Kinas aktiemarknad inför 2019

Kinas aktiemarknad inför 2019

Ibland berättar en bild hela historien. Här är prestandan hos de stora tillväxtmarknadsländerna under det gångna året. Denna, och följande grafer visar varför vi tittar på Kinas aktiemarknad inför 2019.

Den feta linjen är rubriken: MSCI-tillväxtmarknaderna är 13,45%, medan den amerikanska marknaden är i princip platt. Kina och Sydkorea minskar med nästan 20%.

Emerging Market Rebound

Det är en anmärkningsvärd mängd grönt på brädet för en månad i USA och var och en av dessa länder har sin egen historia. Brasilien hade ett lättnadsrally efter det senaste valet. Indien har sett ett starkt fokus från internationella investerare på sina finansiella och energisektorer. Men om du läser rubrikerna och planerar ett angrepp 2019 verkar det verkliga fokuset vara Kina.

Här är de nuvarande efterföljande pris-till-resultatförhållandena (P / E) för USA, internationella marknader och Kinas aktiemarknad i synnerhet.

 [TABLE=240]

Ja, Kina är billigt, men Kina har alltid varit billigt historiskt sett.

Det här är en marknad du kan köpa till ett p/e-tal under 12 med en prognostiserad BNP-tillväxt på mer än 6% under överskådlig framtid. Det är spännande.

Vilket Kina?

Kina är också en förvirrande marknad för externa investerare. Fram till nyligen kunde utländska investerare bara köpa in till de bolag som är listade i Hong Kong eller direkt noterade i USA. Under de senaste åren har dock de lokala fastlandsmarknaderna i Kina, den så kallade A-Share marknaden, öppnats väsentligt för utländska investerare. För det första användningen av ett kvotsystem, och senast genom skapandet av ett nord-syd-anslutningssystem som tillåter att aktier i Hongkong och fastlands-Kina företag transageras över gränsen.

Denna liberalisering av den kinesiska marknaden har lett till att huvudindexleverantörerna, särskilt MSCI, började inkludera Kina A-Shares i deras Kina och tillväxtmarknadsindex. Samtidigt som detta ökar tillgången, ger det också en potentiell källa till passiva köpare, vilket fortsätter att skapa köptryck på de övergripande kinesiska marknaderna. Så här har de olika versionerna av Kina reagerat på den senaste tiden i nedgången på amerikanska marknader:

Den breda marknaden har ökat drygt 5,5% under den senaste månaden, men den mest intressanta linjen är uppenbarligen den översta. Xtrackers Harvest CSI 500 Kina A-Shares Small Cap ETF (ASHS).

Jag pekar på att inte föreslå att alla staplar in, men för att lyfta fram möjligheten. Små cap aktier i fastlandsKina? Det är inte något för den med svagt hjärta. men 10% avkastning i en månad där USA satt på svimningsbänken kräver åtminstone en diskussion.

AI drabbas av handelskriget

Det var inte så länge sedan att artificiell intelligens ansågs vara en futuristisk dröm. Noveller, filmer och tv-serier har serverat bilder av en AI-driven värld i årtionden. Fictionförfattare som Neal Stephenson och Isaac Asimov målade upp en bild av en värld där den som styrde tekniken och AI kontrollerade världen. Detta inklusive resurserna och, allt viktigare, folket. Frågan är om Stephenson eller Asimov någonsin trodde att deras texter skulle bli verklighet. I dag råder det en global kapplöpning kring AI, men det finns hinder. Vi ser till exempel hur AI drabbas av handelskriget.

Regeringar kan ha varit långsamma för att inse AI: s starka kraft, men under det senaste decenniet har den kraften varit för uppenbar att ignorera. Den arabiska våren drivs av sociala medier, som gav människor makt att kommunicera, organisera och motstå på ett sätt som aldrig tidigare varit möjligt. Den ryska inblandning i presidentvalet i 2016 avslöjar hur sårbara sociala medier, deras nätverk och deras användare är för informationskrigsföring.

Kina har fattat det

I Kina har landets regering förstått det. 2015 tillkännagavs landets Made in China 2025 initiativ. Denna skisserade en plan för att återfå tillverkningsdominansen inom ett decennium, främst genom aggressiv statlig finansiering och stöd av teknik och AI. Men det är inte allt.

Kinas trestegsplan omfattar:

1. Accelerera dess AI-kapacitet för att hålla takten med globala ledare senast 2020
2. Göra stora genombrott i AI före 2025
3. Etablering av Kina som världsledande inom AI-fältet före 2030

Det verkar som att Kina är på god väg till framgång. Under det gångna året växte den kinesiska AI-industrin med nästan 70%. I en juliintervju uppgav Air Force General VeraLinn Jamieson att Kinas totala utgifter för AI-system 2017 var 12 BD, och att Air Force-forskare uppskattar Kinas årliga utgifter att växa till ”minst 70 miljarder dollar 2020.”

Enligt 2016 Vita husrapporten Preparing for the Future of Artificial Intelligence från 2016 har Kina ökat sitt antal AI-patent med 200% sedan 2015. Kina har också överträffat de amerikanska forskarna. Kinas forskare har publicerat fler tidskriftsartiklar fokuserade på djup inlärning – en nyckelfunktion hos AI.

Talang, finansiering och data.

När 2025 kommer närmare, har Kina precis vad som behövs för att uppnå sina mål: talang, finansiering och data. Massor av data. Neal Stephenson och Isaac Asimov varnade för oss år sedan, den som har datan använder kraften. Medan det är lätt att anta att det nuvarande handelskriget med Kina handlar om sojabönor, kan teknik och AI-ledarskap i själva verket vara den största drivaren av alla.

Det är uppenbart att USA är omsprunget, vilket har satt Trumpadministrationen på försvaret. Enligt forskning från CB Insights leder Kina AI-startfinansieringen, med en kapitalandel på 48% av den globala totalen, jämfört med 38% för USA. Med 3 000+ AI start ups globalt är den totala finansieringsnivån häpnadsväckande. Dessa nummer har varit en väckarklocka, men svaret på det samtalet har inte varit det som många tekniska experter hade hoppats. I stället för att fokusera på finansiering och sträva efter att förbättra AI-kapacitet genom ökad innovation har administrationen initierat ett verkligt kallt krig som syftar till att sakta ner innovation i Kina.

Men även om alla handskar är borta i kampen för AI-ledarskap finns det ingen klar vinnare. Åtminstone inte än. Och USAs ansträngningar att motverka Kinas framsteg verkar dömda att misslyckas. Kina och USA är för hals och nacke i tävlingen för att man ska dominera, genom tullar eller på annat sätt.

Det är ingen överraskning

Det sagt är det ingen överraskning att USA har vidtagit åtgärder för att sakta ned Kinas framsteg. Tyvärr, medan en sund konkurrens på en framväxande marknad normalt hjälper till att snabba framsteg för alla spelare, kommer ett handelskrig sannolikt att göra det motsatta, hindra framsteg för båda sidor. AI drabbas av handelskriget.

För investerare är det viktigaste att hålla ett öga på slutmålet. Det uppenbara misstaget skulle vara att fokusera på kortsiktiga trender och försöka tima marknaden. Medan ett fortsatt handelskrig med Kina tillfälligt kan öka vindsvängningarna i rymden är medvinden här för att stanna. AI kommer att accelerera. 5G-nätverk och kvantdatorer kommer att bli en verklighet inom 18 månader, kanske ännu tidigare. 6G kommer att vara nästa i raden, och med den nivån av beräkningsförmåga kommer nästa våg av AI-leveranser. Helt autonoma fordon för att göra våra vägar säkrare och effektivare. Cybersecurity verktyg för att skydda mot identitetsstöld och terrorism. Bättre och billigare sjukvård. Nära realtidsleveranser med drönare.

Precisionsbruk för att öka livsmedelsproduktionen och minska avfallet. Alla dessa innovationer hjälper till att göra världen till en bättre plats, oavsett vilket land som vinner. Det är bara en fråga om när.

En sak är förvisso säker. Den globala hungern för data och AI som gör det meningsfullt är eskalerande. Den takten kommer bara att fortsätta att accelerera, eftersom innovationer inom maskininlärning, deep learning, dataanalys och andra AI-drivrutiner fortsätter att utvecklas. Om motvinden som skapade av handelskriget sakta ner den utvecklingen kan det vara den perfekta tiden att dra nytta av lägre priser med sikte på framtida tillväxt. När medvind återigen råder, kommer investerare som stannat i spelet säkert att kunna skörda belöningarna.

7 Indikatorer avslöjar underliggande svaghet för Kinafonder

Kinesiska aktiemarknader och relaterade specifika börshandlade fonder har drabbats hårt av USA: s handelskrig. Många ekonomiska indikatorer visar att nedgången från handelskriget har krispat genom Kinas ekonomi. 7 Indikatorer avslöjar underliggande svaghet för Kinafonder

Under det senaste året föll iShares China Large Cap ETF (NYSEArca: FXI) 16,9% och Xtrackers Harvest CSI 300 Kina A- Shares ETF (NYSEArca: ASHR) minskade 30,3%.

Kinas aktiemarknad kan fortsätta att lida, eftersom denna nedgång har varit särskilt skadlig för kinesiska konsumenter. Konsumtionsutgifterna saktar ner på grund av de mindre säkra ekonomiska utsikterna, handelskampen med USA, stigande levnadskostnader och förväntningar på långsammare inkomsttillväxt, rapporterar Wall Street Journal. Dessutom minskar försäljningen, stigande kostnader och handelsrelaterade osäkerheter företagens vinstmarginaler från återförsäljare till tillverkare.

Detaljhandelns försäljningsutveckling på sin lägsta nivå

Specifikt minskade detaljhandelns försäljningsutveckling till sin lägsta nivå på över 15 år i november, och sjönk till 8,1% jämfört med 21,2% jämfört med året innan i början av 2008.

Fastighetsförsäljningen ökade bara 1,4% jämfört med året innan i slutet av november 2018. Peking har ännu inte höjt restriktioner för egnahemsköp, eftersom många oroar sig för en bostadsbubbla.

Fordonsförsäljningen minskade med 13,9 procent jämfört med november 2018. Bilförsäljningen upplevde sitt sämsta fall i nästan sju år efter den femte månaden i följd och sätter världens största bilmarknad i takt för sitt första årliga försäljningsfall sedan 1990.

Konsumtionsskatteintäkterna sjönk 71,2% jämfört med året, vilket speglar svagheten i konsumentutgifterna. Konsumtionsskatten läggs på lyxvaror som avancerade kosmetika och smycken, tillsammans med mer miljövänliga föremål som bilar och bensin.

Industrins vinster sjönk

Industrins vinster sjönk 1,8%, den första nedgången i nästan tre år på grund av minskad efterfrågan i följd av avmattnings- och handelsspänningarna med USA. I motsats härtill visade industrins vinst en tvåsiffrig tillväxt tillbaka 2017.

Kinas viktigaste inköpschefindex sjönk till 49,4 i slutet av 2018, vilket upphörde med två års ökningar och återspeglar ökande bekymmer för en förlängd avmattning under det här året.

Slutligen avslöjade kvartalsvisa BNP-siffror en ekonomisk expansion på 6,5% under tredje kvartalet 2018, eller det svagaste taket på nästan ett årtionde, och många förväntar sig också att tillväxten fortsätter att gå långsamt framåt. Ekonomer projicerar tillväxten till 6,4% under fjärde kvartalet.

Biltillverkarna växlar upp när Kina minskar biltullarna

Bilbolagsaktier och börshandlade fonder med fokus på biltillverkarna steg då Kina vidtar åtgärder för att sänka biltullarna på amerikanska biltillverkare. First Trust NASDAQ Global Auto Index Fund (NasdaqGM: CARZ) steg 0,3% tisdag. Biltillverkarna växlar upp när Kina minskar biltullarna. Förstärkning av den globala bilindustrin flyttade Kina för att sänka importtullarna på amerikanska bilar till 15% från de nuvarande 40%, rapporterar Bloomberg.

Aktiekurserna hos ett antal globala biltillverkare, bland annat Ford Motor, General Motors, BMW, Volkswagen och Daimler, fick fart efter meddelandet. Potentiella investerare bör dock komma ihåg att ingenting har slutförts och förutsättningarna fortfarande kan förändras.

Flyttet ses som en god tro i försök att deeskalera handelskriget mellan USA och Kina, vilket hotades efter arresteringen av Huawei Technologies Co. Finansdirektör Meng Wanzhou i samband med Iraks sanktionsbrott.

Biltillverkarna glada över minskade billtullar

Biltillverkarna är glada över tariffnedskärningarna. BMW förklarade tidigare att avgifter skulle kosta företaget 300 miljoner euro, eller 340 miljoner dollar, bara i år. Daimler lyfte också fram takten som huvudorsaken till en vinstvarning i juni. Bilföretag som tillverkar i USA, som Mercedes-Benz och BMW, varnade båda för lägre vinster i år som tullar tvingade dem att höja priserna i Kina.

Kina höjde tidigare tariffer på amerikanska bilar till 40% som en del av ett återgivande svar på amerikanska åtgärder. Följaktligen har bilförsäljningen i världens näst största ekonomi dämpat för en sjätte månad i följd i november och var nära sin första årliga minskning på minst två decennier

Så kan Du investera i Kinesiska One Belt One Road

Så kan Du investera i Kinesiska One Belt One Road

Världens största infrastrukturprojekt är i gång i Kina, det är infrastrukturprojektet ”One Belt One Road” som uppskattas kosta hela 6 biljoner dollar att slutföra. ”One Belt One Road” brukar ofta kallas för OBOR, och det finns till och med en börshandlad fond, KraneShares MSCI One Belt One Road (NYSEArca: OBOR), som har detta namn. Denna ETF investerar så klart i detta infrastrukturprojekt.

Sedan 2013, när initiativet till OBOR togs har mer än 15 000 byggkontrakt slutits över 69 länder. När detta projekt är klart år 2049 kommer det att koppla samman cirka 40 procent av jordens yta och fungera som en modern Sidenväg. Sträckningen kommer att löpa från Kina, genom Centralasien och Mellanöstern till Europa på samma sätt som den ursprungliga handelsvägen som grundades för mer än 2 000 år sedan. På denna tid svarade Sidenvägen för handelsutbytet mellan Kina och Romarriket.

Mer omfattande än Sidenvägen

OBOR kommer även att omfatta en modern handelsväg till havs. Sträckningen är tänkt att få från Kina över Singapore, Indien, Pakistan till Kenya på Afrikas östkust och sedan vidare genom Suezkanalen till Europa. För att detta skall kunna fungera kommer det att krävas uppförande av en rad nya djuphamnar i Pakistan och Indien, snabbtåg i Afrika och mellan Kina och Singapore. Bara denna del kommer att omfatta mer än 300 mil av vägar.

OBOR kommer knyta samma en rad länder, i huvudsak så kallade utvecklingsekonomier. Flera av dessa länder är ekonomier med stor tillväxtpotential, ofta benämnda emerging markets och frontier markets. Länderna som deltar i Obor-projektet behöver betydande investeringar för utveckling- och infrastrukturinvesteringar som i många fall är eftersatta.

Ökad tillväxt i utvecklingsländerna skapar större handel

Det är Kinas förhoppning att en ökad tillväxt i dessa utvecklingsekonomier skall leda till att handeln ökar. Målet är att den kinesiska exporten skall breddas till dessa länder. OBOR kan komma att leda till att den kinesiska tillväxten åter tar fart. Den är nu nere på mellan sex och sju procent per år, vilket är mycket starkt. Detta skall emellertid ställas mot en tidigare tillväxt som låg på mellan tio och tolv procent per år.

För Kina kommer OBOR att vara ett sätt att skapa ytterligare tillväxt. Precis som Skanska i Sverige, har de kinesiska byggbolagen stor erfarenhet och kunskap av stora komplexa infrastrukturprojekt. Nu vill Kina exportera dessa byggbolag utomlands, i första hand till utvecklingsländerna. Tanken är också att kunna sälja de råvaror och förädlade insatsvaror som behövs för att bygga infrastrukturen.

Kina har som mål att bli en av världens supermakter år 2050. OBOR kommer att ge landet ett ökat globalt politiskt inflytande i och med ökade handelsvolymer och finansieringen som till största del sker av kinesiska banker.

En katalysator

Obor-projektet spås bli en katalysator för tillväxt i de inblandade länderna. Det är många bolag inom flera sektorer som påverkas av Obor-projektet. Den börshandlade fonden med namn OBOR investerar i aktier i de bolag som bedöms bli vinnare i detta gigantiska infrastrukturprojekt. För att välja ut dessa följer denna ETF MSCI Global China Infrastructure Exposure Index som består av 92 olika företag inom fem huvudsektorer. Dessa företag återfinns i ett tiotal olika länder.

Av förklarliga skäl har Kina den största vikten, 45 procent, men alla innehav marknadsvärdesviktas och indexet rebalanseras varje halvår. Spridningen är relativt god, de fem största företagen svarar för en femtedel av fondförmögenheten. Industribolagen står för 39 procent av kapitalet medan allmännyttiga bolag står för 16 procent.

Top 10 Innehav

[TABLE=207]

Nästan hälften, cirka 45 procent av innehaven i OBOR är kinesiska bolag följt av Singapore (tio procent) och Malaysia (åtta procent).

Förvaltaren Krane Shares har ett långt förflutet av Kina, och av att förvalta börshandlade fonder med fokus på Kina. Bolaget har mer än tio miljarder dollar under förvaltat kapital vilket visar att det har marknadens förtroende. Förvaltningskostnaden för OBOR ligger på 0,79 procent, vilket är ganska högt för en börshandlad fond, men fortfarande inom ramen för vad som är rimligt för en nischfond med inriktning på i första hand Kina.

Ett problem är att OBOR är nystartad och ännu inte hunnit med att attrahera tillräckligt kapital. I dagsläget uppgår fondförmögenheten till cirka 40 MUSD.