Valutamarknaden mäter risken på den globala finansmarknaden

Valutamarknaden mäter risken på den globala finansmarknadenValutamarknaden mäter risken på den globala finansmarknaden

Valutamarknaden mäter risken på den globala finansmarknaden Finansmarknaderna togs nyligen på sängen när Mario Draghi, ordförande i Europeiska centralbanken (ECB) meddelade en sänkning av alla ECBs styrräntor tidigare under mars. Mest notabelt var sänkningen med 10 punkter, från minus 0,3 procent till minus 0,4 procent, på inlåningräntan. Utöver detta adderade ECB ytterligare 20 miljarder euro kvantitativa lättnader vilket innebär totalt 80 miljarder på månadsbasis. ECB har också expanderat till inköp av tillgångar som företagsobligationer av hög kvalitet, vilket är en markant förändring från tidigare verksamhet. Valutamarknaden mäter risken på den globala finansmarknaden.

Nytt låneprogram som kommer att pågå i fyra år

Dessutom meddelade Draghi ett nytt låneprogram som kommer att pågå i fyra år för att göra det möjligt för bankerna att kompenseras för att ta in ECB pengar om de expanderar sin utlåning till företag i euroområdet.

De flesta av dessa åtgärder var oväntade, och allt återspeglades så klart på valutamarknaderna. Den 10 mars, den dag som Draghi tillkännagav detta, omsattes det fler valutakontrakt på den amerikanska derivatbörsen CME än vad som tidigare omsatts på börsens 44-åriga historia. Totalt sett omsattes 2 517 334 terminer och optionskontrakt, och därmed slogs rekordet från den 6 maj 2010 med 146 000 kontrakt.

Av förklarliga skäl var en hög andel av de avslut som gjordes i Euro, både terminer och optioner. Den dagen omsattes det kontrakt till ett underliggande värde på 113 500 miljarder euro. Hela volymen kan emellertid inte tillskrivas ECBs agerande. Samtidigt som ECB kommunicerade sina nyheter pågick också den så kallade terminsrullningen, något som normalt ökar på handelsvolymen.

Ett starkt år för valutahandel

Så här långt har 2016 visat sig vara ett starkt år för valutahandeln, den dagliga volymen för handeln i japanska yen mot den amerikanska dollarn hat till exempel ökat med 38 procent jämfört med året innan. Handel i den valutan kommer till stor del från marknadsaktörer som söker en fristad på valutamarknaden under tider av volatilitet.

I takt med att volatiliteten på energiråvaror och metaller har ökat har vi också sett en ökad handel mot valutor hos emerging markets, och så kallade ”råvaruvalutor”, det vill säga valutor i länder där råvaruexporten har en viktig ekonomisk betydelse. Dessa valutor inkluderar till exempel:

Australiensiska dollar 21 procent
Kanadensiska dollar 32 procent
Brasilianska real 23 procent
Mexikanska peso 35 procent
Indiska rupier 11 procent

Valutamarknaden fungerar som ett riskreducerande verktyg

Allt detta visar hur valutamarknaden speglar andra delar av finansmarknaden och fungerar som ett riskreducerande verktyg när vissa andra tillgångar visar sig vara mindre förutsägbara.

När centralbanker fortsätter att använda nya politiska verktyg och råvaror fortsätter att söka prisstabilitet, kommer handelsaktiviteten på valutamarknaderna fortsätta kräva ett vakande öga. Valutamarknaden mäter risken på den globala finansmarknaden.

Du hittar valutakurserna här, och Du hittar råvarupriserna här

Italiens kreditbetyg nedgraderas

Italiens kreditbetyg nedgraderas

Italiens kreditbetyg nedgraderas Kreditratingföretaget S&P, Standard & Poor, nedgraderar Italiens kreditbetyg till BBB-, endast ett steg ovanför skräp (junk). Nedgraderingen kommer efter det att Standard & Poor ser en real BNP-tillväxt på endast 0,5 procent under perioden 2014 till och med 2017. Detta är en sänkning av den tidigare prognosen på en (1) procent.

FTSE MIB, den italienska börsens benchmarkindex har under dagen stigit som en följd av ett brett europeiskt rally. Den europeiska kursrusningen kommer efter det att marknadens aktörer ser kvantitativa lättnader i Europa.

Den börshandlade fond som replikerar utvecklingen på den italienska aktiemarknaden är iShares MSCI Italy Capped Index ETF (EWI).

Vilka effekter har FEDs ekonomiska stimulans på tillväxtmarknaderna?

Vilka effekter har FEDs ekonomiska stimulans på tillväxtmarknaderna?

Vilka effekter har FEDs ekonomiska stimulans på tillväxtmarknaderna?. Den amerikanska centralbanken FED fortsätter att avveckla sin ekonomiska stimulans i jämn takt, men rörelserna över tillväxtmarknader har varit allt annat än jämna. Tillväxtekonomier fortsätter under 2014 generellt sett den utveckling som de hade under slutet av 2013 och såväl valutor som aktiemarknaderna i många tillväxtländer har noterat betydande nedgångar. Vilka effekter har FEDs ekonomiska stimulans på tillväxtmarknaderna?

Med en minskad global likviditet till följd av att FEDs ekonomiska stimulans successivt dras in, har haft olika konsekvenserna bland nya och gränsmarknader, så kallade frontier markets. Under februari 2014 publicerade det globala kreditvärderingsinstitutet Moodys en rapport som tydligt markerade att tillväxtmarknader inte skall betraktas som en homogen grupp. Rapporten visar att effekterna av FEDs åtgärder har haft skilda effekter i dessa länder, och att mer robusta nationer som Sydafrika, Ryssland och Turkiet har alla klarat sig helt annorlunda än de mindre stabila länderna. Moodys konstaterar att det är länder med ett stort beroende av extern finansiering varit de som varit mest utsatta för effekterna av nedtrappningen av FEDs kvantitativa lättnader och kommer så att förbli.

Enligt Moodys har påverkan på många viktiga suveräna kreditmått bland tillväxtmarknadsländerna hittills varit och kommer sannolikt att fortsätta att vara begränsade. De negativa effekterna på dessa ekonomier, säger Moodys, kommer troligen att vara tillfällig och en del av deras anpassningsprocess till normaliseringen av penningpolitiken i de mer utvecklade ekonomierna.

Brasilien, som inledde sin monetära åtstramning under 2013 innan FED tillkännagav sina planer för nedtrappningen av den ekonomiska stimulansen har inte påverkats lika hårt som länder som Sydafrika och Turkiet, till exempel, har vars valutor drabbats av kapitalflödesjusteringar.

Ryssland har också varit något avskärmad från FEDs åtgärder främst på grund av ett större överskott i bytesbalansen tillsammans med sina större valutareserver, två faktorer som skyddat landets ekonomi från negativa effekter av åtstramningen av den globala likviditeten.

Den negativa påverkan på tillväxtekonomierna

Både tillväxtekonomier och frontier markets kommer att påverkas om den amerikanska penningpolitiken fortsätter på samma sätt som nu. Moodys konstaterar dessutom att den senaste tidens utveckling bekräftar att en ökning av finansieringskostnaderna i USA och globalt kommer att ha en större, och mer negativ, påverkan på tillväxtekonomiernas utveckling än vad det kommer att ha för de mer utvecklade länderna i västvärlden.

Moodys uppskattar att åtstramningen av den ekonomiska stimulansen kommer att leda till en negativ BNP-tillväxt för tillväxtekonomierna under perioden 2013 till och med 2016 som ackumulerar till mellan 2,8 och 3,2 procent beroende på snabbheten i åtstramningspaketen. Detta är nästan dubbelt stor effekt som för de mer så utvecklade ekonomierna. Moodys anser emellertid att dessa negativa effekter kommer att vara relativt begränsade och tillfällig karaktär.

Bland de nationer som är mest utsatta för en minskning eller återföring av de finansiella flödena rankas tillväxtmarknaderna högt eftersom dessa var mottagare av stora kapitalinflöden under perioden av kvantitativa lättnader i USA. De historiskt sett låga räntor och den rikliga likviditeten i de utvecklade ekonomierna, framför allt i USA, har bidragit till att driva kapitalflöden in i många snabbväxande tillväxtländer under de senaste åren. Inflödena på obligationsmarknaden är ett bra exempel. Men så stor uppmärksamhet, tog den globala tillväxten en vändning under 2013 leder tillväxtländerna på det hela för att uppleva en större avveckling.

Denna omsvängning i tillväxtutsikterna och den pågående minskningen av överdriven likviditet ledde till en nedgång i differential avkastningen på tillgångarna i avancerade ekonomier och tillväxtekonomier. Detta ledde till kapitalutflöden, vilket i sin tur utlöste fall i aktie-och obligationsindex samt valutadeprecieringar i precis samma tillväxtmarknader som gynnades av de ursprungliga inflödena.

I en separat rapport som Moodys publicerade framgår att åtstramningen av de ekonomiska stimulanspaketen från FED även framgent kan komma att ha en negativ effekt på en del av EMEA-ländernas ekonomier.

Det största hotet mot likviditet i vissa tillväxtmarknader till följd av effekterna av nedtrappningen av FEDs kvantitativa lättnader kan ligga i politiska åtgärder som påverkar den inhemska makroekonomiska miljön och ekonomiska system, inklusive lokala banker.

Statliga och penningpolitiska beslut som skulle kunna höja räntan är en viktig faktor som kan påverka företagens kassaflöden negativt och även minska utrymmet för finansiella åtaganden eller krediter där tillit är den outnyttjade anläggningar, noterar Moodys som också konstaterar att EMEA Liquidity Stress Index stiger om likviditeten försvagas. Indexet har ökat något till 14,7 procent i december 2013, något som i första hand pekar på svagare operativa resultat för ett fåtal företag, trots den allmänna trenden av kreditstabilisering.