Därför skiljer sig utvecklingen för ETFer åt i Norden
Allt fler investerare, vare det är privatpersoner eller institutioner, ser över sina placeringar. Istället för att som innan gifta sig med en eller flera aktier väljer de istället att arbeta med långsiktiga strategier. Ett sätt som detta görs är att de använder sig av börshandlade fonder som byggstenar i en hel multistrategiportfölj. Genom att använda sig av börshandlade fonder, eller ETFer som de också kallas för, går det att bygga en stabilare och mer diversifierad portfölj med lägre korrelation, vilket är viktigt i dagens lågränte- och lågavkastningsmiljö. I teorin betyder detta att den totala avkastningen ökar medan risken minskar. Därför skiljer sig utvecklingen för ETFer åt i Norden.
Intresset för börshandlade fonder har ökat markant under de senaste åren, men enbart i Norden skiljer sig användandet åt väldigt mycket. I Finland finns det sedan många år en lång erfarenhet av att arbeta med fonder, och placerarna tog snabbt till sig konceptet med ETFer. I Sverige, precis som i Danmark, har investerarna varit intresserade av denna typ av produkt, och under de senaste åren har placerarna valt att använda dem på allvar. I Norge är användarna fortfarande nyfikna, och de använder sig av börshandlade fonder, men som ett sätt att kunna investera på enskilda marknader.
En orsak till att Finland varit snabbare att ta till sig konceptet med börshandlade fonder i förhållande till sina nordiska grannländer kan bero på att landet använder euro till skillnad från övriga nordiska länder. Genom att Finland använder sig av euro saknas den valutabarriären som placerare i Sverige, Danmark och Norge måste handskas med när de köper ETFer på XETRA i Tyskland där de listas i euro. Många börshandlade fonder handlas emellertid på NYSEArca, där de listas i USD varför det egentligen inte borde utgöra ett större problem.
Danmark är väldigt mycket ett land där investeringsklimatet är räntor och ETer kommer lite från aktievärlden så därför har det tagit lite tid. Det är väl i samband med att ränte-ETFer började bli större som intresset ökade i Danmark.
Fonder, vare det är aktiefonder eller andra sorters fonder, är idag den vanligaste investeringsformen för privatpersoner som vill inestera på finansiella marknader. Enbart i Sverige är uppskattningsvis 3 000 miljarder kronor investerade i fonder. Något som är slående är att trots att fonder är en så pass populär investeringsform så är det svårt för många kunder att få reda på vad som händer med deras investeringar eftersom information och rapportering är svårtillgänglig. Den finns men det är inte helt enkelt för en lekman att tolka den. Detta är en av de fördelar som börshandlade fonder har över traditionella fonder, eftersom det ligger i fondernas struktur att de måste vara transparanta och rapportera sina innehav dagligen. Därför skiljer sig utvecklingen för ETFer åt i Norden.
Därför kommer inte negativa räntor att fungera Det bästa sättet att avgöra om negativa räntor kommer att fungera som en lösning för de ekonomiska problem som världen tampas med är att se hur det har fungerat i de länder som faktiskt har infört dem. För närvarande har centralbankerna infört negativa räntor i Danmark, Euroområdet, Schweiz, Japan och Sverige. Målet att bygga ut negativa räntor är att stimulera ekonomisk tillväxt genom att uppmuntra utlåning och investeringar. Men fungerar det på lång sikt? Här är de problem vi har sett med att ingå negativ ränta territorium.
Påverkan av negativa räntor
Japan är den tredje största ekonomin i världen; Därför är det bästa exemplet vi kan få när det gäller hur priserna skulle påverka de globala marknaderna. BOJ sänkte sin styrränta till -0,1 procent den 29 januari 2016. Syftet med att införa negativa räntor var att tvinga konsumenterna att spendera pengar, vilket skulle sedan leda till inflation.
Detta i sig visar vad centralbanker verkligen kämpar mot i dagsläget: deflation. Det andra syftet att införa negativa räntor är att få banker att minska sina stora reserver. Ingetdera av dessa två mål har uppnåtts ännu.
Vi ser hur de japanska konsumenterna köper kassaskåp, vilket är goda nyheter för Shimachu, ett järnhandelsföretag som sett hur försäljningen av kassaskåp har fördubblat under det senaste året.
I Schweiz är kunderna hos Alternative Bank Schweiz inte alls glada över att de tvingas betala för att pengar på sina konton, men det mest slående är att de som mer pengar på sina konton tvingas betala högre avgifter. Hur skulle detta hjälpa konsumtionen? Om något, kommer det att skada bankerna eftersom deras kundbas sinar.
I Sverige sjönk priserna i december med 1,3 procent jämfört med året innan. I Danmark har de negativa räntorna inte haft någon varaktig inverkan under en längre tid.
Det är för tidigt att bedöma effekten av negativa räntor i euroområdet på grund av Mario Draghi ordförande i ECB-förmodligen kommer att inta vårdslös inställning, vilket innebär att han kommer att skicka ned räntorna ännu längre i negativt territorium. Överväga några andra åsikter om negativa räntor i allmänhet.
Centralbankerna
Även John Maynard Keynes, den största förespråkaren för monetära stimulanser från regeringen, sade redan på 1930-talet att penningpolitiken blir mindre effektiv ju närmare du flyttar räntorna till noll. I mer modern tid har efterföljare som den amerikanska investmentbanken Morgan Stanley sagt att negativa räntor är att betrakta som ett ”farligt experiment.” Det är intressanta uttalanden, men det mest profetiska citatet kommer från en osannolik källa-Mises Institute, som undervisar i den österrikiska skolan:
“The real pity is that the busts and crackups could all have been avoided if central bankers recognized that falling prices eventually create the conditions for a normal economic revival. Deflation is not a death spiral as the Keynesians believe. In a functioning market, the public’s demand to hold money will be satisfied when their reserves of money balances are sufficient in relation to the price level, when they are once again confident of the future, and when they are willing to invest for the long term.”
Det citatet är rätt vad gäller pengarna, men vilken centralbankschef kommer vilja att ha hans eller hennes arv att förknippas med deflation? De vill inte att deras fartyg att gå ner på deras vakt. Vad de inte inser är att de kommer att hamna där då de styr sina skepp längre in i avgrunden. Så småningom kommer smarta ekonomer inse att endast centralbanker som offrade de nuvarande ekonomiska förutsättningarna för den framtida ekonomiska hälsan var de verkliga hjältarna.
Yellens chans
Den enda som fortfarande har en chans är Federal Reserves ordförande Janet Yellen. Om hon höjer räntorna i en miljö som kännetecknas av global deflation kommer det sannolikt att svida under flera år, men det kommer samtidigt att signalera att ekonomin i USA på väg att återhämta sig snabbare än resten av världen.
Sett över tiden är deflation hälsosamt och en nödvändig del av den långsiktiga ekonomiska cykeln. Problemet är att vi hade en så lång bom utan en deflationscykel, och nu är det ingen som uppleva det längre. Deflation är nödvändigt eftersom det är oundvikligt. Det kommer alltid att besegra centralbanker i slutet. Därför finns det ingen mening med att addera ännu mer skuld och framtida problem genom att försöka bekämpa den.
Centralbankerna har sänkt räntorna 637 gånger sedan finanskrisen för nästan ett decennium sedan. I början var detta mycket effektivt. Varje ytterligare ökning har varit mindre och mindre effektiv. Detta kommer inte att förändras. Om Janet Yellen inför negativa räntor, då är hon inte smartare än någon annan centralbankschef. Det har redan visat att negativa räntor misslyckas att höja inflationsförväntningarna. Negativa räntor skulle inte leda till ökad konsumtion, skulle det skicka ett meddelande till investerare att något är mycket fel med ekonomin. De skulle fungera som en skatt på banker, vilket skulle minska bankernas vinster.
Slutsats
Negativa räntor skulle skapa fler problem än de löser. Förhoppningsvis kommer Yellen lära sig av andras misstag. Hon kommer att pressas att delta i en globalt samordnad insats för att ”återuppliva den globala ekonomin.” Om hon faller för trycket kommer hon sannolikt att leda sin egen nations ekonomi djupare ner i avgrunden.
Under lång tid var världens ekonomer övertygade om att de nominella räntorna, det vill säga de ersättning som spararna erhöll för att sätta in pengar på sina bankkonton, var begränsad till en nivå som låg på noll. På senare tid har emellertid centralbanker från Europa till Japan infört en negativ räntepolitik (NIRP) i syfte att stimulera den ekonomiska tillväxten. Därför kan räntorna bli negativa.
Den reella räntan kan vara och har varit negativ
Innan vi går vidare med varför räntorna blir negativa så är det värt att notera att realräntan, den nominella räntan justerad för inflationen, i slutändan den verkliga kostnaden för att låna, kan vara och har varit negativ tidigare. Vi tittar på varför kan räntorna bli negativa.
Realräntan beräknas förenklat som den nominella räntan minus inflationen. Om ett lands centralbank sätter den nominella räntan till en procent per år och inflationen är två procent är realräntan minus en procent (-1 %). Efter ett år skulle då hundra kronor som sätts in på ett bankkonto växa till 101 kronor, men värdet på hundralappen har minskat til 98,98 SEK i termer av köpkraft efter det att inflationen varit framme. Med andra ord, insättaren har förlorat pengar genom att stoppa in dem på banken.
Negativa nominella räntor
De negativa nominella räntor som vi kan läsa om i nyheterna är ett försök från centralbankerna att stimulera sina vacklande ekonomier. Detta görs genom att anta en kurs som endast påverkar medlemmarna i bank- eller finanssystem. Centralbankernas over night utlåning sker till en interbankutlåningsränta som till exempel LIBOR, EURIBOR eller STIBOR. Denna ränta styr hur pass mycket bankerna debiterar varandra för att låna kortfristiga reserver med centralbanken agerar som en lageranläggning för eventuella överskottsreserver som banksystemet inte internt kan matcha upp
Det är viktigt att förstå att negativa räntor gäller endast en liten del av medlen, som överstiger ett visst belopp, som innehas av centralbanken på uppdrag av den finansiella sektorn. Dessa negativa räntor påverkar inte andra sorters insättare som under det senaste decenniumet vant sig vid låga eller obefintliga räntor. Det påverkar dem i alla fall inte ännu, men det kanske bara är en tidsfråga.
Dagslåneräntan är grunden för nästan alla andra räntor inklusive räntorna för blanco lån, bankcertifikat (CD), hypotekslån, billån och avkastningen på företagsobligationer. En negativ nominell ränta kan bidra till att få ner alla dessa räntor också. Målet är att insättare snarare skall spendera eller låna pengar till sin konsumtion i stället se sitt finansiella värde långsamt erodera över tiden. Många ser detta som ett tecken på desperation av centralbanker som har misslyckats med att stabilisera den makroekonomiska aktiviteten genom traditionella penningpolitiska metoder, eller till och med kvantitativa lättnader (QE).
Slutsats
Japan följer nu efter den Europeiska centralbanken (ECB), Sverige, Schweizoch Danmarkgenom att välja en negativ styrränta för att sätta fart på ekonomin. Målet är att avskräcka finansinstituten från att hamstra kontanter och istället för att låna ut dem eller placera pengarna. Medan endast särskilda medel som innehas av banksektorn kommer att bli föremål för negativa räntor, har denna åtgärd en potential att sänka räntorna över hela linjen vilket, i alla fall enligt teorin, gör det lättare att låna pengar för alla. Samtidigt kan en sådan övergång till negativa nivåer innebära att centralbankerna gör sig av med ammunition för att bekämpa lågkonjunkturstrycket i ekonomin och att om detta misslyckas att ge goda resultat, finns det inte något kvar att göra.
Nedan listar vi Tretton händelser som kan påverka börserna 2016. Dessa händelser är så kallade svarta svanar. Teorin som ofta brukar benämnas Black Swan Theory, eller Theory of Black Swan Events, brukar oftast beskriva en händelse som är av överraskande karaktär, en som dessutom har en betydande inverkan på någonting, till exempel på börsen.
Prognossäsongen för 2016 kickade igång på allvar i samma ögonblick som vi rev den sista kalendersidan för 2015. Vi ser hur i stort sett varenda analytiker gör framtida prognoser baserade på befintliga rörelser och trender eller mer avancerade idéer som bygger på ”svarta svanar” – oväntade händelser som kan få stora konsekvenser.
Nedan har vi listat 13 olika scenarion och ser närmare på sannolikheten för att de skall inträffa. Vi tittar också på vilken påverkan de kommer att ha på de finansiella marknaderna om de inträffar.
Fortsatt volatilitet
Av alla de variabler som spelar en roll på de finansiella marknaderna är volatiliteten den som är svårast att förutsäga. Det främsta kännetecknet för volatiliteten är att den alltid stiger när det minst förväntas. Det finns emellertid skäl att anta att den höga volatiliteten från 2015 kommer sannolikt att fortsätta.
Vi ha för det första divergensen i penningpolitiken mellan de stora centralbankerna, Federal Reserve stramar åt medan ECB och Bank of Japan inför lättnader. Det finns också en hel del osäkerhet om oljan, är det låga oljepriset enbart en leveransfråga eller finns det också efterfrågerelaterade orsaker? Vidare ser vi hur ISM-indexet i USA har fallit till en nivå under 50 vilket också är en anledning till oro. Volatiliteten behöver emellertid inte alltid vara av ondo. Historiskt sett har volatila marknader rört sig högre och det är basscenariot för 2016. Historiskt sett är nio av tio geopolitiska konflikter icke-händelser från en investerares perspektiv
Upptrappning av konflikten mellan Saudiarabien och Iran
Detta är en allvarlig konflikt, men investerare överreagerar ofta på geopolitiska spänningar. För ett år sedan hade vi en konflikt mellan Ryssland och Ukraina, det ledde inte till ett nytt världskrig. Spänningarna mellan Ryssland och Turkiet har inte eskalerat heller. Historiskt är den bästa strategin för investerare att ignorera geopolitiska konflikter eftersom de alltid verkar vara icke-händelser från marknadernas perspektiv.
En kraschlandning för den kinesiska ekonomin
Avmattningen i den kinesiska ekonomin har pågått under en längre tid och har varat längre än någon trodde det skulle. Den kinesiska regeringen vidtar stimulansåtgärder men den ekonomiska tillväxten fortsätter att minska. Den officiella tillväxtsiffran är cirka sju (7), men inofficiella uppskattningar visar att den ligger närmare 3-4 procent. Det är emellertid tydligt att den kinesiska regeringen inte bara kommer att stå och se hur allt kollapsar. Det finns gränser för i vilken utsträckning en ekonomi kan kontrolleras, men om någon kan göra det, det är kineserna.
Donald Trump blir president
Detta är en händelse som vi har svårt att föreställa oss att den inträffar, men vi var av samma åsikt för ett halvår sedan och Donald Trump ligger fortfarande bra till i opinionsmätningarna. Han kan ha en chans att bli den republikanska kandidaten. I slutändan kommer han emellertid att få det svårt att vinna över Hillary Clinton.
Det amerikanska presidentvalet bör inte ha någon större inverkan på marknaderna, om du inte tror i presidentcykeln Den som gör detta bör inte äga aktier under 2016, men väl under 2017 och 2018. Det är nog mer sannolikt att vi får se en så kallad Brexit, att Storbritannien röstar för att landet kommer att ställa sig utanför EU, än att Donald Trump blir USAs president.
Brexit
Sannolikheten för Brexit är låg, men det är fortfarande mer sannolikt än att Donald Trump blir USAs nästa president. Som en följd av flyktingproblemet ökar anti-EU känslan i Storbritannien. En stor del av den brittiska befolkningen ser EU som en dyr papperstiger. Det är emellertid sannolikt att anta att sunt förnuft kommer att råda i folkomröstningen. Nya undersökningar visar att antalet EU-förespråkare minskar, men att de fortfarande utgöra en klar majoritet.
En starkare Euro
Grundscenariot är fortfarande att den amerikanska dollarn kommer att stiga som en effekt av FEDs räntehöjningar. Det finns en risk för att alla förväntar sig detta och redan positionerat sig för att det ska hända. Om den amerikanska tillväxten stagnerar och FED beslutar att inte höja räntorna ytterligare, kan det leda till en short squeeze.
I dagsläget är europeiska aktier att föredra framför sina amerikanska motsvarigheter eftersom de inte kommer att förändras mycket om euron uppvärderas med ett par procent.
Ytterligare räntehöjningar från FED
Detta verkar sannolikt och är vårt basscenario för 2016. FEDs ordförande Janet Yellen hade noga förberett marken för den första räntehöjningen som lämnade de finansiella marknaderna oberörda. Frågan är om samma sak kommer att hända i händelse av ytterligare räntehöjningar.
ECB förlorar sitt grepp om marknaden
”I slutet av 2015 stod det klart att ECB-chefen Mario Draghi hade haft en övertro och han har offentligt uppmanats av sina kollegor att lösa problemet. Stämningsläget inom ECB verkar vara mindre enhälligt positiv än vi trodde, vilket är värt att komma ihåg. Sammanfattningsvis ser det inte så illa ut i Europa, och ytterligare lättnader är mindre sannolikt än i Japan. Utmaningen ligger i det faktum att effekterna av politiken gradvis kommer att försvagas med tiden.
Rallyt i teknikaktier avstannar
Fantasin är mycket utbredd när det gäller teknikaktier i allmänhet och vissa bolag i synnerhet. Förväntningarna på Big Data, Internet of Things och Sharing Economy har alla blivit mycket optimistisk. Det går inte att projicera framåt med hjälp av befintliga trender på obestämd tid. Naturligtvis kommer vi att bevittna större förändringar, men det finns en risk för att dessa i stor utsträckning redan prissatts.
Råvarupriserna vänder uppåt efter år av nedgångar
Detta skulle vara trevligt och dessutom fullt möjligt, men frågan är inom vilken tidsram. Konflikten mellan Saudiarabien och Iran kan driva upp oljepriset, men det är inte något vi vill ska hända. Produktionsnivåerna är fortfarande höga samtidigt som efterfrågan inte har ökat betydligt. En mycket stark återhämtning på råvarumarknaden är inte riktigt något som vi ser framför oss.
Flyktingproblem förlamar Europa
Du kan se att det hända. Sverige har ”stängt” gränsen till Danmark, som i sin tur har ”stängt” gränsen till Tyskland. Det verkar inte finnas någon storskalig tydlig strategi. Frågan är om detta kommer att påverka marknaderna. Kanske kan det komma att ske, om allt missnöje kulminerar i en Brexit. ”
Konkurser på high yield marknaden
Det råder ingen tvekan om att vi kommer att se flera betalningsinställelser. Så länge den amerikanska ekonomin fortsätter att växa förväntar vi oss inte att det kommer att bli en flodvåg av konkurser. Om den ekonomiska tillväxten ebbar ut kommer vi att få se betalningsinställelser vilket i sin tur kommer göra det svårare för företagen att låna vilket skapar en ond cirkel. Om vi tittar på företagens nuvarande finansieringskrav så bör inte detta utgöra ett stort hot under vare sig 2016 eller 2017, med undantag för energibolagen.
Inflationen
En oväntad återkomst höga nivåer av inflation skulle vara det bästa exemplet på en svart svan, men det är svårt att se att detta kommer att inträffa. Kanske kan det inträffa som en följd av en stram amerikanska arbetsmarknad och stigande löner i Kina, men dessa är båda dessa händelser är fortfarande långt borta. Om inflationen återuppstår kommer det att vara helt oväntat och effekterna på finansmarknaderna – i synnerhet obligationsmarknaden – kommer att vara enorma. Detta är en av de händelser som kan påverka börserna 2016.
Den spanska centralbanken sålde i veckan statsskuldsväxlar till ett värde om 725 MEUR som ger en negativ ränta, i detta fall minus 0,002 procent. Det inkom bud på fem gånger så mycket statsskuldsväxlar som den spanska centralbanken offererade marknaden. Negativ ränta även i Spanien
För mindre än tre år sedan emitterade den spanska centralbanken ett liknande program statsskuldsväxlar, då till en ränta på 3,237 procent.
Den negativa avkastningen, det vill säga den negativa räntan, är en direkt effekt av ECBs obligationsåterköpsprogram även om reglerna förhindrar ECB att återköpa obligationer med kortare löptid än två år. Spanien har därmed anslutit sig till Frankrike, Nederländerna, Belgien, Irland, Sverige, Danmark och Österrike som samtliga är länder som har en negativ ränta på sina korta skulder. Utöver detta finns Tyskland som har obligationer på upp till sju år med en negativ ränta.
Det finns en börshandlad fond, iShares MSCI Spain Capped (NYSEArca: EWP), som helt fokuserar på utvecklingen av den spanska aktiemarknaden. Under 2015 har denna backat med cirka 14 procent. Vi har däremot inte identifierat någon ETF med fokus på den spanska obligationsmarknaden.
Spanien IBEX35
IBEX 35 är en förkortning av Índice Bursátil Español som ordagrant betyder spanska börsens index. Detta index fungerar som ett referensindex för Bolsa de Madrid den spanska aktiemarknadens viktigaste börs. Detta index lanserades 1992 och består av de 35 mest omsatta spanska aktierna.
