Etikett: Riksbanken

Vad får räntan att stiga och falla?

Vad får räntan att stiga och falla?Du har säkert sett rubrikerna där det står att FED höjer räntan, eller att Riksbanken låter reporäntan vara oförändrad. Vad får räntan att stiga och falla?

Räntorna bestämmer hur mycket du kan tjäna eller betala, med ens en liten omställning som potentiellt kan göra en stor skillnad för dig som låntagare eller sparare. Så med kursrörelser runt omkring oss, vilket gör räntorna stiga och falla? Vi bryter ner det i följande video:

Ränta är allmänt priset på lån av pengar. Ränta betalas av någon som lånar pengar och erhålls av någon som lånar ut pengar. När någon lånar ut pengar till en bank eller liknande genom att sätta in dem på ett konto erhåller man inlåningsränta från banken. När någon lånar pengar av banken får denne istället betala låneränta. Räntevillkoren inklusive villkoren för hur räntan ändras, bestäms i förväg.

Räntesatsen uttrycker storleken på räntan. Den anges oftast som en procentsats av lånebeloppet, antingen för en betalningsperiod eller för ett år. Om räntesatsen avser räntan för en viss betalningsperiod kallas den för enkel ränta. Avser den ett år kallas den för årlig ränta. Märk här att själva räntesatsen inte kan kategoriseras som ett pris då den uttrycks i procent.

Nominell räntesats, eller vardagligt ”nominell ränta”, är den räntesats som anges i till exempel ett skuldebrev.

Olika sorters ränta

Effektiv ränta eller effektiv årsränta är ett vanligt sätt att uttrycka ränta för att få jämförbarhet mellan olika sätt att beräkna räntan – ungefär som jämförpris. Man förutsätter att erhållen ränta återinvesteras och förräntas till den nominella räntesatsen. Räntesatsen beräknas som om räntan betalas en gång per år, och vanligen används räntedagsbasen 360/360. Om räntan betalas flera gånger per år blir därför den effektiva årsräntan högre än den nominella räntan (sammansatt ränta). Om räntan istället betalas mer sällan än en gång per år blir den effektiva årsräntan lägre än den nominella (till exempel på en flerårig fastränteplacering). Vid beräkning av effektiv ränta på konsumentkrediter ska man även ta med avgifter och andra kostnader i kalkylen. Detta är reglerat i Konsumentkreditlagen [1] och i Konsumentverkets anvisningar

Rörlig ränta innebär att räntesatsen på ett lån styrs av marknadsräntan eller något index, till exempel STIBOR eller LIBOR. Räntesatsen kommer därför att röra sig upp och ned i takt med detta.

Fast ränta är motsatsen till rörlig ränta. Vid fast ränta är räntesatsen bestämd under en viss tid, till exempel två eller fem år.

Utlåningsränta, den ränta till vilken en bank lånar ut pengar till kunder.

Inlåningsränta, är den ränta banken betalar ut till den de ”lånat in” pengar av, det vill säga den ränta kunden får på insatt kapital. Motsatsen är utlåningsränta.

Räntedagsbas anger hur antal dagar ska räknas när man beräknar räntan.

Svenska räntor allt mer negativa

Svenska räntor allt mer negativa

Svenska räntor allt mer negativa eftersom den svenska Riksbanken i veckan sänkte styrräntan ytterligare. Genom att fortsätta hålla de svenska räntorna negativa visar Riksbanken kapitalmarknaderna, både i Sverige och internationellt, att den är beredd att ta till alla medel för att få fart på inflationen igen och hindra att den svenska kronan stärks alltför mycket.

Riksbanken sade att osäkerheten kring den globala utvecklingen är fortsatt hög med en låg inflation vilket gör att flera centralbanker, till exempel den danska, bedriver en mer expansiv penningpolitik än vad de gjort historiskt.

Reporäntan sänktes till -0,50 procent från tidigare -0,35 procent. Samtidigt meddelades att de offentliga obligationsköpen kommer att fortsätta som planerat för de första sex månaderna av 2016. Vad som händer därefter beror på vilken effekt som dessa finanspolitiska åtgärder får. Det där däremot sannolikt att anta att vi får vänja oss vid att svenska räntor allt mer negativa under resten av året.

Negativa räntor i ett kontantlöst samhälle

Negativa räntor i ett kontantlöst samhälle

Negativa räntor i ett kontantlöst samhälle I veckan meddelade den svenska Riksbanken att den behåller den negativa styrräntan på minus 0,35 procent, samma nivå som den har legat på sedan i juli i år. Därmed ser det ut som Sverige blir ett av de första länderna att utsätta sin medborgare för ett på samma gång fascinerande och skrämmande experiment, negativa räntor i ett kontantlöst samhälle.

Ännu så länge har inte bankerna låtit sina kunder ta del av de negativa räntorna, men de utsätts för ett ökat tryck att göra detta när räntorna kvarstår på denna låga nivå. Detta är ett problem eftersom Sverige är ett av de första länderna i världen som håller på att bli ett helt kontantlöst samhälle där digitala pengar ersatt kontanter.

I Sverige ringer bankerna redan till polisen om Du använder för mycket kontanter eftersom det kan innebära att Du är endera en terrorist eller kriminell. Samtidigt ser vi hur de svenska bankerna tar bort kontantuttagsautomater från landsbygden, något som irriterar framförallt äldre kunder. Faktum är att det har gått så långt att den schweiziska banken Credit Suisse gått ut till sina kunder och sagt att de inte behöver växla till sig kontanter när de skall till Sverige. Banken säger ”Om du måste betala kontant, är någonting fel.”

Nedanstående diagram visar hur kontanterna har minskat i det svenska samhället.

Om bankerna kommer att ta ut negativa räntor av sina kunder, samtidigt som Sverige blir ett allt mer kontantlöst samhälle kan inte de svenska bankkunderna längre ta ut sina pengar i form av kontanter för att skydda dem mot den ”straffskatt” på sparande som de negativa räntorna innebär. Konsumenternas enda val i ett sådant scenario är att spendera sina pengar eller låta bankerna ta dem. I teorin innebär detta att Riksbanken vill tvinga människor att spendera pengarna istället för att spara dem och på detta sätt stimulera en ekonomisk tillväxt.

Istället för att gå allt djupare in i de negativa räntornas värld, ett drag som blir alltmer negativt desto mer negativa räntorna är, valde Riksbanken istället att genomföra ytterligare en runda av så kallade kvantitativa lättnader. I detta fall innebär det ett återköpsprogram av obligationer som för över mer pengar från Riksbanken i den svenska ekonomin.

Trycket att införa negativa räntor, något som är tänkt att föra ut kapital från banksystemets sparkonton och in i ekonomin i form av ekonomisk stimulans ökar emellertid. I till exempel Schweiz kostar de negativa styrräntorna bankerna uppemot en miljard dollar varje år. Dessa kostnader har ännu inte förts över till bankkunderna, i alla fall inte fullt ut. Frågan är emellertid hur pass mycket längre som bankerna kommer att ta denna kostnad innan de börjar addera avgifter och andra kostnader på bankkonton?

Allt fler centralbanker och investeringsbanksanalytiker ställer nu inte längre frågan om detta kan komma att inträffa utan när det kommer att ske. I tisdags sålde Italien ut ett tvåårigt obligationslån med en ränta på -0,23 procent, vilket innebär att investerarna måste betala för att låna ut sina pengar till Italien istället för att få en ränta på sitt kapital. Enda orsaken att köpa en sådan obligation är att Du tror att det kommer att bli ännu värre i framtiden.

För närvarande är det alltså två trender som konvergerar mot Sverige på samma gång.
1.    Den svenska befolkningen använder allt mindre kontanter.
2.    Sverige har negativa räntor.

Det betyder att många svenska inte längre har någon möjlighet att skydda (eller gömma) sina pengar. Det betyder också att Sverige kan komma att bli det första landet vars medborgare kan komma att behöva acceptera negativa räntor, vilket förmodligen kommer att ske i form av högre avgifter, alternativt tvingas spendera sina pengar för att undvika de negativa räntorna.

Olagliga amorteringar?

Olagliga amorteringar?

Olagliga amorteringar? Under de senaste dagarna har vi sett allt fler tunga instanser sågar Finansinspektionens förslag till amorteringskrav. Förutom risk för inlåsningseffekter riskerar nyproduktionen att drabbas hårt, och LO oroar sig för hur förslaget slår mot låginkomsttagare. Förlaget ligger nu ute på remiss på en rad olika instanser.

Finansinspektion vill införa krav om amortering av bolån redan den i augusti. Kravet skall innebära ett tvingande amorteringskrav på alla nya bolån med en belåningsgrad över 50 procent. I går släppte Kammarrätten i Jönköping sitt svar, och meddelar att de anser att förslaget är olagligt. Kammarrättspresidenten Stefan Holgersson säger att Finansinspektionen har tolkat lagen alldeles för generöst till sin egen fördel. Lagen det handlar om är den så kallade sundhetsregeln i lagen om bank- och finansieringsrörelse och Kammarrätten i Jönköping anser att Finansinspektionen gör en vidare tolkning av sundhetsregeln än vad lagstiftaren har avsett. Kammarrätten i Jönköping, som i skrivande stund är den enda domstol som yttrat sig i remissrundan avstyrker därför förslaget.

Mäklarsamfundet säger att de vill se att lagen gör skillnad på lån till nyproducerade bostäder och befintliga fastigheter. Görs detta kan det leda till ett ökat byggande av bostäder. Mäklarsamfundet säger att som förslaget ser ut nu finns risk för minskad köpkraft även hos de kunder som överväger att investera i en nybyggd bostad vilket i sin tur kan komma att påverka marknaden för nyproduktion negativt. Villaägarna delar Mäklarsamfundets åsikt om att förslaget kan leda till att nyproduktionen drabbas negativt eftersom det missgynnar hushåll som lånar till nyproducerade bostäder. Allt annat lika medför därför FI:s förslag minskad nyproduktion säger Villaägarna.

Flera instanser pekar också på risken för ökad trögrörlighet på bostadsmarknaden som en följd av kravet, det kommer innebära en sämre likviditet på fastighetsmarknaden och att fler kommer att välja att stanna i sina befintliga bostäder trots att de endera behöver större – eller mindre när familjesituationen ändras. Den som har ett befintligt bostadslån kommer inte att drabbas av de nya amorteringskravet.

Finansinspektionens förslag kan också leda till att bolånetagarna blir mer beroende av sin bank eller sitt bolåneföretag, menar Konkurrensverket. Detta eftersom Finansinspektionen ger stort utrymme för bankerna och bolåneföretagen att själva hantera undantag från amorteringskravet, exempelvis vid arbetslöshet. Kunderna kommer därför att hamna i en beroendeställning gentemot bolåneföretagen, till exempel i fråga om när en omvärdering av bostaden skall göras.

Inte ens Riksbanken stödjer Finansinspektionens förslag till amorteringskrav i sitt remissvar. Visserligen anser Riksbanken att det är bra med ett amorteringskrav, men det räcker inte för att hantera problemen med hushållens skuldsättning.

Helt klart är emellertid att de svenska hushållens skuldsättning är hög, både i ett historiskt perspektiv och vid en internationell jämförelse. Riskerna kopplade till de svenska hushållens höga och växande skuldsättning har länge utgjort ett orosmoment. Det är därför viktigt att skuldsättningen dämpas”, skriver Riksbanken. Riksbanken säger förslaget är ett steg i rätt riktning, men att det kommer ha en låg effekt på hushållens skuldsättning och att det kommer ta lång tid innan det får ett verkligt genomslag. Det är däremot sannolikt att ränteavdragen kommer att påverkas, att det kommer komma förslag på en minskad eller helt slopad avdragsrätt i framtiden. Detta förnekas emellertid av statsminister Stefan Löfven, men han har redan tidigare visat att han inte alltid står för vad han har sagt.

Svenska aktier får global uppmärksamhet efter ytterligare räntesänkning

Svenska aktier får global uppmärksamhet efter ytterligare räntesänkning

Svenska aktier får global uppmärksamhet efter ytterligare räntesänkning Precis som väntat var inte försöket att få bukt med deflationen tillräcklig, läs den tidigare räntesänkningen som gjorde Sverige till medlem av den exklusiva klubb av länder som har en negativ ränta. Det gör att den Svenska Riksbanken inte är avskräckt från ytterligare penningpolitiska lättnader. Riksbanken har därför återigen sänkt räntorna och utökat sitt återköpsprogram i syfte att få bukt med den alltför starka svenska kronan och den låga konsumtionstillväxten. Att låna pengar på den globala marknaden och sedan låna ut dem till Ukraina är kanske inte det sätt som de flesta länder skulle ha hanterat en för stark valuta, men så gör vi i Sverige, lånet subventioneras dessutom.

Den senaste sänkningen som den svenska Riksbanken gjorde var att sänka reporäntan till minus 0,25 procent, detta tror att Riksbanken för bara någon månad sedan sänkte samma ränta från noll till minus 0,10 procent. I samband med detta meddelades att Riksbanken skulle återköpa obligationer för 10 miljarder kronor.

En ytterligare sänkning krävdes. Även om Riksbanken gjorde en sänkning så stärktes värdet på den svenska kronan med fyra procent på valutamarknaden då flera andra centralbanker också försöker sänka värdet av sina valutor. Efter att ha talat med dem som ägnar sig åt valutahandel, så kallad forex trading, ser vi att den svenska ekonomin expanderade med 1,1 procent under Q4 2014, en siffra som skall ställas mot den förväntade nivån 0,5 procent. Detta har också bidragit till att stärka kronans värde på valutamarknaderna. I och med att kronans värde mot euron, som bland annat orsakat en svagare efterfrågan i Eurozonen, Sveriges största exportmarknad, tvingade Riksbanken således ned de svenska räntorna än längre i den negativa zonen. Detta gäller emellertid inte bara Sverige, de flesta centralbankerna i I-länderna, de utvecklade marknaderna, har använt sig av räntesänkningar för att bekämpa deflationen, förhindra att deras valutor stiger för mycket och öka farten i sina krisdrabbade ekonomier. Det är framförallt ett sjunkande pris på råoljan som har lett till en lägre global inflation.

Marknadspåverkan

Efter det senaste agerandet från Riksbanken försvagades den svenska kronan mot dollarn och nådde sin lägsta nivå på sex (6) år. Dessutom föll kronan mot euron, och visade det största fallet på sexton (16) månader. Riksbanken bedömer att låga oljepriser, en svagare krona och låga räntor skulle gynna den svenska ekonomin framöver.

Räntesänkningarna har drivit den svenska aktiemarknaden till nya rekordhöga nivåer, detta eftersom de lägre priserna och återköpen av obligationer kommer att öka likviditeten i det finansiella systemet. Detta har medfört att de börshandlade fonderna också stiger, inte bara de som är utgivna av XACT och SpotR, utan även iShares MSCI Sweden ETF (NYSEARCA: EWD). Många utländska investerare väljer att köpa den svenska aktiemarknaden i form av en börshandlad fond, då de saknar direkta kunskaper om enskilda företag på Stockholmsbörsen. Rallyt på Stockholmsbörsen förväntas fortsätta under våren, något som bör vara fortsatt gynnsamt för ETF-marknaden också.

EWD i fokus

EWD replikerar utvecklingen av  MSCI Sweden index för att ge exponering mot stora och medelstora företag i Sverige. Fonden har en liten korg av 31 aktier, där ungefär 64 procent fördelas till de fem största innehaven. Sektormässigt dominerar ekonomi och industri denna börshandlade fond med ungefär 60 procent av vikten, följt av en tvåsiffrig allokering till sällanköpsvaror och informationsteknik.

Denna börshandlade fond förvaltar ett tillgångsbasen på 364 MUSD, och har en genomsnittlig omsättning på cirka 250 000 aktier. EWD debiterar 49 punkter som förvaltningsavgift, och har en 30-dagars SEC avkastning på 2,41%.