Detta visste Du inte om lågvolatilitetsfonder

Detta visste Du inte om lågvolatilitetsfonderDetta visste Du inte om lågvolatilitetsfonder

Lågvolatilitetsfonder har under det senaste året fått stå tillbaka till förmån för både tillväxt och momentum. Det betyder inte att möjligheten går förlorad med börshandlade fonder som PowerShares S & P 500 Low Volatility Portfolio (NYSEArca: SPLV).

Faktum är att SPLV och den rivaliserande iShares MSCI USA Minimum Volatility ETF (NYSEArca: USMV) slagit nya rekord. USMV väljer aktier baserat på variationer och korrelationer medan SPLV äger de 100 S & P 500-aktier med den lägsta volatiliteten de senaste 12 månader. Dessutom kan det finnas katalysatorer som kan förnya investerarnas affinitet för ETF-enheter med låg volatilitet, inklusive Federal Reserve och kommande räntemöten.

Penningpolitiken påverka hälsan för bolagets balansräkningar

Förutom dess inverkan på ekonomin kan penningpolitiken påverka hälsan för bolagets balansräkning, tillgång till kapital och investeringsmöjligheter. Historiskt sett har det funnits en tvåårsfördröjning mellan inledande höjningar av styrräntorna och volatilitet.

Investeringar med låg volatilitetsfaktor arbetar med idén om att de fungerar som en kudde. De har för avsikt att dämpa marknadssvängningar, vilket begränsar utfallet för investerarna.

Samtidigt som de ger upphov till möjligheter. Följaktligen kan lågvolatilitetsfondernas strategierna ge bättre riskjusterade avkastningar över lång tid, vilket har stöds av omfattande akademisk forskning.

ETFer med låg volatilitet är inte lika tråkiga som tidigare antagits. Till exempel allokerar SPLV över 19 procent av sin sammanlagda vikt till teknik och konsumenternas diskretionära aktier och cykliska industriföretag är denna ETFs största sektorallokering på 17 procent.

Kreditspreadar påverkar volatiliteten för aktier

Kreditspreadar – skillnaden i avkastning mellan företags värdepapper och amerikanska statsobligationer – är en tredje faktor som påverkar volatiliteten för aktier. När kostnaden för företagens skulder ökar blir det dyrare för företagen att få tillgång till kapital. Investeringskostnaderna kan stiga som ett resultat, vilket kan göra det svårt att returnera pengar till aktieägarna. Däremot ger fallande kreditspreadar, vilket medför lägre företagsräntor, mindre kostsam tillgång till kapital. Det blir då lättare att returnera pengar till aktieägarna.