Volatilitetsindex stiger på börsoro

Volatilitetsindex Volatilitetsindex stiger på börsoroVolatilitetsindex stiger på börsoro

Volatilitetsindex stiger på börsoro. Börshandlade fonder (ETFer) som är kopplade till utvecklingen på CBOE Volatility Index, eller ”VIX”, också känt som orosindex steg under veckan efter det att vi torsdags såg den största nedgången på åtta veckor på den amerikanska börsen. Volatilitetsindex stiger på börsoro bland annat på grund av stora utförsäljningar av aktier i Apple och på en ny vändning i det ryska dramat.

För den som önskar ta en position i detta index finns en rad olika produkter, till exempel iPath S&P 500 VIX Short Term Futures ETN (NYSEArca: VXX), en ETN, och ProShares VIX Short-Term Futures ETF (NYSEArca: VIXY). Mer aggressiva investerare kan använda ProShares Ultra VIX Short-Term Futures (NYSEArca: UVXY) en hävstångsprodukt som ger den dubbla kursrörelsen.

 

CBOE Volatility Index

Källa Stockletter.se

 

VIX handlades omkring 16,0 under förra veckan. VIX rör sig oftast högre när aktierna faller. Många investerare väljer att köpa säljoptioner på S & P 500 i syfte att skydda sin portfölj, men det går som sagt att använda med både ETFer och ETNer också. Trots den senaste tidens uppgång i VIX indexet fortfarande handlas det runt det historiska genomsnittet.

VIX hoppade på farhågor om en korrigering marknaden efter S & P 500 upplevde sin största nedgång sedan april som Apple aktier försvagats på problemen med sin nya smartphone och oro för att Ryssland skulle kunna attackera utländska tillgångar.

Marshall Front, Chief Investment Officer på Front Barnett Associates LLC, gick nyligen ut och sade att vi kan förvänta oss ett fall på aktiemarknaden med fem procent med detta sammanflöde av faktorer som kan komma att ha en negativ inverkan på investerarnas psykologi eller geopolitiska faktorer som verkar förlora kontrollen. Han sade att han inte anser att dagens aktiemarknad är undervärderad, och det tillsammans med rykten om att det ryska parlamentet godkänt konfiskering av utländska investeringar samt Apples misslyckande med den nya iPhone6 som tynger tekniksektorn samtidigt som försäljningen varaktiga varor visade sig vara mycket svag, varför det finns anledning att oroa sig.

Dessutom faller priset på tillgångar som råvaror, tillväxtinvesteringar, högavkastande obligationer och Small Cap-aktie, något som avslöjar en minskande riskaptit och lägre förväntningar på den globala tillväxten hos investerarna.

Det dåliga resultatet är ett förebud om en lägre likviditet på aktiemarknaderna, men kan också vara en signal om att vi befinner oss i slutet av en period av överavkastningar och att vi i framtiden kommer att tvingas vänja oss vid en högre volatilitet.

Under sommaren 2014 kunde vi se hur VIX handlades till en nivå på 10,3 vilket är den lägsta nivån på sju år, och är ett tecken på att marknaden hade en enorm tillförsikt. Investerare bör vara medvetna om att VIX-relaterade ETF: er är utformade för att spåra CBOE Volatility Index terminskontrakt, inte spotpriset på VIX. Det är en mycket viktig skillnad.

Volatilitetsprodukter ”rullar” kontrakten för att bibehålla exponering för VIX terminerna. Följaktligen kan dessa ETFer och ETNer förlora pengar på denna handel då terminskontrakt längre in i framtiden är dyrare än frontmånadens kontrakt, eller när marknaderna sägs vara i ”contango.”

iPath S&P 500 VIX Short Term Futures ETN (NYSEArca: VXX)

Är det dags att köpa socker?

Är det dags att köpa socker?

Är det dags att köpa socker? Tack vare den pågående geopolitiska spänningar i Ryssland har råvarumarknaden, och i synnerhet energiråvaror varit i rampljuset i år och utvecklats väl. Vi har emellertid sett en del vinnare bland de råvaror som kallas för softs också, till exempel socker har noterat nya toppar och fortsatt sin trend uppåt.

Ett globalt överflöd av socker under de senaste fyra åren har lett till enorma lager som lett till en nedgång i sockerpriset. Dessa förhållanden har emellertid ändrats och sockerpriset förväntas göra en U-sväng under resten av 2014. Det är bland annat extrema väderförhållanden i Brasilien – världens största producent och exportör av socker – som väntas ha den största negativa inverkan på sockerförsörjningen i år. Är det dags att köpa socker?

Kommer vi se El Niño i år?

Det finns anledning att tro att vi under året får se hur klimatfenomenet El Niño, som sällan förekommer utanför Sydamerikas västkurs, kommer att utvecklas på ett sådant sätt att väderförhållandena i Brasilien utvecklas och blir extrema, vilket i sin tur kommer att få en negativ påverkan på landets sockerproduktion. El Niño kan även komma att leda till ett extremt torrt väder till Indien – världens näst största sockerproducent – som kommer att få en negativ påverkan på Indiens sockerproduktion.

Även tillgången till socker krymper, är efterfrågan på socker fortsatt stark. Den globala konsumtionen av socker väntas öka med 2,3 procent i år, vilket bör ge ett ytterligare uppsving för sockerpriset. Kina importerade 411 132  ton socker i mars 2014, nästan dubbelt så mycket som landet importerade förra året. Ökningen är en effekt av ett ökat välstånd hos landet ökade medelklass.

Minskad produktion och ökad efterfrågan

Med tanke på det försämrade försörjningsläget som väntas de kommande två åren hos de största sockerproducerande länderna, Brasilien och Indien, och en växande efterfrågan på socker i världen, kan det komma att uppstå ett underskott för den söta råvaran. Ett underskott kan komma att driva upp priserna på socker på världens råvarubörser vilket gör att den bear market vi sett i socker de senaste åren kan komma att få ett slut. För den som förväntar sig att sockerpriserna skall stiga på kort sikt är en börshandlad fond ett alternativ för att kunna ta del av uppgången.

SGG är alternativet

Bland de topprankade börshandlade produkterna som fokuserar på socker hittar vi till exempel ETF iPath Dow Jones-UBS Sugar Subindex Total Return ETN (NYSEARCA: SGG) som beskrivs ytterligare nedan.

SGG har i dagsläget en förvaltad volym på strax under 36 MUSD, vilket gör det till det mest populära alternativet bland de ETFer som fokuserar på socker. SGG följer följer Dow Jones-UBS Sugar Subindex Total Return, som ger investerare exponering mot terminskontrakt på socker. Detta index består av terminskontrakt på socker och endast frontmånaden. SGG har en förvaltningsavgift på 0,75 procent per år och det omsätts cirka 26 000 andelar per dag.

Låg korrelation med S & P 500

SGG har en mycket låg korrelation med aktiemarknaden, korrelationen är endast 0,23 med vilket gör att en investering i denna tillgång ger en god diversifiering till en bred portfölj. Även om SGG föll med 23 procent under 2013 har denna ETF under det första kvartalet 2014 utvecklats väl, upp med 11,3 procent. Utvecklingen year-to-date är sämre, och uppgår endast till 2,6 procent. Trots detta och trots de begränsningar som följer med den begränsade volymen kan detta var ett intressant instrument för den som söker exponering mot socker.

Aktierna är billiga just nu

Aktierna är billiga just nu

Många analytiker hävdar att aktierna är billiga just nu, sett ur ett historiskt perspektiv. Frågan är emellertid om det är sant eller inte.

Meb Faber, förvaltare på Cambria Global Value ETF (NYSEARCA: GVAL), en erkänd värderingsguru twittrade nyligen ut att den 5-åriga CAPE kvoten för tekniksektorn (NYSEARCA: XLK) i dag ligger på 22, att jämföra med 96 under slutet av IT-boomen i mars 2000.

Är Facebook billigt jämfört med Google 10-år sedan? Ska vi trösta oss med att Faber säger att värderingen av tekniksektorn ligger långt från ”bubbel territoriet”?

Tyvärr är det så att i 99 fall av hundra ger oss statistiken endast 49 procent av sanningen.

Och det är därför historiska jämförelser av CAPE förvirrar investerare, vilket får dem att fatta dåliga och olägliga beslut. CAPE förhållande, även känd som ”konjunkturrensat P/E” använder de genomsnittliga bolagsvinsterna för bolagen i olika index som S & P 500 eller OMXS30 som får anses utgöra hela aktiemarknaden under den jämförda tidsperioden.

Aktiekurserna delas upp i genomsnittliga fem eller tioårs resultat justerat för inflation, vilket skall ge en mer rättvisande bild av den potentiella framtida intjäningsförmågan. CAPE förhållandet är en helt acceptabel standard på aktievärdering och ännu bättre jämfört med den mer traditionella vinstmultiplikatorn (P/E)-tal som kan snedvrids av kortsiktiga avvikelser.

Varför kan vi då inte använda CAPE? Vi kan göra det men vi bör tillfoga ett visst mått av skepticism för att det skall fungera korrekt. Värderingen på aktier har sedan FED 2008 började laborera med billiga pengar, så kallad quantitative easing, har lett till att inflaterade värden. Till skillnad från tidigare perioder är dagens aktievärderingar inte baserade på organisk tillväxt utan på penningpolitiskt stimulans.

En aktiemarknad som kräver penningpolitiskt stimulans är ett farligt fenomen. Vad händer när aktiemarknaden inte får sin dagliga stimulans? Hur kommer aktiemarknaden att reagera då? Blir det en överreaktion åt andra hållet? En veritabel snedtändning?

Aktiemarknadens psykologi formas eller motiveras inte enbart av aktievärderingar. Ny historia lär oss så mycket. Att ligga exponerad på aktiemarknaden under hösten 2007 var bra jämfört med att äga aktier under hösten 2000, men det hindrade inte att börserna i många fall föll med hälften under de kommande arton månaderna.

Med facit i hand, de människor som använde historiskt billig P/E-tal eller CAPE under 2007 som beslutsunderlag för att köpa aktier blev vilseledda av historian. Kommer framtiden te sig annorlunda för personer som använder samma urvalsprocess?

“Beware of geeks bearing formulas” sade Warren Buffett när han travesterade ett annat berömt citat. Det är emellertid svårt att inte hålla med honom.

Har värderingen någon betydelse?

Amerikanska investerare blickar mot Europa

Amerikanska investerare blickar mot Europa

Amerikanska investerare blickar mot Europa. New York – noterade iShares Europe 350 ETF (NYSEAreca; IEV) har mer än fördubblats i storlek under de senaste sex månaderna. På första sidan av förra veckan Financial Times rapporteras att amerikanska investerare blickar mot Europa och att deras köp av aktier i Eurozonen åter ökar i omfattning. Wall Street Journal noterade i går att ”Europa är tillbaka”.

Trots det senaste årets uppgångar har de europeiska aktiemarknaderna underpresterat den amerikanska aktiemarknaden med cirka 45 procent sedan den så kallade finanskrisen. Trots att 2013 var ett mycket bra år så handlas S & P Europe 350 fortfarande långt under de nivåer som denna börshandlade fond handlades till innan finanskrisen. Den europeiska motsvarigheten, S & P 500 har under tiden konstant rapporterat nya toppnoteringar.

Frågan är därför varför de amerikanska investerarna skulle intressera sig för de europeiska aktiemarknaderna. En förklaring är att medan eurokrisen avskräckte från transatlantiska investeringar så har den senaste tidens positiva nyheter när det gäller den amerikanska ekonomin lett till att vissa placerare och förvaltare börjar sprida sina risker och se över sin tillgångsallokering. Även de – relativt sett – låga värderingarna har spelat in, det finns alltid köpare av alla tillgångar, frågan är bara till vilket pris.

Den förhållandevis lilla ökningen av europeiska aktiepriserna sedan 2009 har resulterat i mycket mer attraktiva värderingsnivåer än i USA, både på aktie och indexnivå. Ta till exempel direktavkastningen, europeiska aktier ser attraktiva ut även i jämförelse med den riskfria räntan.

Direktavkastningen för S & P Europe 350 är väl över det tyska 10 årsräntan på 1,6 procent, medan direktavkastningen för S & P 500 ligger under den nuvarande 10 årsräntan på 2,6 procent. Sådana skillnader ger för eller senare upphov till att någon agerar på dem, och det är inte bara de amerikanska investerarna som gjort detta.

I Storbritannien har The Telegraphss lista över länder som har de mest attraktiva CAPE-värderingar (ett cykliskt justerat p/e-tal) visat sig vara starkt viktat mot europeiska investeringar. Det finns en rad andra exempel, notera att i de båda ovannämnda indexen är det i huvudsak större aktier som ingår och dessa har nu en utdelning som är högre än den genomsnittliga aktien. Det är således large cap aktierna som har drivit på utdelningstillväxten. Detta innebär också att riskprofilen ser attraktiv ut, aktierna som ingår i S & P Europe 350 ger en direktavkastning på 2,8 procent. Aggregerat har aktierna i detta index ökat sin utdelning varje år under de senaste tio åren.

Allt annat lika, skulle aktierna i S & P Europe 350 behöva öka i värde med 50 procent för att direktavkastningen skulle motsvara den hos sina amerikanska motsvarigheter.

Börserna är kända för att visa ett regelbundet förakt mot förutsägelser, men då värderingarna driver de amerikanska kapitalflöden in i Europa så finns det anledning att tro att detta förhållande kommer att bestå ännu en tid. Titta till exempel på S&P Europe 350 Dividend Aristocrats Index.

Detta är vad som kan driva aktiemarknaderna ännu högre

Detta är vad som kan driva aktiemarknaderna ännu högre

Detta är vad som kan driva aktiemarknaderna ännu högre. En ofta försummad händelse som historiskt sett drivit upp aktiekurserna börjar nu åter igen få en betydande påverkan på de globala aktiemarknaderna. Vi pratar om återköp, när bolagen köper sina egna aktier i marknaden. Återköp är en stark bidragande orsak till att S & P 500 Indexet steg med 32 procent under 2013, en period när de underliggande bolagens vinster ”endast” ökade med fem procent.

Den tolvmånadersperiod som slutade den sista september (det är de sista tillgängliga uppgifterna), köpte de amerikanska noterade företagen egna aktier för 445,3 miljarder USD. Summan är enorm, men är långt från ett rekord, under 2007 återköptes aktier för 589,1 miljarder USD på den amerikanska aktiemarknaden. Detta är vad som kan driva aktiemarknaderna ännu högre

Re-allokering av portföljerna

Det finns ännu en faktor som driver aktiekurserna uppåt, re-allokeringen från obligationsmarknaden till aktier. Allt fler investerare ser över sina placeringar och gör en tillgångsallokering där allt mer kapital flyttar från räntebärande papper till aktier, något som kommer att fungera som ett draglok på aktiekurserna. Detta är vad som kan driva aktiemarknaderna ännu högre

Den tre decennium långa tjurmarknaden för de amerikanska statsobligationerna måste komma till ett slut någon gång, och de är vad vi ser just nu., år 2013 kom att bli en seger för björnarna på obligationsmarknaden.

1981 gav den amerikanska tioårsobligationen innehavarna ofattbara 14 procent i ränta. Under de senaste trettio åren har vi sedan dess kunnat bevittna fallande inflationsförväntningar och en kraftig nedgång i räntorna varför samma obligation i juli 2012 gav sina innehavare 1,4 procent i ränta.

Under denna period har de räntebärande fonderna upplevt enorma inflöden av kapital. Varför inte, företagsobligationerna som haft statusen investment grade har under denna trettioårsperiod har betalat i genomsnitt tio procent i ränta under perioden, marginellt lägre än de 12 procent som den amerikanska aktiemarknaden har gett under samma period.

Detta har lett till att många fondsparare skytt risken på aktiemarknaden, särskilt efter flera stora krascher och två utdragna bear markets som kom att visa sig med tio års mellanrum. Istället sökte sig dessa placerare till obligationsmarknaden där de fick nästan lika god avkastning men en betydligt lägre risk än på aktiemarknaden. I slutet av 1984 var det samlade tillgångarna i de amerikanska obligationsfonderna 16 miljarder USD. Knappa trettio år senare, i slutet av 2012 uppgick samma belopp till nästan två biljoner USD.

Efter den så kallade finanskrisen flyttade privata investerare nästan 1,4 miljarder USD till obligationsfonder under åren 2009 till och med 2012 i ett försök att skydda sitt kapital. Obligationsfonder hade positiva inflöden, och aktiefonder lidit stadig utflöden fem år på raken. Detta är intressant att notera eftersom investerare vanligen är långsamma när det gäller att reagera på viktiga vändpunkter i marknadens beteende, särskilt när det gäller allokering av sina tillgångar. Generellt sett följer in- och utflödena till fonder, oavsett sort, prestanda där det är tidigare resultat som driver flödena. 2013 började på samma sätt med att obligationsfonderna visade upp nettoflöden. I slutet av juni märktes emellertid en vändpunkt. S & P 500 hade redan stigit med 14 procent i slutet av juni, och obligationsinvesterare började bli oroliga för effekterna som FEDs minskade agerande skulle få på obligationspriserna. Därmed började den stora kapitalrotationen från obligationer till aktier.

De amerikanska obligationsfonderna noterade utflöden på 111 miljarder USD under perioden juli till och med november 2013, medan inflödena till aktiemarknaden uppgick till närmare 200 miljarder dollar. Därmed var 2013 det första året med nettoinflöden till aktiefonderna sedan 2007. När snart en månad gått av 2014 ser vi hur obligationerna fortfarande befinner sig under ett fortsatt säljtryck som får räntorna att stiga.

Så frågan är: Kommer denna stora rotation från obligationsfonder och in i aktier fortsätta? Det finns fortfarande 3 600 miljarder i obligationer som ger en låg avkastning. Det är en hel del potentiell köpkraft som kan komma att fortsätta driva upp aktiekurserna. Det kommer emellertid att ske över tid eftersom institutionella investerare arbetar med balanserad tillgångsallokering och strävar efter balans i sina investeringsportföljer med hjälp av:

Aktier som ger dem en långsiktig värdestegringspotential och obligationer som minskar volatiliteten i portföljerna och ger löpande kassaflöden vilket bland annat pensionsbolagen behöver för att hantera sina åtaganden.

Den tioåriga statsobligationen (den amerikanska) förlorade 7,8 procent i värde förra året, medan den 30-åriga statsobligationen, vilket är mer känslig för ränteförändringar, sjönk med 15,1 procent. Under samma tid kom S & P 500, vilket är ett benchmark för aktiemarknaden att öka med 32 procent vilket gör att många institutionella investerare är utan ur balans.

De kommer att behöva ta tag i sin tillgångsallokering genom att öka sin aktieexponering, samtidigt som de adderar obligationer. Som ett resultat kan investerare bevittna ett kortsiktigt trendbrott i början av 2014, innan den stora rotationen återupptar kör aktiekurserna högre. Detta är vad som kan driva aktiemarknaderna ännu högre