Hur man tar smarta finansiella beslut

finansiella beslut, sparande, sparkonton, bästa långsiktiga investeringarna, avkastning, aktiefonder, guld, obligationsfonder, Pensionssparande, Hur man tar smarta finansiella beslut

Under livets gång ställs man gång på gång inför finansiella beslut, om allt från hur stor del av lönen som bör gå till sparande, till de bästa långsiktiga investeringarna för framtiden. Här är praktiska råd om hur man tar smarta finansiella beslut inom tre olika områden.

1.    Sparkonton och investeringsalternativ

För att ta det från början – det första man bör göra som inkomsttagare är att sätta av en del av sin lön i ett sparkonto. Sparkonton ger en avkastning på 1-6,5% ränta om året, vilket är mindre än de flesta investeringsalternativ, men ett sparkonto har ett annat syfte än investeringar. Man sparar för att ha en buffert om någonting skulle hända, som att man blir sjuk eller förlorar sitt jobb, och därefter fortsätter man spara för kortsiktiga mål som en ny bil eller rolig semester. Det viktiga är alltså att ha tillgång till kapitalet, och se till att det inte förlorar i värde, snarare än att låsa upp pengarna i en investering som långsiktigt ger högre avkastning, men som man inte har tillgång till vid krissituation och som kortsiktigt kanske tvärtom förlorat värde vid det tillfälle när man behöver kapitalet.

Oftast rekommenderas man att spara minst 10 % av sin lön, och när en tillräckligt stor buffert skapats kan man börja placera pengarna i ränte- och aktiefonder. Ett tips för den som vill spara mera är att passa på när man får löneförhöjning. Sätter man åt sidan hälften av merbeloppet märker man inte av det, och bäst är så klart att autogirera så att man slipper ta nya finansiella beslut varje månad.

Investeringar görs långsiktigt, ofta för att ha en buffert som pensionär. Det finns olika sätt att investera sina pengar. Aktier exempelvis, ger en hög tillväxt så länge du investerar för minst tio år framåt i tiden, även de säkrare lågprisalternativen. Det är billigt att själv handla aktier över internet, och aktiemäklarna tar historiskt låga courtage. Aktier ger i snitt omktring 7-11% i avkastning per år.

Guld är en något säkrare placering som behåller sitt värde. Tillgångar flyttas ofta från valutor till guld i oroliga ekonomiska tider, men man kan också sälja och köpa guld för att spekulera i prisutvecklingen. Man investerar i fysiskt guld, värdepapper, eller i aktier i gruvbolag som bryter guld. Fonder är ett säkert alternativ om man vill månadsspara med stor riskspridning, och ger ca 5-6% i utdelning efter avgifter (förvaltningsavgiften brukar ligga på på ca 1-2%).

Man kan också köpa obligationsfonder, som består av statsobligationer eller företagsobligationer. Obligationerna i sig ligger på 500,000-1,000,000 kr om man har större belopp att investera, och ger ca 6-7% i avkastning per år. Sist men inte minst kan man placera pengarna i hyresfastigheter, som ger en stabil avkastning på 3-7% per år, skyddar mot inflation, samt även har en del skattefördelar. Självklart kan man investera i annat också, som konst, antikviteter, eller vad som helst man tror kommer öka i värde över en längre tid.

Man kan använda sin ålder som riktmärke för hur mycket man ska investera. Är man 30 år gammal bör man då placera minst 30% av pengarna i ränte- och obligationsfonder och de resterande 60% i aktierelaterade fonder. Då minskar du risken om börsen går ner, och ju äldre man blir ju färre år har man att låta sitt kapital återhämta sig. Därför blir det viktigare med åren att inte förlora pengar, än att tjäna pengar.

2.    Nöjen

När man väl satt undan kapital för spar och investering är det fortfarande viktigt att tänka i samma termer för att kunna hushålla med den återstående delen av sin lön. Tycker du om poker, exempelvis, finns alltid en risk att förlora alla satsade pengar. Därför ska den delen vara skild från all övrig ekonomi i ditt liv. Ofta används termen ”bankrulle” för att beskriva den summa pengar du avsätter enbart för spel. Spela aldrig för mer pengar än du har råd att förlora!

Du bör heller aldrig sätta dig i en sits där hela din bankrulle är på bordet i en enda turnering, eller i handen på en och samma gång. Använd en liten del av din bankrulle i taget. Pokerspelare kan delas in i tre grupper, varav de flesta är hobbyspelare som främst spelar för nöjes skull och har andra inkomstkällor. Förlorar hobbyspelaren sin bankrulle, kan de kan finansiera en ny med hjälp av pengar från deras regelbundna inkomstkälla. Seriösa spelare tjänar pengar på sitt spel men har fortfarande andra inkomstkällor. Det är allvarligare för dem att förlora sin bankrulle.

Professionella spelare är beroende av poker som sin enda inkomstkälla och har inte råd att förlora hela sin bankrulle. De använder strikta tekniker för att gardera sig mot att det händer.

Tumreglerna för fritidsspelare brukar vara att inte riskera mer än 10% av sin bankrulle på en och samma gång. Seriösa spelare strävar efter att ha minst 30 gånger turneringen innan någon STT, medan en professionell spelare kommer att behöva 100 inköp. Exempelvis kan en seriös aktör spela 20 kr STTs med en bankrulle på 600 kr, men en professionell skulle behöva 2.000 kr i sin bankrulle för att spela 20 kr STTs.

3.    Pensionssparande

Nu när du har sparandet och investerandet under kontroll, och även en teknik för att hantera den del av din lön du är villig att sätta av för spel, återstår att se hur du kan maximera din pension. Din pension blir högre desto fler år du har jobbat, så vänta inte alltför länge med att ge dig ut på arbetsmarknaden. För den som är sambo och hemma med barn och/eller jobbar halvtid, kan den som fortsätter att arbeta överföra sin premiepension till den som är hemma för att kompensera pensionsbortfallet. Den allmänna pensionen kommer dock troligtvis bara upp till hälften av din forna lön när du går i pension. Därför är det viktigt med tjänstepension. Om arbetsgivaren inte erbjuder tjänstepension ska du försöka se till att bli kompenserad via lönen så du kan pensionsspara privat.

Välj pensionsbolag som inte har kapitalavgifter och med låga förvaltningsavgifter. 1,5% i avgift kan ge 40% lägre pension i slutändan! Vill du jobba vidare efter 65 års ålder, kan du öka din pension rejält. Det är också billigare för din arbetsgivare att ha kvar dig så här finns goda chanser till löneförhandling. Dessvärre visar undersökningar på att många av de som tagit hjälp av ”pensionsrådgivare” har fått sämre avkastning än de som gjort egna val. Bäst att se efter pensionspengarna själv. Var också försiktig med återbetalningsskydd. När barnen blir större och/eller om din partner har god ekonomi så kanske det inte behövs – skyddet ger nämligen dig en lägre pension. Rent skattemässigt kan du också tjäna på att flytta fram uttagandet av en del av pensionen så du slipper betala de höga marginalskatterna.

Dessa praktiska råd om hur man tar smarta finansiella beslut är bara toppen av ett isberg, men man måste börja någonstans, och det allra viktigaste är att börja spara, investera och tänka på pensionen så snart som möjligt. Börja idag!