Tillväxtaktier har varit i ropet under ett antal år nu, men det kan komma ett trendskifte. Varför investerare skall titta på värdeaktier. Värdeaktier kan återkomma att bli mer populära att investera i. Den som väljer att arbeta med börshandlade fonder har en rad olika ETFer att använda. Det finns ett stort antal ETFer som investerar i värdeaktier, och just börshandlade fonder kan vara ett bra sätt att kapitalisera på ett kommande trendskifte. Varför investerare skall titta på värdeaktier beror på att det tenderar att skifta vilket segment som går bäst. En analys från OppenheimerFunds som nyligen publicerades säger att “Value stocks have suffered, but may be showing signs of a comeback”
Enligt uppgifter från Morningstar har värdeaktier, också benämnda value stocks, underpresterat jämfört med värdeaktier, också benämnda growth stocks, under större delen av det senaste kvartalet. Under denna period har investerarna straffat lågt värderade värdeaktier, och belönat tillväxtaktierna som under denna tid kunnat visa på både momentum och värdeökningar.
Värdeaktier har länge underpresterat
Med tanke på den långa tidshorisont vi sett där värdeaktierna har underpresterat tillväxtaktierna kan det vara värt att titta på värdeaktier igen. Många investerare känner att vi har sett ett överdrivet rally inom tillväxtsegmentet, och de har därför valt att re-allokera en del av sina tillgångar. Det är framförallt värdeaktier, och de börshandlade fonder som köper dessa aktier som tagit del av inflödena. Det senaste kvartalet har inflödena till ETFer med fokus på large cap value stocks legat på 13 miljarder dollar.
Med större uppmärksamhet på värdeaktier i år kan investerare överväga en kvalitetsvärdesstrategi som potentiellt kan förbättra marknadsexponeringen. Intäktsviktning erbjuder en renare exponering för värdeaktier, men ignorerar inte tillväxt, skriver OppenheimerFunds. Eftersom investerare ändrar sin portföljexponering mot värdeaktier, kanske de vill överväga de inneboende fördelarna med en ETF och driva en låg kostnadsstrategi som intäktsviktning. Intäktsviktning ger samma breda täckning på aktiemarknaden som en kapitalbaserad kapitalvägd portfölj gör. Det fokuserar emellertid på företagens försäljning istället för aktiekursen och drivs därmed till en renare exponering för värde.
Titta på den intäktsvägda modellen
Exempelvis kan investerare som tror på en återgång till fundamenta titta på den intäktsvägda metoden, inklusive alternativ som Oppenheimer Large Cap Revenue ETF (NYSEArca: RWL), Oppenheimer Mid Cap Revenue ETF (NYSEArca: RWK) och Oppenheimer Small Cap Revenue ETF (NYSEArca: RWJ).
Det underliggande indexet implementerar en reglerbaserad, disciplinerad smart beta-indexeringsmetodik mot kända index som S&P 500 och försöker förbättra sin resultatavkastning genom att vikta varje aktie i indexet med topplinjeintäkter. Komponenterna balanseras därefter kvartalsvis för att hålla de intäktsvägda indexen i linje med företagens senast rapporterade intäktsnivåer.
Genom att balansera mot företag med bestående försäljning bidrar intäktsviktningen till att skapa en portfölj som överavkastar under en överhettad marknad. Resultatet kan vara en portfölj med bättre riskjusterad avkastning över lång sikt.
OppenheimerFunds tror att kvartalsvis ombalansering av sådana strategier genom intäkter kan erbjuda investerare tre övertygande fördelar: 1) Behåll fokus på lägre värderade företag.
2) Minskar exponeringen för dyra aktier.
3) kan skapa underpresterande portföljer i en bubbla, men har potential för bättre avkastning under återhämtningen och på lång sikt.
Det är inte bara centralbanker som bevakar och oroar sig för inflationen. Även privatpersoner och företag gör detta eftersom de är medvetna om inflationens påverkan på aktieavkastningen. Inflationen – ökningen av priset på varor och tjänster – minskar köpkraften varje valutaenhet kan köpa. Stigande inflation har en skrämmande effekt: Inköpspriserna blir högre, konsumenterna kan köpa färre varor, intäkter och vinster minskningar. Samtidigt saktar ekonomin ned en tid tills en stabil status uppnås.
Den negativa inverkan som en stigande inflation har håller centralbankerna sysselsatta. De försöker att upptäcka tidiga varningssignaler och förutse eventuella oväntade inflationsökningar. När den oförutsedda inflationen får ett fäste i ekonomin kan en snabb och stabil inflationsnivå få varierande effekter.
Den oförutsedda inflationsökningen kan vara den mest smärtsamma
Med andra ord anses den oförutsedda inflationsökningen allmänt vara den mest smärtsamma, eftersom det krävs att företagen måste ha flera kvartal för att kunna vidarebefordra högre inköpspriser till konsumenterna. På samma sätt känner konsumenterna det oväntade ”nypa” när varor och tjänster börjar kostar mer. Näringslivet och konsumenterna blir så småningom acklimatiserade till den nya prissättningsmiljön, och då kan en förväntad inflation uppstå efter det att ett nytt högre stabilt tillstånd uppnås, vilket kan leda till att konsumenterna spenderar mer pengar. Dessa konsumenter blir mindre benägna att hålla pengar eftersom dess värde över tiden minskar med inflationen. För investerare kan detta leda till förvirring, eftersom inflationen verkar påverka ekonomin och aktiekursen, men inte i samma takt.
En hög inflation kan vara bra då den till viss del stimulerar jobbtillväxten. En hög inflation kan emellertid också påverka företagens vinster genom högre insatskostnader. Detta får företag att oroa sig för framtiden och sluta anställa, vilket påverkar individens levnadsstandard, särskilt de med fasta inkomster.
Eftersom det inte finns något bra svar måste enskilda investerare se genom förvirringen för att fatta kloka beslut om hur denne ska investera i inflationsperioder. Olika grupper av aktier verkar fungera bättre under perioder med hög inflation.
Inflation och aktieåtervinning
Att undersöka historiska avkastningsdata under perioder med hög respektive låg inflation kan ge tydlighet för investerarna. Många studier har tittat på inflationens inverkan på aktieavkastningen. Tyvärr har dessa studier visat på motstridiga resultat när flera faktorer beaktas – nämligen geografi och tidsperiod. De flesta studier anser att förväntad inflation antingen kan påverka aktierna positivt eller negativt beroende på möjligheten att säkra och regeringens penningpolitik. En oväntad inflation visade mer avgörande resultat, framförallt en stark positiv korrelation med aktieavkastningen under ekonomiska sammandrag, vilket visar att tidpunkten för konjunkturcykeln är särskilt viktig för investerare att mäta inverkan på aktieavkastningen. Denna korrelation antas också bero på att oväntad inflation innehåller ny information om framtida priser. På samma sätt korrelerade större volatilitet av aktierörelser med högre inflation.
Högre inflation är i allmänhet kopplad till tillväxtländer
Studierna har visat att högre inflation i allmänhet är kopplad till tillväxtländer och volatiliteten i aktierna är större i dessa regioner än på mer utvecklade marknader. Sedan 1930-talet tyder forskningen på att nästan varje land drabbades av den värsta reala avkastningen under höga inflationsperioder.
Realavkastning är den faktiska avkastningen minus inflationen. När man undersöker S & P 500 avkastning för olika årtionden och justerat för inflationen visar resultaten att den högsta reala avkastningen uppstår när inflationen är 2 till 3 procent. Inflationen som är högre än eller mindre än 2 till 3 procent tenderar att signalera en makroekonomisk miljö i USA med större problem som har en varierande inverkan på aktiekurserna. Kanske viktigare än den faktiska avkastningen är den volatiliteten på avkastningen som inflationen orsakar och hur man investerar i den miljön.
Tillväxt jämfört med värdeutveckling och inflation
Många investerare väljer att dela upp aktier i två kategorier, värde eller Value, och tillväxt eller Growth. Value Stocks har starka kassaflöden som kommer att sakta över tiden medan tillväxtaktierna i dagsläget har små, eller negativa kassaflöden. Förhoppningen är att dessa skall öka över tiden.
Därför påverkas tillväxtaktierna betydligt mer negativt än värdeaktier när det gäller värdering av aktier med hjälp av diskonterade kassaflödesmetoder, i takt med stigande räntor. Detta eftersom räntan tenderar att vara starkt korrelerad med inflationen. I tider med hög inflation tenderar tillväxtaktierna alltså att gå dåligt. Detta tyder på en positiv korrelation mellan inflationen och avkastningen på värdeaktier och en negativ sådan för tillväxtaktierna.
Detta förklarar styrkan av värdeaktier under hög inflation, som 1973-74, och styrkan i tillväxtaktierna under början av 1930-talet när deflation inträffade, liksom under 1990-talet då inflationen ständigt gick nedåt. Intressant påverkar förändringsgraden av inflationen inte avkastningen av värde mot tillväxtaktierna lika mycket som absolut nivå. Tanken är att investerare kan överträffa sina framtida tillväxtförväntningar och uppåtriktade tillväxtaktierna. Med andra ord, investerare misslyckas med att erkänna när tillväxtaktierna blir värdeaktier, och den nedåtriktade effekten på tillväxtaktierna är hård.
Inkomstgenererande aktier och inflationen
När inflationen ökar sjunker köpkraften, och varje krona kan köpa färre varor och tjänster. För investerare som är intresserade av inkomstgenererande aktier eller aktier som betalar utdelningar, gör effekten av hög inflation att dessa aktier blir mindre attraktiva än under låg inflation, eftersom utdelningar tenderar att inte hålla takt med inflationen. Förutom att sänka köpkraften orsakar beskattningen på utdelningar en dubbel-negativ effekt. Trots att man inte håller på med inflationen och beskattningsnivåerna ger de utdelande aktierna en partiell säkring mot inflationen.
Priset på de utdelande aktierna påverkas emellertid av inflationen, på samma sätt som obligationer påverkas av ökande räntor och priserna minskar generellt. Att äga utdelningsbetalande aktier i tider med ökad inflation betyder vanligtvis att aktiekurserna kommer att vara varor. Men investerare som vill ta positioner i aktier ges möjlighet att köpa dem billigt när inflationen stiger, vilket ger attraktiva inträdespunkter.
Slutsats
Investerare försöker förutse de faktorer som påverkar portföljens resultat och fatta beslut utifrån dessa förväntningar. Inflationen är en av de faktorer som påverkar en portfölj. I teorin bör aktierna ge viss säkring mot inflationen, eftersom ett företags intäkter och vinster ska växa i samma takt som inflationen efter en period av anpassning. Inflationens varierande inverkan på aktier förvirrar dock beslutet att handla positioner som redan hållits eller att ta nya positioner. På den amerikanska marknaden är det historiska beviset bullrigt, men det visar en korrelation till hög inflation och lägre avkastning för den övergripande marknaden under de flesta perioder.
När aktierna är uppdelade i tillväxt- och värdekategorier är bevisen tydligare att värdet av aktierna fungerar bättre under höga inflationsperioder och tillväxtlagren fungerar bättre under låg inflation. Ett sätt som investerare kan förutsäga förväntad inflation är att analysera råvarumarknaderna, även om tendensen är att tro att råvarupriserna stiger, eftersom aktierna ska öka eftersom företagen ”producerar” råvaror. Men ofta pressar höga råvarupriser vinsterna, vilket i sin tur minskar börsavkastningen. Följaktligen kan råvarumarknaden ge insikt om framtida inflationstakt.
