Etikett: Negativa räntor

Negativa räntor, inte utan konsekvenser

nirp Negativa räntor, inte utan konsekvenserNegativa räntor, inte utan konsekvenser

Under denna månad kommer många viktiga centralbanker runt om i världen att hålla sina penningpolitiska möten, till exempel Europeiska centralbanken (ECB), Bank of Japan (BOJ), Bank of England (BOE) och amerikanska Federal Reserve (FED). Medan FED har rört sig mot en stramare penningpolitik väljer många andra centralbanker att driva en ackommoderande penningpolitik, en del har till och med valt att gå över till negativa räntor, inte utan konsekvenser.

Hos FED har beslutsfattarna nyligen tillkännagivit att en politik som omfattar negativa räntor inte är ett konstruktivt alternativ för USA i skrivande stund. I själva verket räknar de flesta analytiker med att FED kommer att höja räntorna senare under året. Samtidigt finns det en oro för den strävan efter negativa räntor hos centralbanker som BOJ och ECB.

En viktig kritik av låg ränta miljö vi befinner oss i är att många människor som vill spara sina pengar i en bank för att få räntor för att kunna skydda sig mot inflationen. Med negativa räntor får de istället betala för att stoppa in sina pengar på banken.

Viktigare är emellertid att även om många centralbanker har pressat räntorna lägre och lägre i ett försök att öka den ekonomiska tillväxten så har det inte visat sig vara effektivt på ett meningsfullt sätt. Teoretiskt innebär låga (eller negativa) räntor att investerare och företag skall avskräckas från att ha pengarna på banken, och istället uppmuntras att spendera dem. Låga och negativa räntor skall enligt teorin också uppmuntra bankerna att låna ut pengar mer aggressivt, något vi inte sett.

Ingen påverkan på den globala ekonomin

Vi ser ingen större effekt på den globala ekonomin, detta trots att det trycks mer och mer pengar och att så gott som alla de stora ekonomierna har låga eller negativa räntor. ECB var först ut med de negativa räntorna 2014, och snart följde Danmark, Sverige, Schweiz och Japan efter. Nu tvingas bankerna i dessa länder att betala för att sätta in pengar hos centralbanken. Vi ser också hur investerare som köper statsobligationer måste betala för förmånen att låna ut sina pengar till staten.

Det går att konstatera att en politik med negativa räntor inte skapat de positiva resultat som beslutsfattarna hade hoppats på. De negativa räntorna minskar bankernas marginaler och gör att de blir ovilliga att låna ut pengar.

Många människor som normalt skulle sätta in sina pengar på banken väljer istället att placera sina pengar i bankfack eller i madrassen. Bristen på ränteintäkter gör människor som inte har möjlighet att investera pengar på annat håll känner att de är ekonomiskt missgynnade.

Skapar problem för pensionsbolagen

Det är emellertid inte bara privatpersoner som drabbas. Många pensionsbolag och pensionsfonder har fått stora problem eftersom de statsobligationer som de normalt äger, i vissa fall tvingas äga enligt lag för att inte riskera pensioner, ger låg eller ingen avkastning. Samtidigt har pensionsbolag och pensionsfonder åtaganden mot pensionärerna vilka blir svåra att uppfylla i denna lågräntemiljö.

Resultatet har blivit en jakt på avkastning även bland institutionella investerare, vilket leder dem till mer mot riskfyllda obligationer och aktier. Detta gör att många röster nu höjs om att finansmarknaden föredrar riskfyllda investeringar och att vi kan stå inför en kommande finanskris.

Valutakonkurrens

Det finns en annan aspekt på denna utveckling, valutakonkurrens. När en valuta erbjuder låga räntor kan det leda till att investerarna väljer att fly denna valuta i jakt på andra, med högre räntor. Regeringar som vill vara konkurrenskraftiga på den globala marknaden för varor och tjänster uppmuntra därmed valutaförsvagning. Detta kan leda till vad som kan kallas för ”valutakrig”, en policy som kan leda till politiska spänningar när länderna devalverar sina valutor i ett försök att konkurrera med andra. Naturligtvis kan denna utveckling leda till stora svängningar och osäkerhet.

Det återstår att se när FED höjer slutligen räntor om det blir en reaktion på andra viktiga marknader med andra centralbanker. När det gäller den globala ekonomiska effekterna av dessa skillnader, om andra centralbanker håller fast vid sin lättnadspolitik och kanske till och med öka dem, kan dessa åtgärder uppväga effekterna av FEDs åtstramning. Marknaderna verkar redan ha tagit i beräkningen en åtstramning från FED i år. En liten räntehöjning kommer sannolikt inte har en betydande inverkan på marknaden men om amerikanska räntorna stiger med en procent eller mer så kan påverkan på de globala marknaderna bli större och leda till att andra globala centralbanker följer efter.

Helikopterpengar

Då den nuvarande politiken med negativa räntor inte fungerat som centralbankerna har hoppats på så finns det en möjlighet att bankerna kommer att ta till vad vissa kallar ”helikopterpengar” att släppa pengar direkt i fickorna på konsumenterna att kringgå motvilliga banker och uppmuntra människor att spendera.

Under sådana förhållanden av osäkerhet och okonventionella stimulansåtgärder tenderar förtroendet att försämras och företagsledare att utveckla en ovilja att gå vidare och investera. Detta kan faktiskt leda till motsatsen vad dessa insatser var tänkt att göra; de kan förlänga eller förvärra en tillväxtsavmattning i ekonomin.

På kort sikt är sökandet efter avkastning leder till mer pengar som flyter in i de högre avkastningsaktietillväxtmarknaderna och obligationsmarknaderna, vilket resulterar i den senaste tidens överavkastning för dessa marknader. Vi måste emellertid vara medvetna om makroutvecklingen framkallas av okonventionella centralbankspolitik som kan få oförutsedda konsekvenser för många investerare.

En recession är oundviklig

En recession är oundviklig

En recession är oundviklig Albert Edwards, global strateg på Société Générale säger att en recession är oundviklig. Han baserar sin prognos på företagens historiska resultatutveckling. Enligt Edwards har en stor del av problemen varit att företagen har avsatt så pass stora belopp till utdelningar och återköp av egna aktier under flera år istället för att låta kapitalet arbeta vidare i företagen på detta sätt skapa tillväxt. Detta har lett till ett produktionsproblem när det gäller arbetarnas bristande erfarenhet. Arbetskostnaderna är för närvarande lika hög som under tech bubblan. Samtidigt har tillverkare av varor och tjänster förlorat sin prissättningsförmåga, vilket i sig utgör ett problem.

Dagens konsumenter är kostnadsmedvetna. Trots den senaste tidens fall i bensinpriserna väljer de flesta konsumenter att spara pengar i stället för att spendera dem. Detta gäller ibland studielån och/eller sjukförsäkringar, två områden som båda har sett orimliga kostnadsökningar under de senaste åren. En annan orsak till att konsumenterna väljer att spara mer än tidigare är en brist på framtidstro. När människor spara till pensionen vet de att de måste avsätta mer kapital till sin pension än tidigare på grund av låg eller ingen avkastning på räntemarknaden.

Om producenterna saknar prissättningsförmåga kan de inte generera tillräckliga inkomster för att täcka de ökade arbetskostnaderna. Om ett företag inte kan betala ökade arbetskraftskostnader så kan det inte konkurrera med sina konkurrenter och förlorar då marknadsandelar. I en sådan miljö har företagen med de starkaste balansräkningarna de bästa förutsättningarna att rida ut i stormen. De kan till och med fortsätta att dela ut pengar till sina aktieägare och återköpa egna aktier på börsen. Det sistnämna är en transaktion som reducerar aktieantalet och ökar vinsten per aktie, vilket sedan hjälper driva aktiekursen högre.

Sämre resultat

Sett till den stora bilden fruktat Edwards att djup vinstnedgång kan leda till en recession, även med den duvaktiga hållning som FED nu har intagit. Detta skulle vara en svår situation eftersom Fed skulle ha liten manövrerbarhet med dagens låga räntor.

Gerard Minack, grundare av Down Daily och tidigare analytiker på Morgan Stanley, anser att den nuvarande utvecklingen är ett resultat av en svaghet inom energisektorn och han jämför situationen med hur det såg ut 1985 när energibolagen drabbades av lägre vinster. Han uppgav också att recessioner endast åtföljs av Fed åtstramningar.

Edwards framhåller emellertid att vi har en stor skillnad i dag jämfört med 1985, nämligen tillväxten i bruttonationalprodukten. I dag är denna nära noll medan BNP-tillväxten 1985 låg på fyra (4) procentenheter. Edwards ser därför ingen möjlighet till att vi kommer att få se en BNP-tillväx under 2017. En annan faktor som Edwards pekar på är att Federal Reserve sänkte räntan till 6% från 8% år 1986. I dag har FED svårt att agera alls med tanke på det låga ränteläget. Alternativet med negativa räntor, något som en gång verkade vara ett möjligt scenario för USA har attackerats och kritiserats av ekonomer och utgör inte längre en möjlig väg. Negativa räntor har inte visat sig ha avsedd effekt i andra ekonomier, till exempel Japan och flera länder i Europa

En annan potentiell risk för recession är ett börsras som skulle kunna leda till ett minskat förtroende för ekonomin. Eftersom FED just nu har intagit en duvaktig inställning är detta mindre sannolikt, men värderingarna på aktiemarknaden ligger just nu på historiskt sett mycket höga nivåer.

För närvarande handlas S&P 500 till ett p/e-tal om 16,8 jämfört med ett tioårsgenomsnitt på 14,2 och ett femårigt genomsnitt på 14,4. Vårt eget OMXS30 handlas till närmare 21 gånger företagens vinster.

Resultatet är inte imponerande för tillfället. Detta har varit fallet i flera år och marknaden har fortsatt uppåt tack vare låga räntor. Frågan är vad som kommer att styra resultat eller FED.

Därför kommer inte negativa räntor att fungera

Därför kommer inte negativa räntor att fungera

Därför kommer inte negativa räntor att fungera Det bästa sättet att avgöra om negativa räntor kommer att fungera som en lösning för de ekonomiska problem som världen tampas med är att se hur det har fungerat i de länder som faktiskt har infört dem. För närvarande har centralbankerna infört negativa räntor i Danmark, Euroområdet, Schweiz, Japan och Sverige. Målet att bygga ut negativa räntor är att stimulera ekonomisk tillväxt genom att uppmuntra utlåning och investeringar. Men fungerar det på lång sikt? Här är de problem vi har sett med att ingå negativ ränta territorium.

Påverkan av negativa räntor

Japan är den tredje största ekonomin i världen; Därför är det bästa exemplet vi kan få när det gäller hur priserna skulle påverka de globala marknaderna. BOJ sänkte sin styrränta till -0,1 procent den 29 januari 2016. Syftet med att införa negativa räntor var att tvinga konsumenterna att spendera pengar, vilket skulle sedan leda till inflation.

Detta i sig visar vad centralbanker verkligen kämpar mot i dagsläget: deflation. Det andra syftet att införa negativa räntor är att få banker att minska sina stora reserver. Ingetdera av dessa två mål har uppnåtts ännu.

Vi ser hur de japanska konsumenterna köper kassaskåp, vilket är goda nyheter för Shimachu, ett järnhandelsföretag som sett hur försäljningen av kassaskåp har fördubblat under det senaste året.

I Schweiz är kunderna hos Alternative Bank Schweiz inte alls glada över att de tvingas betala för att pengar på sina konton, men det mest slående är att de som mer pengar på sina konton tvingas betala högre avgifter. Hur skulle detta hjälpa konsumtionen? Om något, kommer det att skada bankerna eftersom deras kundbas sinar.

I Sverige sjönk priserna i december med 1,3 procent jämfört med året innan. I Danmark har de negativa räntorna inte haft någon varaktig inverkan under en längre tid.

Det är för tidigt att bedöma effekten av negativa räntor i euroområdet på grund av Mario Draghi ordförande i ECB-förmodligen kommer att inta vårdslös inställning, vilket innebär att han kommer att skicka ned räntorna ännu längre i negativt territorium. Överväga några andra åsikter om negativa räntor i allmänhet.

Centralbankerna

Även John Maynard Keynes, den största förespråkaren för monetära stimulanser från regeringen, sade redan på 1930-talet att penningpolitiken blir mindre effektiv ju närmare du flyttar räntorna till noll. I mer modern tid har efterföljare som den amerikanska investmentbanken Morgan Stanley sagt att negativa räntor är att betrakta som ett ”farligt experiment.” Det är intressanta uttalanden, men det mest profetiska citatet kommer från en osannolik källa-Mises Institute, som undervisar i den österrikiska skolan:

“The real pity is that the busts and crackups could all have been avoided if central bankers recognized that falling prices eventually create the conditions for a normal economic revival. Deflation is not a death spiral as the Keynesians believe. In a functioning market, the public’s demand to hold money will be satisfied when their reserves of money balances are sufficient in relation to the price level, when they are once again confident of the future, and when they are willing to invest for the long term.”

Det citatet är rätt vad gäller pengarna, men vilken centralbankschef kommer vilja att ha hans eller hennes arv att förknippas med deflation? De vill inte att deras fartyg att gå ner på deras vakt. Vad de inte inser är att de kommer att hamna där då de styr sina skepp längre in i avgrunden. Så småningom kommer smarta ekonomer inse att endast centralbanker som offrade de nuvarande ekonomiska förutsättningarna för den framtida ekonomiska hälsan var de verkliga hjältarna.

Yellens chans

Den enda som fortfarande har en chans är Federal Reserves ordförande Janet Yellen. Om hon höjer räntorna i en miljö som kännetecknas av global deflation kommer det sannolikt att svida under flera år, men det kommer samtidigt att signalera att ekonomin i USA på väg att återhämta sig snabbare än resten av världen.

Sett över tiden är deflation hälsosamt och en nödvändig del av den långsiktiga ekonomiska cykeln. Problemet är att vi hade en så lång bom utan en deflationscykel, och nu är det ingen som uppleva det längre. Deflation är nödvändigt eftersom det är oundvikligt. Det kommer alltid att besegra centralbanker i slutet. Därför finns det ingen mening med att addera ännu mer skuld och framtida problem genom att försöka bekämpa den.

Centralbankerna har sänkt räntorna 637 gånger sedan finanskrisen för nästan ett decennium sedan. I början var detta mycket effektivt. Varje ytterligare ökning har varit mindre och mindre effektiv. Detta kommer inte att förändras. Om Janet Yellen inför negativa räntor, då är hon inte smartare än någon annan centralbankschef. Det har redan visat att negativa räntor misslyckas att höja inflationsförväntningarna. Negativa räntor skulle inte leda till ökad konsumtion, skulle det skicka ett meddelande till investerare att något är mycket fel med ekonomin. De skulle fungera som en skatt på banker, vilket skulle minska bankernas vinster.

Slutsats

Negativa räntor skulle skapa fler problem än de löser. Förhoppningsvis kommer Yellen lära sig av andras misstag. Hon kommer att pressas att delta i en globalt samordnad insats för att ”återuppliva den globala ekonomin.” Om hon faller för trycket kommer hon sannolikt att leda sin egen nations ekonomi djupare ner i avgrunden.

Därför kan räntorna bli negativa

Därför kan räntorna bli negativa

Under lång tid var världens ekonomer övertygade om att de nominella räntorna, det vill säga de ersättning som spararna erhöll för att sätta in pengar på sina bankkonton, var begränsad till en nivå som låg på noll. På senare tid har emellertid centralbanker från Europa till Japan infört en negativ räntepolitik (NIRP) i syfte att stimulera den ekonomiska tillväxten. Därför kan räntorna bli negativa.

Den reella räntan kan vara och har varit negativ

Innan vi går vidare med varför räntorna blir negativa så är det värt att notera att realräntan, den nominella räntan justerad för inflationen, i slutändan den verkliga kostnaden för att låna, kan vara och har varit negativ tidigare. Vi tittar på varför kan räntorna bli negativa.

Realräntan beräknas förenklat som den nominella räntan minus inflationen. Om ett lands centralbank sätter den nominella räntan till en procent per år och inflationen är två procent är realräntan minus en procent (-1 %). Efter ett år skulle då hundra kronor som sätts in på ett bankkonto växa till 101 kronor, men värdet på hundralappen har minskat til 98,98 SEK i termer av köpkraft efter det att inflationen varit framme. Med andra ord, insättaren har förlorat pengar genom att stoppa in dem på banken.

Negativa nominella räntor

De negativa nominella räntor som vi kan läsa om i nyheterna är ett försök från centralbankerna att stimulera sina vacklande ekonomier. Detta görs genom att anta en kurs som endast påverkar medlemmarna i bank- eller finanssystem. Centralbankernas over night utlåning sker till en interbankutlåningsränta som till exempel LIBOR, EURIBOR eller STIBOR. Denna ränta styr hur pass mycket bankerna debiterar varandra för att låna kortfristiga reserver med centralbanken agerar som en lageranläggning för eventuella överskottsreserver som banksystemet inte internt kan matcha upp

Det är viktigt att förstå att negativa räntor gäller endast en liten del av medlen, som överstiger ett visst belopp, som innehas av centralbanken på uppdrag av den finansiella sektorn. Dessa negativa räntor påverkar inte andra sorters insättare som under det senaste decenniumet vant sig vid låga eller obefintliga räntor. Det påverkar dem i alla fall inte ännu, men det kanske bara är en tidsfråga.

Dagslåneräntan är grunden för nästan alla andra räntor inklusive räntorna för blanco lån, bankcertifikat (CD), hypotekslån, billån och avkastningen på företagsobligationer. En negativ nominell ränta kan bidra till att få ner alla dessa räntor också. Målet är att insättare snarare skall spendera eller låna pengar till sin konsumtion i stället se sitt finansiella värde långsamt erodera över tiden. Många ser detta som ett tecken på desperation av centralbanker som har misslyckats med att stabilisera den makroekonomiska aktiviteten genom traditionella penningpolitiska metoder, eller till och med kvantitativa lättnader (QE).

Slutsats

Japan följer nu efter den Europeiska centralbanken (ECB), Sverige, Schweiz och Danmark genom att välja en negativ styrränta för att sätta fart på ekonomin. Målet är att avskräcka finansinstituten från att hamstra kontanter och istället för att låna ut dem eller placera pengarna. Medan endast särskilda medel som innehas av banksektorn kommer att bli föremål för negativa räntor, har denna åtgärd en potential att sänka räntorna över hela linjen vilket, i alla fall enligt teorin, gör det lättare att låna pengar för alla. Samtidigt kan en sådan övergång till negativa nivåer innebära att centralbankerna gör sig av med ammunition för att bekämpa lågkonjunkturstrycket i ekonomin och att om detta misslyckas att ge goda resultat, finns det inte något kvar att göra.

Negativa räntor i ett kontantlöst samhälle

Negativa räntor i ett kontantlöst samhälle

Negativa räntor i ett kontantlöst samhälle I veckan meddelade den svenska Riksbanken att den behåller den negativa styrräntan på minus 0,35 procent, samma nivå som den har legat på sedan i juli i år. Därmed ser det ut som Sverige blir ett av de första länderna att utsätta sin medborgare för ett på samma gång fascinerande och skrämmande experiment, negativa räntor i ett kontantlöst samhälle.

Ännu så länge har inte bankerna låtit sina kunder ta del av de negativa räntorna, men de utsätts för ett ökat tryck att göra detta när räntorna kvarstår på denna låga nivå. Detta är ett problem eftersom Sverige är ett av de första länderna i världen som håller på att bli ett helt kontantlöst samhälle där digitala pengar ersatt kontanter.

I Sverige ringer bankerna redan till polisen om Du använder för mycket kontanter eftersom det kan innebära att Du är endera en terrorist eller kriminell. Samtidigt ser vi hur de svenska bankerna tar bort kontantuttagsautomater från landsbygden, något som irriterar framförallt äldre kunder. Faktum är att det har gått så långt att den schweiziska banken Credit Suisse gått ut till sina kunder och sagt att de inte behöver växla till sig kontanter när de skall till Sverige. Banken säger ”Om du måste betala kontant, är någonting fel.”

Nedanstående diagram visar hur kontanterna har minskat i det svenska samhället.

Om bankerna kommer att ta ut negativa räntor av sina kunder, samtidigt som Sverige blir ett allt mer kontantlöst samhälle kan inte de svenska bankkunderna längre ta ut sina pengar i form av kontanter för att skydda dem mot den ”straffskatt” på sparande som de negativa räntorna innebär. Konsumenternas enda val i ett sådant scenario är att spendera sina pengar eller låta bankerna ta dem. I teorin innebär detta att Riksbanken vill tvinga människor att spendera pengarna istället för att spara dem och på detta sätt stimulera en ekonomisk tillväxt.

Istället för att gå allt djupare in i de negativa räntornas värld, ett drag som blir alltmer negativt desto mer negativa räntorna är, valde Riksbanken istället att genomföra ytterligare en runda av så kallade kvantitativa lättnader. I detta fall innebär det ett återköpsprogram av obligationer som för över mer pengar från Riksbanken i den svenska ekonomin.

Trycket att införa negativa räntor, något som är tänkt att föra ut kapital från banksystemets sparkonton och in i ekonomin i form av ekonomisk stimulans ökar emellertid. I till exempel Schweiz kostar de negativa styrräntorna bankerna uppemot en miljard dollar varje år. Dessa kostnader har ännu inte förts över till bankkunderna, i alla fall inte fullt ut. Frågan är emellertid hur pass mycket längre som bankerna kommer att ta denna kostnad innan de börjar addera avgifter och andra kostnader på bankkonton?

Allt fler centralbanker och investeringsbanksanalytiker ställer nu inte längre frågan om detta kan komma att inträffa utan när det kommer att ske. I tisdags sålde Italien ut ett tvåårigt obligationslån med en ränta på -0,23 procent, vilket innebär att investerarna måste betala för att låna ut sina pengar till Italien istället för att få en ränta på sitt kapital. Enda orsaken att köpa en sådan obligation är att Du tror att det kommer att bli ännu värre i framtiden.

För närvarande är det alltså två trender som konvergerar mot Sverige på samma gång.
1.    Den svenska befolkningen använder allt mindre kontanter.
2.    Sverige har negativa räntor.

Det betyder att många svenska inte längre har någon möjlighet att skydda (eller gömma) sina pengar. Det betyder också att Sverige kan komma att bli det första landet vars medborgare kan komma att behöva acceptera negativa räntor, vilket förmodligen kommer att ske i form av högre avgifter, alternativt tvingas spendera sina pengar för att undvika de negativa räntorna.