Tre sätt att dra fördel av en recession

Tre sätt att dra fördel av en recession ETFer börshandlade fonderTre sätt att dra fördel av en recession

Det har nu passerat snart tio år sedan den så kallade Finanskrisen, den senast recessionen vi såg på de finansiella marknaderna. Finanskrisen erbjöd investerarna många lektioner, varav en var att rensa sina depåer kunde leda till förluster på mellan 40 och 60 procent. År 2018 vet många att om de helt enkelt hade suttit still i båten deras konton helt återhämtat sig och mer än fördubblats i värde. Detta är den första lektionen vid en lågkonjunktur. Vi skall titta på tre sätt att dra fördel av en recession.

En eventuell lågkonjunktur följs av en återhämtning som inkluderar en stark återhämtning på aktiemarknaden. Den andra lektionen är att investerare inte behöver sitta still eftersom deras portföljer rasar genom massiva försäljningar. Det finns faktiskt några investeringsstrategier som kan dra nytta av lågkonjunkturkrafterna för att gör att din portfölj kan erbjuda en snabbare och starkare återgång.

Snitta ned Dig

Som med de flesta recession kommer du förmodligen inte att se när nästa kommer. Men du kommer sannolikt att se en dumpning på aktiemarknaden i god tid före en lågkonjunktur. När det händer, kom ihåg den första lektionen: det som går ner går alltid tillbaka. Kanske inte alla enskilda aktier, men börsen som helhet trotsar tyngdlagen och går alltid upp. Genom att veta detta kan investerare utnyttja en avtagande marknad genom att snitta ned sig. Om du gör månatliga avsättningar till en kvalificerad pensionsplan använder du redan tekniken. Men när marknaden börjar sjunka är det dags att öka ditt spel genom att öka dina insättningar eller börja snitta ned Dig på andra sätt.

När du snittar ned Dig sänker du gradvis din totala kostnadsbas i aktien, så när priset återhämtar sig är din kostnadsbas alltid lägre än den nuvarande aktiekursen. Om du till exempel investerar 5 000 i månaden i en fond som säljs för 25 SEK per andel, köper Din insättning 20 andelar. Om kursen sjunker till 20 dollar, köper Din insättning 25 andelar. Ditt konto har nu 45 andelar med en genomsnittlig kostnad på 22 SEK. När kursen sjunker, köper din insättning på 5 000 kronor ett ökande antal andelar och din kostnadsbas fortsätter att falla. När aktiekurserna återhämtar sig, köper Din insättning färre andelar varje månad, men den nuvarande kursen är alltid högre än din anskaffningskostnad. Genomsnittsmetoden fungerar bäst på lång sikt för investerare som inte vill oroa sig för hur deras investeringar utvecklas.

Köp utdelningar

Om du ska äga aktier under en lågkonjunktur, är de bästa att äga från etablerade, stora företag med starka balansräkningar och positiva, stabila kassaflöden. Inte bara gör dessa företag mycket bättre ifrån sig under ekonomiska nedgångar än företag som har höga skulder och dåliga kassaflöden, men de är också mer benägna att betala utdelning. För investerare tjänar utdelningar ett par syften. För det första, om ett företag har en lång historia att betala och öka utdelningen, kan du få mer sinnesro att det är ekonomiskt sett bra och kan skapa en ekonomisk miljö. För det andra ger utdelningar en kudde. Även när aktiekurserna sjunker, får du fortfarande en avkastning på din investering. Det är av dessa skäl att utdelningsaktier tenderar att överträffa icke-utdelade aktier under marknadsnedgångar.

Det bästa sättet att äga utdelningsaktier är genom fonder eller börshandlade fonder som investerar strikt i utdelningsföretag. Fonder som investerar i företag med långa historik om att betala utdelningar med en stark historik av att öka dessa utdelningar ger hög direktavkastning med kapitalappreciering. Men förvänta dig inte att dessa fonder överträffar marknaden under marknadsnedgångar. De hålls i portföljer för att ge stabil avkastning över olika marknadscykler. När marknaden återhämtar sig, kan du gradvis fördela bort kapitalet från dina utdelningsfonder, men du bör alltid behålla en del som en defensiv åtgärd. Det finns börshandlade fonder som är specialiserade på detta, dessa ETFer köper så kallade utdelningsaristokrater.

Investera i konsumentsektorn

Även under lågkonjunkturer måste konsumenterna köpa mat, medicin, hygienprodukter och medicinsk utrustning. Dessa är konsumtionsvarorna som är de sista objekten som kommer att skäras bort från familjebudgeten. Så medan företag som säljer plattskärms-TV och andra sällanköpsprodukter upplever sannolikt att de tappar intäkter, drabbar det inte företag som säljer livsmedel och personliga nödvändigheter lika hårt. Uppgifterna visar att dessa företag överträffade S & P500 under de senaste tre recessionperioderna. Konsumtionssektorn består av företag som Johnson & Johnson, Procter & Gamble, Coca-Cola, Wal-Mart, ICA och Axfood. Dessa företag betalar också anständiga utdelningar, vilket stärker deras defensiva ställningar. Det finns också fonder som investerar strikt i konsumentsektorn. Fidelity Select Consumer Staples Portfolio investerar minst 80 % av sina tillgångar i företag som bedriver tillverkning, försäljning eller distribution av konsumtionsvaror.

Konkurser i oljesektorn behöver inte leda till en recession

Konkurser i oljesektorn behöver inte leda till en recession

I en analys som publicerats att Michelle Meyer, ekonom på BofAML USA, går det att läsa att konkurser i oljesektorn behöver inte leda till en recession i USA, inte ens om det blir en våg av betalningsinställningar.

Det är viktigt att notar att om konkurserna hade stigit på grund av icke-makrohändelser, det vill säga utan att de hade utlöst utan att en recession så skulle det innebära att det hade saknats en återkoppling till ekonomin.

Enligt Meyer kan betalningsinställningarna på högavkastande obligationer överstiga sex (6) procent under 2016. Hon skriver sedan att om dessa företag har en genomsnittlig storlek så innebär det att mer än 600 000 anställda riskerar att förlora sina arbeten. Det är emellertid sannolikt att anta att många konkurser skulle leda till omstruktureringar snarare än nedläggningar vilket talar för att de anställda, eller i alla fall en större del, skulle behållas. Hon argumenterar och estimerar innan hon för enkelhet skull säger att hälften av arbetarna i företag som går igenom ett konkursförfarande blir arbetslösa under loppet av ett år. Detta motsvarar 25 000 arbetslösa i månaden. Siffrorna är illustrativa, och förutsätter att konkurserna inte sprider sig till den bredare ekonomin.

Meyer ser emellertid inga tecken på att konkurser och inställda betalningar i oljeindustrin har lett till en bredare åtstramning på kreditmarknaderna. Hon skriver att även om det är tidigt så finns det inget som ännu så länge tyder på en bankkreditåtstramning som en följd av konkurser i oljesektorn.

En recession är oundviklig

En recession är oundviklig

En recession är oundviklig Albert Edwards, global strateg på Société Générale säger att en recession är oundviklig. Han baserar sin prognos på företagens historiska resultatutveckling. Enligt Edwards har en stor del av problemen varit att företagen har avsatt så pass stora belopp till utdelningar och återköp av egna aktier under flera år istället för att låta kapitalet arbeta vidare i företagen på detta sätt skapa tillväxt. Detta har lett till ett produktionsproblem när det gäller arbetarnas bristande erfarenhet. Arbetskostnaderna är för närvarande lika hög som under tech bubblan. Samtidigt har tillverkare av varor och tjänster förlorat sin prissättningsförmåga, vilket i sig utgör ett problem.

Dagens konsumenter är kostnadsmedvetna. Trots den senaste tidens fall i bensinpriserna väljer de flesta konsumenter att spara pengar i stället för att spendera dem. Detta gäller ibland studielån och/eller sjukförsäkringar, två områden som båda har sett orimliga kostnadsökningar under de senaste åren. En annan orsak till att konsumenterna väljer att spara mer än tidigare är en brist på framtidstro. När människor spara till pensionen vet de att de måste avsätta mer kapital till sin pension än tidigare på grund av låg eller ingen avkastning på räntemarknaden.

Om producenterna saknar prissättningsförmåga kan de inte generera tillräckliga inkomster för att täcka de ökade arbetskostnaderna. Om ett företag inte kan betala ökade arbetskraftskostnader så kan det inte konkurrera med sina konkurrenter och förlorar då marknadsandelar. I en sådan miljö har företagen med de starkaste balansräkningarna de bästa förutsättningarna att rida ut i stormen. De kan till och med fortsätta att dela ut pengar till sina aktieägare och återköpa egna aktier på börsen. Det sistnämna är en transaktion som reducerar aktieantalet och ökar vinsten per aktie, vilket sedan hjälper driva aktiekursen högre.

Sämre resultat

Sett till den stora bilden fruktat Edwards att djup vinstnedgång kan leda till en recession, även med den duvaktiga hållning som FED nu har intagit. Detta skulle vara en svår situation eftersom Fed skulle ha liten manövrerbarhet med dagens låga räntor.

Gerard Minack, grundare av Down Daily och tidigare analytiker på Morgan Stanley, anser att den nuvarande utvecklingen är ett resultat av en svaghet inom energisektorn och han jämför situationen med hur det såg ut 1985 när energibolagen drabbades av lägre vinster. Han uppgav också att recessioner endast åtföljs av Fed åtstramningar.

Edwards framhåller emellertid att vi har en stor skillnad i dag jämfört med 1985, nämligen tillväxten i bruttonationalprodukten. I dag är denna nära noll medan BNP-tillväxten 1985 låg på fyra (4) procentenheter. Edwards ser därför ingen möjlighet till att vi kommer att få se en BNP-tillväx under 2017. En annan faktor som Edwards pekar på är att Federal Reserve sänkte räntan till 6% från 8% år 1986. I dag har FED svårt att agera alls med tanke på det låga ränteläget. Alternativet med negativa räntor, något som en gång verkade vara ett möjligt scenario för USA har attackerats och kritiserats av ekonomer och utgör inte längre en möjlig väg. Negativa räntor har inte visat sig ha avsedd effekt i andra ekonomier, till exempel Japan och flera länder i Europa

En annan potentiell risk för recession är ett börsras som skulle kunna leda till ett minskat förtroende för ekonomin. Eftersom FED just nu har intagit en duvaktig inställning är detta mindre sannolikt, men värderingarna på aktiemarknaden ligger just nu på historiskt sett mycket höga nivåer.

För närvarande handlas S&P 500 till ett p/e-tal om 16,8 jämfört med ett tioårsgenomsnitt på 14,2 och ett femårigt genomsnitt på 14,4. Vårt eget OMXS30 handlas till närmare 21 gånger företagens vinster.

Resultatet är inte imponerande för tillfället. Detta har varit fallet i flera år och marknaden har fortsatt uppåt tack vare låga räntor. Frågan är vad som kommer att styra resultat eller FED.

Är det en recession på gång?

Är det en recession på gång?

Är det en recession på gång? Se vad dessa indikatorer säger. Februari var en bra månad för investerare, men det betyder inte att det är dags att öppna champagneflaskorna riktigt än. Låt oss förklara varför.

Låt oss börja med tillverkning, i dag svarar tillverkningsindustrin i USA endast för 12 procent av landets BNP, detta skall jämföras med 16,1 procent under 1997. I Sverige ser vi samma typ av trend. Det gör att utvecklingen för tillverkningsindustrin inte längre är en trovärdig ledande indikator. Det går emellertid att dra en del slutsatser av detta. Ta till exempel order för varaktiga varor, denna siffra föll med 3,5 procent under 2015 jämfört med samma siffra 2014. Det är mycket ovanligt att order för varaktiga varor minskar i en expanderande ekonomi.

Titta på detta logiskt: Om konsumenterna spenderar mindre på tvättmaskiner, det finns en anledning till det. Det kan vara så att de tjänar mindre pengar eller att deras deras kostnader har ökat (studielån, sjukförsäkring), eller att de inte är villiga att spendera sina pengar eftersom de inte är säkra på framtidsutsikterna för sina inkomster. Om varaktiga varor order minskar, då är åtminstone en av dessa idéer mer än en idé; det är ett faktum. Om så är fallet, då samma konsument kommer att vara ovilliga att spendera sina pengar på restauranger och butiker. Detta är anledningen till att detaljhandelsförsäljningen ex-autos är den lägsta sedan mitten av finanskrisen, och även lägre än under lågkonjunkturen 2000-2002. Om aktiemarknaden går sin egen väg, vilket makthavarna brukar ange som ett säkert tecken på att ekonomin återhämtar sig så går det inte ihop.

Sedan finns energisektorn som just nu befinner sig i ett fullständigt kaos. Konkurser är tyst på uppgång i hela sektorn, och uppsägningar är vardagsmat. Alla dessa uppsägningar inte kommer att hjälpa konsumtionen och bostäder i närliggande områden. En annan viktig faktor här är att många energiföretag tog ut stora lån för verksamheten. Om inte oljepriset återhämtar sig kommer inte många av dessa företag kunna betala sina skulder. Detta har potential att leda till spridningseffekter till den finansiella sektorn, och det kan innebära undergång för skräpobligationer. Även om all ovanstående information ignoreras finns det fortfarande anledning till oro när det gäller risken för recession

Skatteavdrag

Får anställa behålla mer eller mindre av sin lön jämfört med tidigare? I december 2015 ökade de amerikanska arbetarnas och tjänstemännens skatt med två procent jämfört med samma period 2014. I januari var samma siffra tre procent. Under de första veckorna i februari sjönk summan med 0,2 procent, något som kan vara en tillfällighet, men det kan också vara början på en nedåtgående trend. Det är inte lätt att hitta områden som konsekvent anställer. Det är mycket lättare att hitta sektorer som minskar sina kostnader, som börjar med att minska personalstyrkan.

Företagens vinster

Enligt FactSet, ett multinationellt finansiella dataföretag, har resultatet för de S & P 500-företag som rapporterat detta kvartal minskat med 3,6 procent. Sedan 87 % av företagen redan har rapporterats, är det mycket troligt att detta kommer att bli en negativ kvartal resultat övergripande, vilket innebär att detta kommer att vara första gången sedan 2009, där det kommer att finnas tre raka negativa kvartal. FactSet förutspår dessutom ett negativt resultat om 6,9 % under det första kvartalet 2016.

Om detta är sant, vad kommer de flesta företag att göra? De är sannolikt att de kommer att arbeta för att sänka ytterligare kostnaderna, vilket tyvärr troligen innebär fler uppsägningar. Detta i sin tur kommer att drabba konsumtionen. Detta är en del av en ond cirkel som inte kan stoppas upp. Federal Reserve kan försöka, men det skulle bara vara att skjuta upp det oundvikliga, som fortsätter att lägga bränsle på elden på lång sikt.

Slutsats

Är det en recession på gång? Baserat på nuvarande ekonomiska förhållanden och tillväxtmönster är det troligt att vi kommer att få se en recession i närtid. Det finns ingen enkel lösning på problemet, men det bästa sättet att göra det bästa av en dålig situation är att sätta stopp för överdrivet låga räntor, betala av skulder, låta de svaga företagen misslyckas vilket kommer öka marknadsandelen för de starka företagen.

Sjunkande vinstmarginaler kan signalera recession 2016

Sjunkande vinstmarginaler kan signalera recession 2016

En första överblick av företagens vinster under det tredje kvartalet 2015 visar på sjunkande vinstmarginaler, och en nedgång om 4,7 procent i resultatet från samma period 2014. Detta bekräftar de farhågor som många analytiker har, att företagens vinstmarginaler nådde en topp redan för ett år sedan. Det bästa sättet att mäta vinstmarginaler är att ta den totala ekonomin omfattande företagsvinster mätt i BNP och dela dem med de privata sysselsättningen. På detta sätt ser vi exakt var den genomsnittliga löntagaren skapar för värden och det går att fånga hela ekonomin.

Resultatet per anställd har minskat

Resultatet per anställd har i allmänhet trendat märkbart högre under de senaste åren, en funktion av faktorer som produktivitetsvinster och inflation. Historiskt sett, eller i alla fall sedan Andra Världskriget, har vinstmarginalerna kulminerat före uppkomsten av en recession. I den nuvarande konjunkturcykeln toppade marginalerna på 18 390 USD per anställd under det tredje kvartalet 2014, en siffra som skall ställas i jämförelse med 17 133, samma siffra det tredje kvartalet 2015. Vi ser alltså sjunkande vinstmarginaler.

Marginalerna har fallit på grund företagens vinsttillväxt har minskat, men sysselsättningstillväxten under de senaste fyra kvartalen har varit mycket stabil, och ligger på en årstakt om två (2) procent.

Vad betyder detta? Vinstmarginalerna har som sagt alltid toppat innan en lågkonjunktur börjar utvecklas. Det har inte funnits en konjunkturcykel i efter andra världskriget där detta inte har varit fallet. Anledningen till att vi ser marginalerna som en bra indikator är enkel, när företagens lönsamhet minskar kommer detta att följas av neddragningar av kostnaderna för företagen. Det är normalt att marginalerna komprimeras på grund av kostnadstrycket, framförallt när lönekostnaderna i förhållande till omsättningen stiger. Med andra ord, när företagen konkurrerar om knappa resurser (arbetskraft) trissas lönerna upp vilket i sin tur skapar ett inflationstryck och sjunkande vinstmarginaler, efter vilket FED börjar höja räntan, ibland ganska aggressivt.

Slutsats

På ytan kan en topp i marginalerna få vissa investerare att bli oroliga, eftersom den historiska ledtiden mellan tidpunkten när marginalerna toppar och uppkomsten av en lågkonjunktur har varit åtta kvartal.

Detta skulle kunna innebära att ekonomin kan komma in i en lågkonjunktur redan under andra halvåret 2016. Det är emellertid viktigt att notera att ledtiden från toppen i marginalerna till början av lågkonjunkturer varierar kraftigt över konjunkturcykler, och längre konjunkturcykler tenderar att ha längre ledtider.

Detta är vad som hände under de långa konjunkturerna under 1960-talet och 1990-talet. I den förstnämnda perioden inträffade toppen i marginalerna 16 kvartal före recessions utbrott, medan toppen i marginalerna i den senare cykeln inträffade 15 kvartal innan nedgången. Dessutom är penningpolitiken mycket expansiv och det är sannolikt att detta kommer att fortsätta att vara fallet med tanke på att inflationen är mycket låg.