Nu blir det stopp för oskäliga fondavgifter. Från och med 1 januari 2020 införs nya krav på fondförvaltare att tydligare redovisa hur aktivt tillgångarna i en fond förvaltas. Syftet är att minska förekomsten av fonder som marknadsförs som aktivt förvaltade men som i själva verket följer ett jämförelseindex. Det föreslår regeringen i en proposition som överlämnats till riksdagen. Ingen skall längre behöva betala oskäliga fondavgifter för aktiv förvaltning när de i själva verket får en passiv förvaltning i form av en indexfond.
Förslaget innebär att det ställs krav på fondförvaltare att lämna information om aktivitetsgrad i fondförvaltningen i förhållande till ett så kallat relevant jämförelseindex. Informationen ska beskriva hur fonden förvaltas och varför det index som används är relevant. Om fonden har funnits i två år eller längre ska förvaltaren även visa aktivitetsgraden som ett aktivitetsmått för varje år under de föregående tio åren (eller den tid som fonden har funnits). Fondförvaltaren ska också förklara den uppnådda aktivitetsgraden.
För de fonder som har ett så koncentrerat och specifikt innehav att det saknas ett relevant index för jämförelsen ska förvaltaren i stället informera om detta. Informationen ska finnas tillgänglig på fondförvaltarens webbplats, i informationsbroschyren och i årsberättelsen för fonden.
Informationskravet ska gälla förvaltning av värdepappersfonder och specialfonder för förvaltare som är fondbolag, förvaltare av alternativa investeringsfonder, utländska förvaltningsbolag med tillstånd av Finansinspektionenatt förvalta en värdepappersfond samt Sjunde AP-fondens förvaltning av fonder inom premiepensionssystemet.
Intresset för att spara och placera hållbart ökar hela tiden. Nu utökas vårt sortiment av hållbara placeringar med världens första Svanenmärkta indexfond. En indexfond som klarar oberoende krav på vilka företag som väljs bort och väljs in baserat på hållbarhetskriterier.
Alla Handelsbankens fonder förvaltas med hänsyn tagen till hållbarhetsaspekter. Kombinationen av en indexfond och en välkänd oberoende märkning, som Svanen, syftar till att göra valet ännu enklare för våra kunder.
”Det ska vara lätt att göra rätt. Det ska inte vara svårare att välja ett miljömärkt fondsparande än att välja ett miljömärkt tvättmedel.” – säger Pär Nürnberg, vd på Xact Kapitalförvaltning.
Vi har tidigare hållbarhetsanpassat fler av de traditionella indexfonderna genom att välja nya index med hållbarhetskriterier. När svanenmärkning av fonder blev möjlig för ett år sedan stod det klart att inga befintliga index helt uppfyllde de hållbarhetskrav som miljömärkningen kräver. Som Sveriges ledande leverantör av indexfonder och ETF:er såg vi detta som en utmaning och började samarbeta med SIX, en av våra indexleverantörer, samt ISS-Ethix-oekom, en av våra leverantörer av hållbarhetsanalys. Tillsammans har de lyckats skapa ett helt nytt aktieindex ”SIX Sweden ESG Selection Index” som klarar de högt ställda hållbarhetskraven för svanenmärkning
Mer om XACT Sverige
XACT Sverige är en börshandlad indexfond och har som mål att följa utvecklingen i indexet SIX Sweden ESG Selection Index GI så nära som möjligt. Indexet består av stora och medelstora svenska bolag vilka möter hållbarhetskraven i index. Hållbarhetskraven innebär dels att bolag med höga hållbarhetsbetyg ingår (väljs in), dels att bolag som är involverade i kontroversiella verksamheter inte får ingå (väljs bort). Bytet av namn och index medför inte någon övergripande förändring av fondens placeringsinriktning eller risknivå.
Ansvarsfulla investeringar
Handelsbanken ska medverka till en långsiktigt hållbar utveckling och vi strävar efter att minska vår miljö- och klimatpåverkan. Där har våra fonder en viktig roll och kan bidra till en mer hållbar framtid genom att påverka företagens agerande. I dag har många av våra fonder Criteria-märkning vilket innebär att man utesluter verksamhet kopplad till fossila bränslen, krigsmateriel, kommersiell spelverksamhet, pornografi, alkohol och tobak. Handelsbanken arbetar kontinuerligt med att utveckla fondutbudet i en mer hållbar riktning.
Den genomsnittliga investeraren anser sällan att Tracking Error, eller spårningsfel, kan ha en oväntad materiell effekt på deras avkastning. Det är viktigt att undersöka denna aspekt av varje ETF-indexfond innan en investering görs. Tracking Error, skydda Dina investeringar genom att göra en due diligence.
Målet med en ETF-indexfond är att spåra ett specifikt marknadsindex, ofta benämnt fondens målindex. Skillnaden mellan indexfondens avkastning och målindexet kallas en fonds Tracking Error eller spårningsfel.
För det mesta är spårningsfelet hos en indexfond liten, kanske bara några tiondelar av en procent. En mängd faktorer kan emellertid ibland sammanfalla för att öppna ett gap på flera procentenheter mellan indexfonden och dess målindex. För att undvika en sådan ovälkommen överraskning bör indexinvesterare förstå hur dessa luckor kan utvecklas.
Vad orsakar Tracking Error?
Att förvalta en börshandlade fond kan verka vara ett enkelt jobb, men det kan faktiskt vara ganska svårt. ETF index fondförvaltare använder ofta komplexa strategier för att spåra sitt målindex i realtid, med färre kostnader och större noggrannhet än sina konkurrenter.
Många marknadsindex är marknadsvärdesviktade. Detta innebär att mängden av varje aktie som innehas i indexet fluktuerar enligt förhållandet mellan dess marknadsvärde och det totala marknadsvärdet för alla värdepapper i indexet. Eftersom marknadsvärdet är aktiekursen gånger utestående aktier innebär fluktuationer i priset på värdepapper att sammansättningen av dessa index ständigt ändras.
En indexfond måste genomföra affärer på ett sådant sätt att det finns hundratals eller tusentals värdepapper exakt i proportion till deras viktning i det ständigt ändrade målindexet. I teorin, när en investerare köper eller säljer andelar i den börshandlade fonde, måste handeln för alla dessa olika värdepapper utföras samtidigt till det aktuella priset. Detta är inte verkligheten.
Även om dessa affärer är automatiserade kan fondens köp och säljtransaktioner vara tillräckligt stora för att ändra aktiekurserna på de värdepapper som den börshandlade fonden handlar om. Dessutom utförs avsluten ofta med något annorlunda tidpunkt, beroende på börsens omsättningshastighet och handelsvolymen i varje enskild aktie.
Diversifieringsregler
Värdepappersreglerna i USA säger att en börshandlad fond inte kan inneha mer än 25 procent av sin portfölj i en aktie. Denna regel skapar ett problem för specialiserade fonder som försöker replikera avkastningen från vissa branscher eller sektorer. Att verkligen kopiera vissa branschindex kan kräva att ETFen innehar mer än 25 % av förmögenheten i vissa aktier. I detta fall kan fonden inte juridiskt replikera det faktiska indexet i sin helhet, så det är troligt att ett spårningsfel uppstår.
Förvaltningsavgifter
Fondhantering och handelsavgifter anses ofta vara som den största orsaken till Tracking Error. Det är lätt att se att även om en given fond spårar indexet perfekt, kommer det fortfarande att prestera under det indexet med de avgifter som dras av från fondens avkastning. På samma sätt, ju mer en fond handlar värdepapper på marknaden, desto mer courtage kommer det att ackumuleras, vilket minskar avkastningen.
Värdepapperslån
Värdepapperslånet sker främst så att andra marknadsaktörer kan ta en kort position i en aktie. För att sälja aktier kort måste man först låna dem från någon annan, genom ett så kallat aktielån. Vanligtvis lånas aktier från stora institutionella fondförvaltare, som de som driver ETF-indexfonder. Förvaltare som lånar ut sina aktier kan generera ytterligare avkastning för investerare genom att ta ut räntor på lånade aktier. Den börshandlade fonden behåller fortfarande sina äganderättigheter till aktien, inklusive utdelningar. De genererade avgifterna ger emellertid extra avkastning för investerare över vad indexet skulle gett.
Vilket spårningsfel betyder för den enskilda investeraren
Ofta är det givna råd att helt enkelt köpa indexfonden med de lägsta avgifterna, men det är inte alltid vara fördelaktigt om fonden inte spårar sitt index så väl som förväntat.
Nyckeln är att investerare måste förstå vad de köper. Se till att ETF-indexfonden du överväger gör ett bra jobb att spåra sitt index. Viktiga mätvärden att söka efter här är fondens R-kvadrat och beta. R-kvadrat är en statistisk åtgärd som indikerar hur väl den börshandlade fondens prisrörelser korrelerar med index. Ju närmare R-kvadratet är till, desto närmare ligger indexfondens upp- och nedgångar ihop med målindexets mål.
Du vill också se till att fondens beta ligger mycket nära målindexets beta. Det innebär att fonden har ungefär samma riskprofil som indexet. Teoretiskt sett kan en fond ha en nära korrelation med sitt index, men ändå fluktuera med en större eller mindre marginal än indexet, vilket kommer att indikeras med ett annat beta. Dessa två mätvärden indikerar tillsammans att fonden kommer att spåra indexet mycket väl. Slutligen är en visuell inspektion av fondens avkastning jämfört med sitt referensindex en god sanitetskontroll på statistiken. Var noga med att titta på olika perioder för att se till att Din ETF spårar indexet väl över både kortfristiga fluktuationer och långsiktiga trender.
Poängen
Genom att göra de enkla läxorna som föreslås ovan kan du se till att en ETF-indexfond spårar sitt målindex som annonserat och du kommer att ha en bra chans att undvika ett spårningsfel som kan påverka din framtida avkastning negativt.
Förbättra Din portföljavkastning med Alfa och Beta
När en investerare separerar en enskild portfölj i två, en alfaportfölj och en betaportfölj, kommer han eller hon att ha större kontroll över hela den kombination av risker som han eller hon utsätts för. Genom att individuellt välja exponering för alfaoch betakan du förbättra avkastningen genom att konsekvent upprätthålla önskade risknivåer inom din sammanlagda portfölj. Läs vidare för att lära dig hur det här kan fungera för dig.
ABC: erna
Innan vi börjar måste du förstå några nyckelord och begrepp, nämligen alfa och beta, systematisk risk och idiosynkratisk risk.
Beta – Den avkastning som genereras av en portfölj som kan hänföras till den totala avkastningen på marknaden. Exponering för beta motsvarar exponering för systematisk risk.
Alfa – Den del av portföljens avkastning som inte kan hänföras till marknadsavkastning, och är således oberoende av dem. Exponering för alfa motsvarar exponering för idiosynkratisk risk.
Systematisk risk – Risken som kommer från att investera i något värdepapper på marknaden. Nivån på systematisk risk som en enskild säkerhet har beror på hur korrelerat det är med den övergripande marknaden. Detta representeras kvantitativt av beta-exponering.
Idiosynkratisk Risk – Risken som kommer från att investera i en enda aktie (eller investeringsklass). Nivån av idiosynkratisk risk som en enskild aktier besitter är högt beroende av sina egna unika egenskaper. Detta representeras kvantitativt av alfaexponering. (Obs! En enskild alfaposition har sin egen idiosynkratiska risk. När en portfölj innehåller mer än en alfaposition kommer portföljen sedan att reflektera varje alfapositionens idiosynkratiska risk gemensamt.)
Alfa-Beta
Denna mätning av portföljens avkastning kallas alfa-beta-ramen. En ekvation är härledd med linjär regressionsanalys med hjälp av portföljens avkastning jämfört med marknadens avkastning under samma tidsperiod. Ekvationen beräknad från regressionsanalysen kommer att vara en enkel linjekvation som ”bäst passar” för data. Höjden av linjen som produceras från denna ekvation är portföljens beta, och y-avlyssningen (den del som inte kan förklaras av marknadsavkastning) är det alfa som genererades.
Beta exponeringskomponenten
En portfölj som är uppbyggd av flera aktier kommer i sig att ha viss beta-exponering. Beta-exponering i en individuell aktie är inte ett fast värde under en viss tidsperiod. Detta innebär en systematisk risk som inte kan hållas till ett stabilt värde. Genom att separera beta-komponenten kan en investerare behålla en kontrollerad bestämd mängd beta-exponering i enlighet med sin egen risk tolerans. Detta bidrar till att förbättra portföljens avkastning genom att producera mer konsekvent portföljavkastning.
Alpha och beta exponerar portföljer för respektive idiosynkratisk risk och systematisk risk; Detta är emellertid inte nödvändigtvis en negativ sak. Riskgraden för vilken en investerare utsätts är korrelerad med graden av potentiell avkastning som kan förväntas.
Innan du kan välja en nivå av betaexponering måste du först välja ett index som du känner representerar den övergripande marknaden. Den övergripande aktiemarknaden representeras vanligtvis av S & P 500 Index i USA samt av OMXS30 i Sverige. Detta är det mest använda indexet för att mäta marknadsrörelsen, eftersom den har ett brett utbud av investeringsalternativ.
Om du känner att S & P 500 eller OMXS30inte representerar marknaden korrekt som helhet, finns det många andra index som du hittar som passar dig bättre. Det finns dock en begränsning, eftersom många av de andra indexerna inte har det stora utbudet av investeringsalternativ som S & P 500 eller OMXS30 har. Detta begränsar vanligtvis individer till att använda S & P 500-indexet eller OMXS30 för att få beta-exponering.
Efter att ha valt ett index måste du välja önskad nivå av betaexponering för din portfölj. Om du investerar 50% av ditt kapital i en S & P 500 Indexfond och håller resten i kontanter, har din portfölj en beta på 0,5. Om du investerar 70% av ditt kapital i en S & P 500 Index fond och håller resten i kontanter, är din portfölj beta 0,7. Detta beror på att S & P 500 representerar den övergripande marknaden, vilket innebär att den kommer att ha en beta på 1.
Att välja en beta-exponering är mycket individuell och kommer att baseras på många faktorer. Om en förvaltare benchmarkades till någon form av marknadsindex, skulle den förvaltaren förmodligen välja att ha en hög beta-exponering. Om förvaltaren siktar på en absolut avkastning, skulle han eller hon förmodligen välja att ha en ganska låg betaexponering.
Olika sätt att erhålla beta-exponering
Det finns tre grundläggande sätt att få betaexponering: köp en indexfond, köp ett terminsavtal eller köp en kombination av både indexfonder och terminer.
Det finns fördelar och nackdelar med varje alternativ. När du använder en indexfond för att få betaexponering måste förvaltaren använda en stor summa pengar för att fastställa positionen. Fördelen är emellertid att det inte finns någon begränsad tidshorisont när man köper en indexfond själv. När man köper indexterminer för att få betaexponering behöver en investerare bara en del av kontanterna för att kontrollera samma storlek som att köpa indexet själv. Nackdelen är att man måste välja ett avvecklingsdatum för ett terminsavtal och denna rullning kan skapa högre transaktionskostnader.
Alfa-komponenten
För att en investering ska betraktas som ren alfa, måste avkastningen vara helt oberoende av de avkastningar som tillskrivs beta. Vissa strategier som exemplifierar definitionen av ren alfa är statistisk arbitrage, kapitalneutrala säkrade strategier och försäljning av likviditetspremier på räntemarknaden.
Vissa portföljförvaltare använder sina alfaportföljer för att köpa enskilda aktier. Denna metod är inte ren alfa, utan snarare förvaltarens skicklighet i sina kapitalval. Detta skapar en positiv alfa-avkastning, men det är det som kallas ”tainted alpha”. Det är besvärat på grund av den följaktliga betaexponeringen som följer med inköp av det enskilda kapitalet, vilket avhåller denna avkastning från att vara ren alfa.
Individuella investerare som försöker replikera denna strategi kommer att hitta det senare scenariot att producera tainted alpha som den föredragna metoden för utförande. Detta beror på oförmågan att investera i de professionellt drivna, privatägda fonderna (vanligen kallade hedgefonder) som specialiserar sig på rena alfastrategier.
Det förekommer en debatt om hur denna alfaportfölj ska fördelas. En metodologi säger att en portföljförvaltare borde göra en stor alfa satsning med alfaporteföljens kapitaltillskott för alfa generation. Detta skulle resultera i inköp av en enskild enskild investering, och den skulle använda hela kapitalet i alfaporteföljen.
Det finns emellertid viss skillnad bland investerare, eftersom vissa säger att en enda alfainvestering är för riskabel, och en chef bör hålla många alfapositioner för riskdiversifieringsändamål.
Summering
Vissa kan ifrågasätta varför du vill ha betaexponering i en portfölj. Om du helt enkelt skulle kunna investera i rena alfakällor och exponera dig själv för de okorrelerade avkastningarna genom exponering för ren idiosynkratisk risk, skulle du inte göra det? Orsaken ligger i fördelarna med passivt infångande vinster på lång sikt som historiskt har inträffat med beta-exponering.
För att få större kontroll över den totala risken för vilken en investerare utsätts för en samlad portfölj måste han eller hon separera denna portfölj i två portföljer: en alfaportfölj och en betaportfölj. Härifrån måste investeraren bestämma vilken nivå av beta-exponering som är mest fördelaktig. Det överskjutande kapitalet från detta beslut används sedan i en separat alfaportfölj för att skapa den bästa alfa-beta-ramen.
Allt fler placerare använder sig av börshandlade fonder i sina investeringsportföljer. Det gör det än viktigare att ta sig tiden att lära sig att förstå grunderna med en ETF och hur detta investeringsinstrument fungera.
Enligt ETFGIdata finns det i dag cirka 5 632 börshandlade produkter som handlas på mer än 63 olika börser i 51 olika länder. Detta motsvarar 3 triljoner dollar under förvaltning skriver John Authers för Financial Times.
Mer än bara en passiv indexfond
En stor majoritet av investerarna ser en ETF som en typ av passiv indexfond. I motsats till traditionella öppna fonder är ETF-avgifterna förhållandevis billigare. De går också att omsättas hela handelsdagen precis som en vanlig aktie som handlas på börsen. I vissa fall och i vissa jurisdiktioner kan de också erbjuda speciella skattefördelar. Sammantaget gör detta att börshandlade fonder kommit att bli väldigt populära hos nya investerare.
Eftersom ETFer prissätts under hela dagen kan aktiva handlare gå in och ut ur stora marknadssegment med en börshandlad fond. Dessutom bidrar auktoriserade deltagare eller marknadsaktörer till att skapa nya eller lösa in ETF-andelar för att den börshandlade fondens pris inte skall avvika från det underliggande substansvärdet. ETFer spårar en korg av värdepapper och prissätts för att spegla förändringar i de underliggande innehaven.
Vissa ETFer har svårare att spåra sina underliggande tillgångar
Även om vissa ETFer kan ha svårare att spåra sina underliggande tillgångar. Exempelvis kommer börshandlade fonder som spårar utländska marknader, som öppnas under olika tider av dagen i förhållande till den egna tidszonen, att se större skillnader mellan NAV och ETFens pris.
Med den kraftiga tillväxten av ETFer är investerare bortskämda med alternativ. Många börshandlade fonder kan överlappa och täcka liknande delar av marknaden. Det är följaktligen viktigt för investerare att förstå hur de underliggande indexen fungerar och vad som gör en ETFs innehav annorlunda jämfört med en annan. Exempelvis kan traditionella beta-index-ETFer återspegla framstående marknadsvägda index, men den nya rasen av strategiska eller smart-beta-ETF-stöd stöds av anpassade index med riktade strategier.
Dessutom bör potentiella investerare förstå att traditionella likviditetsbegrepp kanske inte gäller börshandlade fonder. Eftersom ETFer är summan av sina underliggande innehav, är en ETFs likviditet baserad på den totala likviditeten i dess underliggande komponenter. Även om en ETF visar låg volym kan den därför fortfarande vara en likvida tillgång, eftersom dess underliggande innehav handlas aktivt.
Likviditetsproblem uppstår emellertid när de underliggande tillgångarna visar låg likviditet. Till exempel, som banker och institutioner samar på sig räntebärande värdepapper, har investerare vänt sig på obligations ETFer till följd av bristen på likviditet över de underliggande marknaderna, vilket potentiellt sätter scenen för likviditetsproblem om ETF upplever stor inlösen.
