog sin uppgång i början av 1989.

Orsaker till Black Monday

Möjliga orsaker till nedgången var programhandel, övervärdering, illikviditet och marknadspsykologi. En populär förklaring till 1987-kraschen är utförsäljningar av programhandlare, framför allt som en reaktion på den datoriserade försäljningen som krävdes av portföljförsäkringsskydd.

Ekonomen Dean Furbush påpekar emellertid att det största prisfallet inträffade när volymen var låg. I programhandeln handlar datorerna snabbt på grund av externa insatser, till exempel priset på relaterade värdepapper. Gemensamma strategier som genomförs genom programhandel innebär ett försök att engagera sig i arbitrage- och portföljförsäkringsstrategier.

I takt med att datateknik blev mer tillgänglig växte användningen av programhandel dramatiskt hos företagen på Wall Street. Efter kraschen, beskylldes många programhandelsstrategier för blint sälja aktier när marknader föll, vilket skulle ha förvärrat nedgången. Vissa ekonomer anser att den spekulativa bommen fram till oktober orsakades av programhandeln, och att kraschen bara var en återgång till normalitet. Hur som helst fick programhandeln i allmänhetens ögon bära skulden för kraschen på aktiemarknaden 1987.