Etikett: ETF:er

Amerikanska tillsynsmyndigheter vill begränsa fonders ägande

Amerikanska tillsynsmyndigheter vill begränsa fonders ägande ETFerTill följd av den snabba tillväxten av passivt förvaltade indexstrategier och ETFer, höll USA: s federala handelskommission, U.S. Federal Trade Commission en utfrågning. Utfrågningen handlade om huruvida fondförvaltarnas agerande i enskilda aktier skadar konsumenterna. Det kan tolkas som att amerikanska tillsynsmyndigheter vill begränsa fonders ägande. Framstående aktörer kämpar tillbaka.

I slutet av förra året diskuterade FTC en teori som heter gemensamt ägande. Teorin föreslog att om investerare äger aktier i en rad företag inom samma bransch, har ledningen mindre incitament att investera i nya produkter eller tjänster eller försöka locka kunder från konkurrenter, som i huvudsak blir mindre konkurrenskraftiga.

Som svar har många branschexperter, bland annat BlackRock, State Street Global Advisors och andra, uppmanat tillsynsmyndigheten att avvisa ett akademiskt förslag. Förslaget skulle begränsa ägarandel för investerare till högst en procent av en bransch eller bara ett företag inom varje bransch.

Tillväxten av passiva indexbaserade strategier

Debatten om gemensamt ägande har intensifierats de senaste åren, efter tillväxten av passiva indexbaserade strategier och börshandlade fonder. BlackRock, Vanguard och State Street Global Advisors, de tre stora indexbaserade fondföretagen, har till exempel ett genomsnittligt ägande om 15% i de fyra amerikanska flygbolagen. Denna bransch har anklagats för att hålla priserna högre än de borde vara

State Street Global Advisors hävdar att ett sådant förslag från amerikanska tillsynsmyndigheter skulle skada konsumenterna genom att ”eliminara indexfonder som vi känner till dem, vilket ökar kostnaden för att investera och beröva miljoner amerikaner av vad som har blivit en viktig del av sin pension och andra besparingar”.

Andra varnar för att detaljhandelsinvesterare inte skulle kunna diversifiera och hantera risker om dessa restriktioner att begränsa fonders ägande infördes. Dessutom skulle  aktiehandlare med stor sannolikhet uppleva högre volatilitet.

”Handicapping en bransch som ger fördelar av denna omfattning, på svagt bevis för ett missgynnat problem, slår oss som en bro för långt”, sade Craig Lazzara, VD för indexinvesteringsstrategin i S & P Dow Jones Indices.

Nordnet öppnar upp marknaden för ETFer igen

I slutet av december 2017 fick alla som köpt och sålt börshandlade fonder en kalldusch. De nya europeiska reglerna, MIFID II kom att förbjuda europeiska investerare att köpa nordamerikanska ETFer.  Det var emellertid inte ett beslut som helt stängde marknaden för Nordamerikanska ETFer. De nordamerikanska ETF-emittenterna kunde fortfarande sälja och marknadsföra sina börshandlade fonder i Europa, givet att viss extra dokumentation kunde tillhandahållas. Den extra dokumentationen heter KID och PRIIP.

De nordamerikanska producenterna som de svenska bankerna var i kontakt vid detta tillfälle sade att inte hade möjlighet att delge europeiska banker den nödvändiga information som krävdes med det nya regelverket. De svenska och europeiska bankerna fick inte heller producera delar av den här informationen själva. Därför kunde de inte längre kunna erbjuda möjligheten att investera i värdepapper då inte kan uppfylla de nya direktiven.

Efter den 1 januari 2018 var det således inte längre möjligt att lägga några nya köpordrar på nordamerikanska ETFer.

Detta innebar att börshandlade fonder som SPDR S&P 500 ETF(NYSEArca: SPY), PowerShares QQQ Trust Series 1 ETF (NasdaqGM: QQQ) och iShares MSCI Emerging Markets ETF (NYSEArca: EEM) med flera ETFer inte gick att köpas i Europa. Detta eftersom emittenterna inte tillhandahöll någon KID.

Hargreaves Lansdown Plc, en av Europas största plattformar för handel med ETFer tvingades ta bort möjligheten att köpa mer än 1 200 börshandlade fonder.

Ändras i framtiden

Vi skrev vid detta tillfälle att vi trodde att detta skulle komma att ändras framgent. ETFer är en fråga om volymer i kombination med låga avgifter. Många tror därför att detta kommer att ändras i framtiden när de nordamerikanska utgivarna märker att de tappar volymer. Det är då sannolikt att de amerikanska emittenterna kommer att delge de europeiska distributörerna den information som de behöver för att de ska kunna distribuera produkterna. Nu ser vi att flera av dessa emittenter redan har börjat leverera in KID till bland annat Nordnet. Detta betyder att Nordnet öppnar upp marknaden för ETFer igen. Hur det är med övriga banker vet vi i dagsläget inte, men har de nordamerikanska utgivarna börjat att leverera KID till Nordnet skulle det förvåna oss om de inte gör det till i alla fall övriga storbanker i Europa.

Stor efterfrågan på guld

I de kontakter vi haft med Nordnet har det framkommit att detta företag arbetar aktivt med att hålla en dialog med produktbolagen. Nordnet försöker uppmuntra dessa företag att ta fram KID, framför allt för de produkter som är mest efterfrågade av spararna.

Under januari 2019 har intresset för guld hos spararna har ökat markant. Antalet affärer i guldcertifikat har ökat med över 50% på en månad och över 100% på ett år hos Nordnet. Det gör att det nu det går att handla ETFS Physical Gold (ISIN DE000A0N62G0) på Xetra genom Nordnet då denna emittent levererat in KID för denna ETF.

MiFID II och PRIIPs

MiFID II och MiFIR antogs i maj 2014 av Europaparlamentet och rådet. De är resultatet av en översyn av reglerna på värdepappersområdet. EU-direktiven MiFID II (Markets in Financial Instruments Directive) och PRIIPs (Packaged Retail Investment and Insurance Products) ställer bland annat krav på Nordnet, som distributör av finansiella instrument, att för sina kunder visa på alla kostnader och avgifter som är relaterade till en investering i ett särskilt instrument, kunna visa upp information om produktens risker och egenskaper samt tillhandahålla ett s.k. KID-dokument, även kallat faktablad.

Förordningen om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke-professionella investerare (PRIIPs) syftar till att införa en gemensam standard för produktinformation, faktablad, till icke-professionella kunder. Faktabladet (Key Information Document, KID), på max tre sidor, ska på ett lättförståeligt sätt lämna information till konsumenter om paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter. Faktabladet ska kommunicera basfakta om produkten samt information om vilka risker och kostnader som är förenade med en investering i produkten.

Hur är det då med andra banker?

KID måste lösas av alla banker separat. Det betyder att även om Nordnet fått LGIM att leverera in KID dokument på en rad olika ETFer så är det inte helt löst. En enda emittent betyder inte att Nordnet öppnar upp marknaden för ETFer igen på allvar. Det betyder emellertid att det går att handla ETFS Physical Gold (ISIN DE000A0N62G0) på Xetra genom Nordnet. Det betyder kanske inte att det är möjligt hos Avanza, Handelsbanken eller Nordea i dagsläget. Vi lovar emellertid att publicera deras listor om och när detta sker (och om de skickar dem till oss så klart).

L&G ETF har publicerat sina KIID dokument på sin hemsida som Du hittar här.

[TABLE=264]

Ovanstående lista för ETFer som kan handlas hos Nordnet gäller från 15 februari 2019. Nya börshandlade fonder kan tillkomma, och sådana som redan finns på listan kan komma att tas bort. 

Fonder stängda på primärmarknaden

På grund av byte av förvaringsinstitut kommer fonderna att vara stängda på primärmarknaden. Det är dessa ETFer som är stängda på primärmarknaden. Att XACT har sina Fonder stängda på primärmarknaden påverkar emellertid inte handeln på Stockholmsbörsen.

På grund av byte av förvaringsinstitut kommer dessa börshandlade fonderna att vara stängda på primärmarknaden enligt nedan.

21, 22 och 25 Februari

Xact OMXS30,

Xact Sverige,

Xact Nordic30,

Xact HDIV

Xact OBX

27 och 28 Februari samt 1 och 4 mars

Xact Sweden Small Cap,

Xact Commodity

Xact Sweden All Bond

7, 8 och 11 mars

Xact Bear,

Xact Bear2,

Xact Bull,

Xact Bull2,

Xact OBX Bear

Xact OBX Bull

Viktig information

Xacts börshandlade fonder är juridiskt och skattemässigt klassade som fonder. Xacts börshandlande fonder med säte i Sverige förvaltas av Handelsbanken Fonder AB och står under Finansinspektionens tillsyn. De fonder som har sitt säte i Norge förvaltas av Handelsbanken Kapitalforvaltning AS och står under tillsyn av Finanstilsynet.

En fonds historiska avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i en fond kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. På www.xact.se finner du informationsbroschyrer och faktablad.

Placera dina pengar i vanliga fonder eller ETF:er?

Ett av de viktigaste och svåraste besluten nya investerare måste ta är om investeringar ska göras i aktiefonder eller individuella aktier. Att investera i aktiefonder innebär att du köper andelar av en aktieportfölj som kontrolleras av en professionell fondförvaltare. Ett annat alternativ är att investera i ETF:er istället. Det har flera fördelar, både om man jämför med fonder och aktier.

En aktie innebär att du köper en del av ett bolag och därmed blir delägare i det. När du köper en aktie stiger och sjunker dess värde i takt med företagets resultat. Det finns olika typer av aktier och man kan få stabila utdelningar genom preferensaktier eller investera i stamaktier. Vanliga fonder och ETF:er består istället av flera aktier i flera olika bolag som är samlade i tydligt definierade marknader. Båda alternativen fokuserar för det mesta investeringarna i en särskild sektor, som till exempel aktier, obligationer eller fastigheter. Att investera i en fond eller ETF innebär att du investerar i hela marknaden istället för att plocka ut en vinnare och förlorare. Både ETF:er och traditionella fonder kan ge utdelning eller låta utdelningarna återinvesteras direkt. Fördelen med båda placeringarna är att investeringen diversifieras och låter dig köpa flera olika aktier vid ett och samma tillfälle.

Investera i EFT

ETF är en förkortning för Exchange Trade Fund och översätts till börshandlade fonder. Det är i regel olika former av bankutgivna indexfonder med garanterad handel som även kan köpas och säljas över börsen. Trots att EFT:erna är fonder köps och säljs de som en vanlig aktie i realtid. Eftersom de är noterade på börsen går det att handla med dem flera gånger dagligen och investerare kan köpa eller sälja för mindre belopp. Vanliga fonder handlas enbart en gång per dag och ibland ännu mer sällan. EFT:erna följer en underliggande tillgångs utveckling, som till exempel en råvara, ett index eller en valuta. Vid handel med EFT betalar man courtage, precis som vi aktiehandel. Alla EFT:er har inte hävstång, men de som är mest populära som till exempel Xact Bull och Bear har det. Hävstång i en fond betyder att fondens värdeutveckling förstärks, både när det kommer till nedgångar och uppgångar.

Investera i vanliga fonder

Vanliga fonder handlar man inte själv på börsen, utan du sätter in pengar hos en fondförvaltare som köper tillgångar för fondens medel. Det är fondens värde vid en viss tidpunkt som bestämmer köp- eller säljkursen. Att köpa eller sälja en traditionell fond tar därför en eller flera dagar. En vanlig fond kan försöka slå index och vara aktivt förvaltad, eller följa index och vara passivt förvaltad. Fondernas pris kan variera kraftigt, men i regel är det dyrare att investera i fonder än i ETF:er. Istället för att själv investera i fonder förlitar man sig även att fondförvaltaren investerar rätt, men det är bra att själv hålla sig uppdaterad om olika fonders utveckling. Finanso skriver om olika fonder som är värda att investera i under året.

För erfarna investerare, inte månadssparare

En av de största fördelarna med EFT är att de normalt är billigare att investera i än vanliga fonder. Med EFT finns det dessutom tillgång till många olika billiga indexfonder. Nackdelarna med EFT är att du måste betala courtage för varje transaktion och du måste även bevaka att affärer inte görs till en dålig kurs. För långsiktiga månadssparare i aktiefonder är EFT ett  alternativ. Nordnet erbjuder till exempel månadssparande i XACT Högutdelande med flera börshandlade fonder.

Tre fonder för futuristisk sektorinvestering

Eftersom företag inom olika sektorer engagerar sig och producerar nya tjänster och teknologier, utvecklas definitionen av sektorinvesteringar snabbt. Vissa börshandlade fonder är redo att hjälpa investerare att utnyttja dessa möjligheter. I denna artikel tittar vi på tre fonder för futuristisk sektorinvestering.

SPDR Kensho Intelligent Structures ETF (NYSEArca: XKII), SPDR Kensho Smart Mobility ETF (NYSEArca: XKST) och SPDR Kensho Future Security ETF (NYSEArca: XKFS) kan hjälpa investerare att fokusera på den potentiella tillväxtmöjligheten i nästa generations teknik. Dessa ETFer lanserades i slutet av 2017.

Kensho Intelligent Structures ETF investerar i företag vars produkter och tjänster driver innovation bakom intelligent infrastruktur- Detta avser till exempel smart bygginfrastruktur, smarta kraftnät, intelligent transportinfrastruktur och intelligent vatteninfrastruktur.

Kensho Smart Mobility ETF investerar i företag vars produkter och tjänster är engagerade i smart transport, vilket inkluderar områdena autonom och ansluten fordonsteknik, drönare och drone-teknik som används för kommersiella och civila applikationer samt avancerade transportspårnings- och transportoptimeringssystem.

Investera i strukturella förändringar

XKII, XKST och XKFS använder sig av ett tema som kallas den fjärde industrirevolutionen, som bland annat omfattar ökad anslutning, artificiell intelligens, robotik, nya transportmetoder och ökad datakraft.

”Dessa innovationskatalysatorer driver seismiska förändringar, och deras inverkan kommer att känna på nästan alla aspekter av våra liv – från de bilar vi använder, hur vi reser, vilka jobb vi gör och hur vi skapar makt, hur länge vi lever och kommersialiseringen av rymden ”, säger Kenshos John van Moyland i en diskussion med State Street Global Advisors (SSgA).

Den ekonomiska påverkan av den fjärde industrirevolutionen, eller den här exponentiella innovationsperioden och de nya ekonomierna som den ger upphov till, kommer att bli stor. Att förstå bredden och omfattningen av denna förändring är avgörande, och det kommer att hjälpa investerare placera för framtiden.

XKFS, som debuterade i december 2017, investerar i företag som är involverade i innovation bakom framtida säkerhet, som inkluderar områdena cybersäkerhet och avancerad gränssäkerhet, tillsammans med militära applikationer som robotteknik, droner och dronteknik, rymdteknik, bärbar teknik och virtuell eller förstärkt verklighet aktiviteter. XKFS kan ge ett sätt att investera i de som anpassar sig till framtiden för krigsföring och nationell säkerhet, bland annat Aerojet Rocketdyne Holdings, Boeing, Orbital ATK, Mercury Systems och Teledyne Technologies.

”Vi insåg att klassificeringssystem för traditionell sektor kanske inte är väl lämpade för att identifiera områdena exponentiell innovation, tillsammans med de företag som driver den, som är kärnan i den fjärde industrirevolutionen, säger Van Moyland. ”De flesta klassificeringssystem passar bättre för att beskriva mer av en tillverkningsbaserad ekonomi där företag kategoriseras efter funktion. Men det är inte hur världen fungerar. Idag är försörjningskedjor sammankopplade och komplexa, och det sätt på vilket innovationer manifesterar sig är mer genom slutprodukten. ”