”Denna BBC-dokumentär från 2009 visar en ny bild av” Crash of 1929″ Kraschen på Wall Street 1929 och den efterföljande globala depressionen.
Jämförande aspekter av den händelsen med den senaste turbulensen under Finanskrisen 2008. Uppladdad endast för utbildningsändamål.
Annan annonsering som visas är obuten. ”- Dr Alan Brown
Wall Street-kraschen eller Börskraschen 1929 är den börskrasch, som startade med Svarta torsdagen den 24 oktober 1929 på börsen på Wall Street, Manhattan, New York och som blev inledningen till den stora depressionen i USA och Europa på 1930-talet.
Kraschen föregicks av en period under senare delen av 1920-talet med hausse-artad börsmarknad, under vilken miljoner amerikaner lockades att investera i aktier. Den ökade investeringen drev i sin tur upp kurserna till spektakulärt höga nivåer, och skapade starka förväntningar på ytterligare uppgångar. Småsparare, företag och banker satsade allt större del av sina tillgångar och man lånade även till höga räntor för att kunna finansiera ytterligare investeringar på börsmarknaden.
3 september 1929 nådde aktiekurserna sin högsta punkt, och efter det började marknaden bli instabil med både upp- och nedgångar, men trots detta fortsatte spekulationerna.
Bubblan sprack den 24 oktober
Efter en kort tids nedgångar sprack slutligen bubblan den 24 oktober. Dagen kallas den ”svarta torsdagen”. Det uppstod säljpanik då börsen störtdök. Folk trängdes utanför börslokaler och hos aktiemäklare, och polis fick sättas in på många håll för att upprätthålla ordningen. På en enda dag bytte 13 miljoner aktier ägare, vilket var rekord, och många börser tvingades stänga på grund av paniken. En viss återhämtning skedde dock efter att lugnande uttalanden gjorts av centrala representanter för banker och börs, och paniken mattades av något. Under efterföljande fredag och lördag höll sig kurserna någorlunda stabila. Den kortvariga stabiliteten kan bero på att Wall Street-börsens ordförande Richard Whitney fick en blankocheck av några av de större aktörerna på marknaden för att stödköpa aktier och dämpa raset.
Lugnet var dock bara kortvarigt, på måndagen och tisdagen återkom torsdagens panik med katastrofalt kursfall till följd. Under dessa dagar föll aktierna 25 % och på tisdagen sattes nytt säljrekord med 16,4 miljoner aktier, varför dessa dagar också brukar gå under benämningen ”svarta”.Vid slutet av november hade investerarna förlorat 100 miljarder dollar och börsvärdet hade sjunkit med 40 %. Företag och banker gick i konkurs, och många blev arbetslösa, och småsparare fick lämna sina hem och gårdar när de inte längre kunde betala de höga låneräntorna.
Övergick i ekonomisk depression
Kraschen övergick i ekonomisk depression med hög arbetslöshet och fallande produktivitet, som spred sig till Europa och aktiekurserna fortsatte att sjunka under de första åren av 1930-talet. Marknaden återhämtade sig inte förrän långt efter andra världskrigets slut.
Världen är mer känslig idag än den var 2007. Det är åsikten hos den tidigare derivathandlaren Nassim Taleb, vars bästsäljare, The Black Swan, handlar om hur människor känner sig för oväntade händelser, särskilt på finansmarknaderna. Han gjorde en hel del pengar efter att ha förutsagt den globala finanskrisen för mer än ett decennium sedan. Han utfärdar kraftig varning om global skuldkris.
I förra veckan sa Taleb att han har reservationer om dagens ekonomi att det lider av samma sjukdom som tidigare. Finanskrisen 2007 var en ”skuldkris”, och om något har problemet bara förvärrats. Faktum är att skulden ökar. I slutet av det första kvartalet 2018 ökadedet totala beloppet världen var skyldig till en rekordnivå om 247 biljoner dollar. Detta enligt Institute of International Finance (IIF). Det är en ökning med nästan 150 biljoner dollar de senaste 15 åren.
En stor del av den här skulden kan ha flyttat till olika platser sedan finanskrisen. Det har förskjutits från bostäder till regeringar och företags balansräkningar – men skulden finns fortfarande kvar. Studentlåneskulden i USA, till exempel, står på cirka 1,5 miljarder dollar idag, eller nästan 33 000 dollar per låntagare. Efter inteckningar är studentskulden nu den största låneformen i USA
Titta bara på den federala regeringens balansräkning. Bruttoskulden har mer än fördubblats från nivåerna före lågkonjunkturen, vilket innebär att Washington nu har skulder som överstiger hela den amerikanska ekonomins storlek.
Högre skuldnivåer utgör ett ekonomisk hot
President Donald Trump sa förra veckan att ”vi ska börja betala ned skulden”. Men alla tecken tycks säga något annat. Treasury Department uppskattar att det kommer att utge cirka 1,338 miljarder dollar i obligationer i år, mer än dubbelt så mycket som förra året. Och Office of Management and Budget (OMB) rapporterade nyligen att regeringen kommer att köra biljardunderskott under de närmaste fyra åren trots en svalnande ekonomi.
Visste du att regeringen snart kommer betala mer i ränta än vad den lägger på försvaret?
Den tredje största kostnaden
Räntekostnaderna förväntas bli den tredje största kategorin i federal budget år 2026, enligt Peter G. Peterson Foundations analys av kongressens budgetkontor (CBO) data. År 2046 kan dessa betalningar bli den näst största kategorin; och år 2048, den enskilt största kategorin. Enligt Taleb befiner sig den amerikanska regeringen nu i en ”skuldspiral”, vilket innebär att den måste låna för att återbetala sina fordringsägare. Och med ökningstakten fortsätter hela denna skuld att bli större och dyrare.
”Det är ett faktum att när din statsskuld kommer till denna nivå utgör den ett ekonomiskt hot mot samhället, sade den nationella säkerhetsrådgivaren John Bolton förra veckan i Washington DC” Och den typen av hot har i slutändan en medborgare säkerhet konsekvens för det. ”
Att spendera, är politiskt impopulär och kommer att kräva bipartisan stöd, enligt senatledarens majoritetsledare Mitch McConnell. ”Jag tycker att det är ganska säkert att säga att rätten ändras, vilket är den verkliga drivaren av skulden enligt någon objektiv standard, kan väl vara svårt om inte omöjligt att uppnå när du har en enhetlig regering”, berättade McConnell för Bloomberg förra månaden.
USA är inte ensam i sin budgetlust, förstås. Flera EU-medlemmar står inför stora budgetkrascher, med Belgien, Spanien och Italien som leder vägen. Förra månaden rapporterade Moody’s Investors Service att ”stigande obligatorisk utgifter och långsammare ekonomisk tillväxt har lämnat ett antal regeringar i euroområdet med mindre budgetflexibilitet än före finanskrisen för ett decennium sedan.”
Så hur kommer allt detta att sluta, och vad kan investerare göra?
Kan ”Barbell Strategy” piska din portfölj i form?
Vi vet alla vad som hände 2007 och 2008, efter att skuldnivåerna blev ohållbara. När det gäller Talebs nuvarande anslag investerar han i fastigheter, kortfristiga statsskulder och guld, ”just i fall”. Om du äger aktier, säger han, se till att du har någon form av skydd. Läsarna av hans böcker kan känna igen detta tillvägagångssätt som ”barbellstrategin”. Han beskrviver detta i sin bok i The Black Swan:
Om du vet att du är utsatt för förutsägelsesfel och om du accepterar att de flesta ”riskåtgärder” är bristfälliga … så är din strategi att vara så hyperkonservativ och hyperaggressiv som du kan vara istället för att vara milt aggressiv eller konservativ. Istället för att placera dina pengar i ”medelrisk” -investeringar … måste du lägga en del, säg 85 till 90 procent, i extremt säkra instrument, som statsskuldväxlar, en klass av instrument som du kan hitta på denna planet. De återstående 10 till 15 procenten lägger du i extremt spekulativa satsningar, så mycket som möjligt (till exempel alternativ), helst riskkapitalportföljer. På så sätt drabbas du inte av fel i riskhanteringen.
Jag delar Talebs okonventionella fördelningsstrategi med dig, inte för att jag fullt ut stöder det, utan bara för kännedom. Den omfattar att investera kontra spekulation, med guld och statsobligationer i ena änden, riskkapital och digitala valutor på andra sidan. Och även om jag tror att din portfölj ska lämna utrymme för aktier, både inhemska och tillväxtmarknader, finns det en fördel för Talebs idé att du ska vara både otroligt defensiv och oerhört aggressiv.
Michael Burry gjorde sitt namn under Finanskrisen 2008-2009, genom att satsa emot eller korta bostadsbubblan. Som chef för Scion Capital hedgefond tillämpade Burry sin kompetens inom värdeinvesteringar för att skapa extraordinära avkastningar för investerare. På mindre än ett årtionde registrerade Scion sammanlagda avkastningar på 489,34% efter avgifter och kostnader.
När bostadsbubblan imploderade, betalade Burrys satsningar på kredit default swaps sig så så bra att han var med i The Big Short, en film inspirerad av en Michael Lewis-bok. Det presenterade historier om den ekonomiska krisen genom linsen hos några investerare som satsade mot bostadsbubblan. I slutet av filmen fick tittarna en aning om var Burry blev uppmärksam på nästa. Den sista linjen i filmen var emblazoned med sin djärva nästa investering:
“Michael Burry is focusing all of his trading on one commodity: Water” – The Big Short
Om en investerare med bevisad avkastning som, som Warren Buffett, är en student av Benjamin Graham och David Dodds berömda bok, Security Analysis, fokuserar på att investera i vatten, då kanske du borde överväga det också?
Även om investerare brukar tänka på guld och silver som värdefulla resurser innan de tänker på vattenkällor är verkligheten att vatten är så värdefullt att det kan leda till allvarliga konflikter.
Nedanstående lista innehåller listan över konflikter som rörde vatten 2017:
• Nästan 3 miljoner människor lämnades utan tillgång till tillförlitlig vattenförsörjning i Ukraina
• Sammandrabbningar i Darfur mellan bönder och boskapsuppfödare över tillgång till vatten
• Attack på islamiska statsstyrkor som kontrollerar Tabqa-dammen
Och vattenrelaterade sjukdomar svarar för cirka 80% av alla sjukdomar och dödsfall i utvecklingsländerna. Faktum är att över 2 miljarder människor saknar tillgång till lämplig sanitet enligt FN.
Avlopp och avfall är orsaker till vattenförorening som leder till sjukdom men en annan stor faktor är begränsat färskt vatten på jorden. Medan det är lätt att tänka på jorden som att ha en riklig tillgång till vatten. Trots allt är 71% av jordens yta täckt av vatten – verkligheten är att sötvatten utgör bara 0,76% av allt vatten.
“Fresh, clean water cannot be taken for granted. And it is not — water is political, and litigious” – Michael Burry
Och som alla investerare vet: där efterfrågan är hög och utbudet är begränsat stiger priserna.
I detta fall kommer efterfrågan från en ständigt växande befolkning av människor på jorden som kräver mer av jordens begränsade sötvattenresurser.
Hur investera i vatten
Kanske är det enklaste sättet att investera i vattenatt investera i börshandlade fonder, även om aktier, jordbruksmark och vattenrättigheter är andra investeringsmöjligheter
Investera i vattenrelaterade ETFs
En ledande vattenrelaterad ETF är Guggenheim S & P Global Water Index ETF [NYSE: CGW]. Fonden har som mål att investera i företag som sträcker sig över vattensektorn i syfte att dra nytta av utvecklingen av ny infrastruktur som är utformad för att säkerställa effektiv leverans och vattenkvalitet.
Tanken bakom den börshandlade fonden är också att få tillgång till möjligheter som följer av befolkningstillväxt, konsumtion och klimat samt att dra nytta av den globala efterfrågan på vatten. Liksom alla börshandlade fonder har den ett löpande kostnadsförhållande och det är lite högt på 0,64% vilket är ganska högre än många av de bästa Vanguard-fonderna.
En av anledningarna till att det löpande kostnadsförhållandet är högre än att säga kostnadskvoten för en S & P 500-fond är att fonden investerar i globala företag i motsats till amerikanska företag.
Några av de bästa innehaven i fonden är:
• American Water Works Co Inc.
• Danaher Corp
• Xylem Inc / NY
• Pentair PLC
• Veolia Environment SA
• Geberit AG
• Idex Corp
• Suez
• United Utilities Group PLC
• Severn Trent PLC
Ett annat sätt att investera i vatten är via S & P Global Water Index [CWW], som också spårar företag över hela världen som är relaterade till vattenverksamheten.
För att skapa diversifierad exponering för den globala vattenmarknaden är de 50 företagen fördelade på samma sätt över två huvudgrupper:
1. Vattenverktyg och infrastruktur
2. Vattenutrustning och material
Verktyg och infrastrukturföretag omfattar områden som vattenförsörjning, avloppsrening, avlopps- och rörledningskonstruktion, vattenrening, vattenförsörjning, vattenprovning och vattenborrning.
Utrustning och material företag fokuserar på områden som vattenreningsapparater, VVS-utrustning, vattenbehandling kemikalier, räkneapparater, vätskepumpar och motorer, pumpar och pumputrustning.
Investera i vattenrättigheter
Investerare köper vattenrättigheter, vilket ger dem rätt att använda vatten från en källa som en flod eller sjö. Som investerare kan du hyra ut vattnet rätt till bönder, kommuner eller till och med företag. Problemet med vattenrättigheter är ungefär som problemet med en tillgång utan utdelning, till exempel guld. Och det är sättet att tjäna pengar för att någon ska betala mer än investeraren.
Vissa investerare tror dock så mycket i tanken på vattenrelaterade investeringar att de enbart fokuserar på vattenrättigheter. Aqua Capital Management, till exempel, är ett vattenrätts- och investeringsbolag som samlar vattenrättigheter i regioner med vattenbrist över hela världen.
Eftersom vattenbrist och torka alltmer blir utmaningar för torra regioner som Kalifornien och Nevada, har några lokala regeringar kommit med innovativa lösningar för att återvinna vatten. Till exempel, Las Vegas återvinner nära 100% av sitt inomhusvatten.
Investera i jordbruksfastigheter
Så tilltalande som vattenrättigheter kan vara för vissa investerare, lockar de inte Michael Burry lika mycket som jordbruksmark.
Ett PBS-program berättade om hur Michael Burry investerar i jordbruksmark. Nu är denna typ av investering inte för alla, men att se hur Burry fördelar sina pengar är lärande för att förstå hur värde investerare tycker om att tjäna pengar på lång sikt.
När Burry intervjuades av New York-tidningen om hans vatteninvesteringsavhandling, uppgav han att:
“Transporting water is impractical for both political and physical reasons, so buying up water rights did not make a lot of sense to me. What became clear to me is that food is the way to invest in water” – Michael Burry
Enligt segmentet investerar Burry i bondgårdar. Varför i världen investerar han i mandelodlingar du kanske frågar? Tja, det visar sig att växande mandel kräver mycket vatten och när vattenbrist äger rum, kommer bönder ibland att gå iväg vilket resulterar i ännu mindre utbud av mandelproducenter och därmed mandlar.
Mandelodlarna som är kvar i affärer kan öka sina priser och vinster som ett resultat. Ett annat populärt men vattenintensivt gott är vin. Studier visar att 872 liter vatten behövs för att producera 1 liter vin. Vattenfotavtrycket för allmänt konsumerade föremål innefattar:
Gallons vatten som behövs för att producera ett Pound
Choklad 2,061
Kanel 1,860
Biff 1,847
Olivolja 1,729
Hasselnötter 1,260
Får 1,248
Valnötter 1,112 Kaffe1,056
Vin 872
Fläsk 718
Linser 704
Ingefära 199
Peppermynta 35
Källa: Huffington Post
När hedgefonder börjar köpa mandel- och valnötsodlingar på grund av de höga marginalerna vet du att de tror på den långsiktiga efterfrågan på obalans i investeringar.
Investera i aktier
Ett annat sätt att investera direkt i vattenrelaterade projekt är att satsa på enskilda aktier. Historiskt sett när branscher är fragmenterade är de mogna för störningar och möjligheten till en roll-up-spelning som aggregerar många spelare blir lukrativ.
Exempelvis är American Water Works Company (NYSE: AWK) ett holdingbolag som tillhandahåller vatten och avfallstjänster till allmännyttiga företag i 16 stater.
Aqua America (NYSE: WTR) är ett annat företag som har konsoliderat sitt grepp om avloppsvatten genom att förvärva över 300 företag mellan 1993 och 2013.
Det finns ingen brist på konkurrenter i vattenutrymmet, som York Water (NYSE: YORW) som dämpar och renar vatten för att möta eller överträffa säkra dricksvattnormer.
Ett något större företag är American States Water (NYSE: AWR) som är moderbolaget till en handfull användaroperatörer som bedriver inköp, produktion, distribution och försäljning av vatten.
Om utsikterna att undersöka vattenföretag verkar skrämmande då kan Guggenheim ETF vara en bättre satsning. Kostnaden för att köpa aktierna kommer emellertid att begränsas till kostnader för handelskostnader medan ETF kommer att debitera en löpande årlig förvaltningskostnad.
Investera i vatten: Sammanfattning
En viktig takeaway från Bloombergs intervju med Michael Burry är att investeringar i vatten eller jordbruksmark är smarta i speciella situationer. Inte alla delar av jordbruksmark eller varje vattenrättighetsföretag kommer att betala utdelningar, men där begränsad leverans möter ökad efterfrågan kommer priserna sannolikt att stiga över tiden.
För den praktiska investeraren är inte säker på var du ska börja är det bästa stället i allmänhet via en börshandlade fond som har en lägre risk men ännu lägre ersättning eftersom det är diversifierat jämfört med att köpa aktier i ett visst företag som kan ha högre uppåtspotential och högre nackdel risk.
Mer riskfyllda än aktier är vattenrika jordbruks- och vattenrättigheter, som kan ha störst uppsida men likaså är de minst likvida investeringsmöjligheterna, så de är troligen bäst för de mest sofistikerade och erfarna investerarna. Därför investerar Michael Burry i jordbruksmark direkt – men vattenrättigheter!
Många nya investerare förstår inte hur utdelningarfungerar när det gäller aktier och börshandlade fonder. En utdelning är en utbetalning av en del av ett företags vinst till berättigade aktieägare, vanligtvis utgivna av ett börsnoterat bolag. Är utdelningsaktier en bra strategi? Vi tittar mer på detta ämne i denna artikel.
Det är inte alla företag som betalar utdelning. Det är vanligen styrelsen som bestämmer om om en utdelning är önskvärd för sitt företag baserat på olika ekonomiska och ekonomiska faktorer. Styrelsen lämnar sedan sitt förslag till bolagsstämman som fattar det formella beslutet om en utdelning skall ske eller inte. Utdelningar betalas vanligtvis i form av kontantutdelning till aktieägarna månadsvis (i USA och Kanada), kvartalsvis eller årligen. I Sverige är det vanligast med årliga utdelningar även om flera företag börjat dela upp sin utdelning på två eller till och med fyra tillfällen.
Det finns vissa krav
Aktieägarna måste uppfylla vissa krav för att erhålla utdelningen. Du måste vara ”aktieägare” på ett visst datum utsett av bolagets styrelse för att kvalificera sig för utdelningsutbetalningen. Detta kallas ibland för handel med ”ex-dividend”, vilket innebär att de som handlar aktien efter detta datum gör det utan att vara utdelningsberättigande. Om du köper och säljer aktier på det avstämningsdatumet får du inte del av utdelningen.
Nu när du har en grundläggande definition av vad som ska utdelas och hur det distribueras, låt oss fokusera mer på vad du behöver förstå innan du fattar ett investeringsbeslut avseende utdelningsaktier.
Vad är direktavkastningen?
Det kan vara kontraintuitivt, men med avseende på aktiens prisökningar minskar faktiskt direktavkastningen. Direktavkastningen är ett förhållande av hur mycket kassaflöde du får för varje krona som investeras i en aktie. Många nybörjarnvesterare kan felaktigt anta att en högre aktiekurs korrelerar med en hög utdelning. Låt oss därför titta närmare på hur direktavkastningen fungerar så att vi kan förstå det omvända förhållandet.
Utdelningar betalas normalt per aktie. Om du äger 100 aktier i ABC AB, är de 100 aktierna grunden för utdelning. Antag att ABC AB köptes på 100 kronor per aktie, vilket innebär en total investering på 10 000 kronor. Vinsten i ABC AB var ovanligt hög, så styrelsen beslutar att betala sina aktieägare 10 kronor per aktie i form av kontantutdelning. Så, som ägare till ABC AB, resulterade din investering i ABC AB i 1 000 kronor i form av utdelningar. Den årliga avkastningen är det totala utdelningsbeloppet (1 000 kronor) dividerat med aktiekostnaden (10 000 kronor) vilket motsvarar 10 procent.
Om ABC AB istället köptes till kursen 200 kronor per aktie kommer avkastningen att sjunka till fem procent, eftersom 100 aktier kostar nu 20 000 kronor (dina ursprungliga10 000 motsvarar bara 50 aktier, i stället för 100 stycken som tidigare). Som illustreras ovan, om aktiekursens går upp, sjunker direktavkastningen och vice versa.
Är utdelningsaktier bra investeringar?
Den verkliga frågan man måste fråga är huruvida utdelningsaktier är en bra övergripande investering. Utdelningar härrör från ett företags vinst, så det är rimligt att anta att utdelning i de flesta fall är ett tecken på ekonomisk hälsa.
Från ett investeringsstrategiskt perspektiv ökar och företag med en historia av goda utdelningar stabiliteten i en portfölj. Din investering på 10 000 kronor i ABC AB, om den hålls i ett år, kommer att vara värd 11 000 kronor, förutsatt att aktiekursen efter ett år är oförändrad. Dessutom, om ABC AB handlas på 90 dollar per aktie efter ett år efter att du har köpt för 100 kronor per aktie, är din totala investering efter att ha erhållit utdelningar fortfarande en oförändrad (9 000 kronor i värde per aktie + 1 000 kronor i utdelning).
Det här är det som är lockande att köpa aktier med utdelning – det bidrar till att dämpa nedgången i dagens aktiekurser, men ger också en möjlighet till en stigande aktiekurs i kombination med en jämn ström av inkomster från utdelningar. Det är därför många investeringslegender som John Bogle, Warren Buffett och Benjamin Graham förespråkar att köpa aktier som betalar utdelningar som en kritisk del av den totala avkastningen på en investering.
Riskerna med utdelningar
Under Finanskrisen2008-2009 drog nästan alla större banker antingen ned på eller eliminerade utdelningsutbetalningarna. Dessa företag var kända för konsekventa, stabila utdelningar varje kvartal under bokstavligen hundratals år. Trots sin historia skars många utdelningar ned.
Med andra ord är utdelningar inte garanterade, och de är föremål för makroekonomiska och företagsspecifika risker. En annan potentiell nackdel att investera i utdelningsaktier är att företag som betalar utdelning inte brukar vara högkvalitativa ledare. Det finns några undantag, men snabbväxande företag betalar sällan betydande utdelningar. Trots detta har många av dessa företags aktiekurser överträffat de flesta andra börsnoterade företagens aktiekurser.
Tillväxtföretag tenderar att spendera mer pengar på forskning och utveckling, kapitalutbyggnad, på att behålla begåvade medarbetare och/eller fusioner och förvärv. För dessa företag betraktas alla intäkter som kvarhållen vinst och återinvesteras i bolaget istället för att utdelas till deras aktieägare.
Det är lika viktigt att vara försiktig för företag med utomordentligt höga direktavkastningar. Som vi har lärt oss, om ett företags aktiekurs fortsätter att minska, ökar avkastningen. Många rookie-investerare frestas att köpa en aktie på grundval av en potentiellt saftig utdelning. Det finns ingen specifik tumregel i förhållande till hur mycket som är för mycket när det gäller utdelningsutbetalning.
Den genomsnittliga direktavkastningen när det gäller både svenska OMXS30 och S&P 500 företag är att betala utdelning som historiskt sett fluktuerar mellan 2 och 5 procent, beroende på marknadsförhållandena. Det lönar det sig att göra sin hemläxa på aktier som ger mer än 8 procent för att ta reda vad som verkligen händer med företaget. Att göra due diligence kommer att hjälpa dig att dechiffrera de som företag i finansiella spillror verkligen från dem som är tillfälligt vill, och därför utgör en god investering värde proposition.
Slutsats
Utdelningar är en diskretionär vinstfördelning som ett företags styrelse ger sina nuvarande aktieägare. Det är normalt en kontant utbetalning till investerare minst en gång om året, men ibland halvårsvis eller kvartalsvis. Aktier och fonder som distribuerar utdelningar står sannolikt på en sund ekonomisk grund, men inte alltid. Investerare bör emellertid vara medvetna om extremt höga avkastningar, eftersom det finns ett omvänt förhållande mellan börskurs och direktavkastningen och utdelningen kanske inte är hållbar. Aktier som betalar utdelning ger vanligtvis stabilitet till en portfölj, men brukar inte överträffa högkvalitativa snabbväxande aktier.
Det har nu passerat snart tio år sedan den så kallade Finanskrisen, den senast recessionen vi såg på de finansiella marknaderna. Finanskrisen erbjöd investerarna många lektioner, varav en var att rensa sina depåer kunde leda till förluster på mellan 40 och 60 procent. År 2018 vet många att om de helt enkelt hade suttit still i båten deras konton helt återhämtat sig och mer än fördubblats i värde. Detta är den första lektionen vid en lågkonjunktur. Vi skall titta på tre sätt att dra fördel av en recession.
En eventuell lågkonjunktur följs av en återhämtning som inkluderar en stark återhämtning på aktiemarknaden. Den andra lektionen är att investerare inte behöver sitta still eftersom deras portföljer rasar genom massiva försäljningar. Det finns faktiskt några investeringsstrategier som kan dra nytta av lågkonjunkturkrafterna för att gör att din portfölj kan erbjuda en snabbare och starkare återgång.
Snitta ned Dig
Som med de flesta recession kommer du förmodligen inte att se när nästa kommer. Men du kommer sannolikt att se en dumpning på aktiemarknaden i god tid före en lågkonjunktur. När det händer, kom ihåg den första lektionen: det som går ner går alltid tillbaka. Kanske inte alla enskilda aktier, men börsen som helhet trotsar tyngdlagen och går alltid upp. Genom att veta detta kan investerare utnyttja en avtagande marknad genom att snitta ned sig. Om du gör månatliga avsättningar till en kvalificerad pensionsplan använder du redan tekniken. Men när marknaden börjar sjunka är det dags att öka ditt spel genom att öka dina insättningar eller börja snitta ned Dig på andra sätt.
När du snittar ned Dig sänker du gradvis din totala kostnadsbas i aktien, så när priset återhämtar sig är din kostnadsbas alltid lägre än den nuvarande aktiekursen. Om du till exempel investerar 5 000 i månaden i en fond som säljs för 25 SEK per andel, köper Din insättning 20 andelar. Om kursen sjunker till 20 dollar, köper Din insättning 25 andelar. Ditt konto har nu 45 andelar med en genomsnittlig kostnad på 22 SEK. När kursen sjunker, köper din insättning på 5 000 kronor ett ökande antal andelar och din kostnadsbas fortsätter att falla. När aktiekurserna återhämtar sig, köper Din insättning färre andelar varje månad, men den nuvarande kursen är alltid högre än din anskaffningskostnad. Genomsnittsmetoden fungerar bäst på lång sikt för investerare som inte vill oroa sig för hur deras investeringar utvecklas.
Köp utdelningar
Om du ska äga aktier under en lågkonjunktur, är de bästa att äga från etablerade, stora företag med starka balansräkningar och positiva, stabila kassaflöden. Inte bara gör dessa företag mycket bättre ifrån sig under ekonomiska nedgångar än företag som har höga skulder och dåliga kassaflöden, men de är också mer benägna att betala utdelning. För investerare tjänar utdelningar ett par syften. För det första, om ett företag har en lång historia att betala och öka utdelningen, kan du få mer sinnesro att det är ekonomiskt sett bra och kan skapa en ekonomisk miljö. För det andra ger utdelningar en kudde. Även när aktiekurserna sjunker, får du fortfarande en avkastning på din investering. Det är av dessa skäl att utdelningsaktier tenderar att överträffa icke-utdelade aktier under marknadsnedgångar.
Det bästa sättet att äga utdelningsaktier är genom fonder eller börshandlade fonder som investerar strikt i utdelningsföretag. Fonder som investerar i företag med långa historik om att betala utdelningar med en stark historik av att öka dessa utdelningar ger hög direktavkastning med kapitalappreciering. Men förvänta dig inte att dessa fonder överträffar marknaden under marknadsnedgångar. De hålls i portföljer för att ge stabil avkastning över olika marknadscykler. När marknaden återhämtar sig, kan du gradvis fördela bort kapitalet från dina utdelningsfonder, men du bör alltid behålla en del som en defensiv åtgärd. Det finns börshandlade fonder som är specialiserade på detta, dessa ETFer köper så kallade utdelningsaristokrater.
Investera i konsumentsektorn
Även under lågkonjunkturer måste konsumenterna köpa mat, medicin, hygienprodukter och medicinsk utrustning. Dessa är konsumtionsvarorna som är de sista objekten som kommer att skäras bort från familjebudgeten. Så medan företag som säljer plattskärms-TV och andra sällanköpsprodukter upplever sannolikt att de tappar intäkter, drabbar det inte företag som säljer livsmedel och personliga nödvändigheter lika hårt. Uppgifterna visar att dessa företag överträffade S & P500 under de senaste tre recessionperioderna. Konsumtionssektorn består av företag som Johnson & Johnson, Procter & Gamble, Coca-Cola, Wal-Mart, ICA och Axfood. Dessa företag betalar också anständiga utdelningar, vilket stärker deras defensiva ställningar. Det finns också fonder som investerar strikt i konsumentsektorn. Fidelity Select Consumer Staples Portfolio investerar minst 80 % av sina tillgångar i företag som bedriver tillverkning, försäljning eller distribution av konsumtionsvaror.
