Investera i Mongoliet? Ja det är rätt, vi skriver om Mongoliet, världens snabbast växande ekonomi. Det finns självklart en börshandlad fond, en ETF för denna marknad också. Mongoliet är en aktiemarknad som ligger långt från de börser som den genomsnittlige placeraren tittar närmare på. Landet har i tysthet kommit att bli världens snabbast växande ekonomi under 2014 med en förväntad tillväxt på 15,3 procent. IMF spår att denna tillväxt kommer att fortsätta under det kommande decenniet.

Om Du inte har hört talas om Mongoliet eller landets fantastiska tillväxt så är det inte så konstigt. Trots den enorma BNP-tillväxten som landet visar upp så uppgår Mongoliets totala BNP till endast 11 miljarder dollar.

Mest känt för att det var landet i vilket Djingis Khan föddes

Mongoliet är mest känt för att det var landet i vilket Djingis Khan föddes. Mannen som redan på 1200-talet skapade världens största rike, ett land som sträckte sig från Korea i öster till Polen i väster. Sedan dess har emellertid mycket skett. Landet befinner sig just nu i en transformation samtidigt som både Ryssland, Kina och västvärlden intresserar sig för landet. En stor del av detta intresse beror på Mongoliets geografiska läge. Landet är strategiskt placerat mellan Ryssland och Kina, och har stora mineralrikedomar.

Marc Faber har kallat Mongoliet för Asiens Saudiarabien på grund av dess goda tillgång på naturresurser. Mongoliet är strategiskt beläget nära Kina, världens största konsument av råvaror. Det finns alltså all anledning till att tro att Mongoliets tillväxt kommer att bestå. För den som önskar investera i Mongoliet så finns det en börshandlad fond. Detta land som har världens snabbast växande ekonomi, något vi beskriver längre ned i denna artikel.

En enorm ekonomisk tillväxt

För inte så länge sedan ansågs Mongoliet vara ett välsignat land med en tillväxt på över 17 procent (2011) och cirka 12 procents tillväxt under vardera 2012 och 2013, något som fick stor uppmärksamhet i världen. Gruvdriften skapade hopp i ett land med en årlig BNP per capita som understeg 2 000 USD för bara fem år sedan, och nu uppgår till 4 000 USD per capita. Inte mindre än tre miljarder dollar är värdet på de mineraler som antas ligga under ytan i Mongoliet, ett land som är större än Frankrike, Tyskland och Spanien tillsammans. Värdet på de mineraler som antas finnas under landets yta motsvarar cirka 1 MUSD per person. I dag beräknas Mongoliets befolkning uppgå till cirka 2,8 miljoner personer. Av befolkningen lever cirka 30 procent fortfarande som nomader, men en betydande andel av dessa, cirka 70 procent, har tillgång till elektricitet och Internet

Det finns problem, till och med i Mongoliet

Mongoliet, världens snabbast växande ekonomi, står inför en balans i betalningskris där dess hårda valutareserver har minskat med två tredjedelar; valutan, togrog har också fallit kraftigt. Mongoliet har genomfört en kreditåtstramning vilket fick byggnad frenesin i Ulaanbaatar att nästan helt upphöra. Ett annat problem är priset på kol, Mongoliet huvudsakliga exportråvara innan den nya stora koppargruvan, Oyu Tolgoi (OT) i Gobiöknen, kommer i drift. Kolpriset har sjunkit då efterfrågan från Kina har rasat.

Den betydelse som Oyu Tolgoi har för Mongoliet är svår att överskatta. Oyu Tolgoi, som kontrolleras av den brittisk-australiensiska gruvjätten Rio Tinto kommer, när den är i full produktion, att skicka koppar till Kina till ett värde som uppgår till en tredjedel av landets bruttonationalprodukt. Hittills har mer än 6 MUSD investerats i Oyu Tolgoi, vilket uppgår till större delen av de senaste årens utländska direktinvesteringar.

Projektet har fastnat

Projektet har fastnat i bittra tvister mellan Rio och delar av den mongoliska regeringen som äger 34 procent av projektet, bland annat rörande omfattningen av förvaltningsavgifter, de typer av kostnadsöverskridanden som är oundvikliga när en så pass stor gruva utvecklas och krav på skatt från den Mongoliska regeringen. Mongoliets vilda demokrati har förstärkt tvisterna. Innan dessa tvister är lösta vägrar Rio Tinto att investera de fem miljarder USD som krävs för att omvandla Oyu Tolgoi till en underjordsgruva.

Övriga utländska gruvföretag avvaktar, ytterligare oroade av upphävandet av över 100 andra licenser i avvaktan på en statlig översyn över korruption. De utländska direktinvesteringarna har minskat med tre femtedelar i år. Det finns emellertid tecken som tyder på att regeringen och Rio har börjat närma sig varandra och kommer att lösa sina meningsskiljaktigheter. Rio Tinto säger att företaget har avslutat en förstudie av den andra fasen i Oyu Tolgoi samtidigt som den mongoliska regeringen verkar ha backat på sina enorma skattekrav.

Det är välkommet, men under tiden står regeringen inför konsekvenserna av obetänksamma inhemska åtgärder som vidtagits förra året för att motverka en nedgång i tillväxten. En var det ”prisstabiliseringsprogram” som syftade till att vända en snabb uppgång i priserna på baslivsmedel och byggmaterial. En annan var att subventionerade bolån som skulle få ner de räntor som mongolerna som betalar, från cirka 18 procent till 8 procent. Båda åtgärderna involverade enorma centralbanks injektioner av pengar till banksystemet.

Kan undvika krisen

Även utan den andra fasen i utvecklingen av Oyu Tolgoi bör Mongoliet kunna undvika en fullskalig kris. Såväl Kina som Ryssland har närmat sig Mongoliets regering och erbjudit sitt stöd, Kina har till exempel lånat Mongoliet pengar som stärkt valutareserverna väsentligt. Vad Ryssland kan erbjuda är emellertid mindre tydligt, speciellt med tanke på det geopolitiska läget i världen.

Mongoliet har länge varit en ståndaktig vän till väst som gjort allt för att undvika att bli en lydstat till endera Kina eller Ryssland. Frågan är emellertid om det går att undvika, det talas om att kinesisk-ryska gasledningar och järnvägar korsar Mongoliet vilket kan medföra att Mongoliet hamnar i en rävsax.

Om Mongoliet, världens snabbast växande ekonomi

Landet har milsvida öknar och stäpper, ett klimat med stora temperaturskillnader och en glest utspridd befolkning som fortfarande till viss del består av nomadiska boskapsherdar. På 1200-talet enade Djingis khan (1162–1227) de mongoliska folkstammarna och grundade världshistoriens största rike: Det sträckte sig från Östeuropa till Stilla havet och i söder ned till den norra delen av den indiska subkontinenten. Det mongoliska riket föll samman 1368, då Mongoliet kom under kinesiskt herravälde. Efter revolutionen och inbördeskriget i Ryssland (1918–1922) fördrevs kineserna från landet. 1924 utropades Mongoliet till en folkrepublik efter sovjetiskt mönster. 1961 blev landet medlem av Förenta nationerna. I dag, efter drygt 70 års kommunistiskt styre i skuggan av Sovjetunionen, försöker landet etablera en demokratisk regeringsform.

Geografiskt sett kan Mongoliet, världens snabbast växande ekonomi, indelas i två huvudregioner. Den nordvästra delen domineras av Mongoliska Altaj (Mongol Altajn Nuruu), Changaj (Changajn Nuruu) och Gobi Altaj (Govi Altajn Nuruu). Här växlar landskapet mellan höga bergskedjor (som reser sig över 4 000 meter över havet). Det finns även vidsträckta så kallade intermontana bäckenområden med talrika saltsjöar. Stora grässtäpper används till betesmarker åt väldiga hjordar av nötkreatur och får. Det odlas även vete. I Altajs högländer i nordväst är bergssluttningarna täckta av barrskogar. Den andra huvudregionen omfattar landets södra delar. Den består av vågig halvöken och stäpp, som genomkorsas av sänkor med saltsjöar och saltträsk. I söder omfattar regionen även stora delar av den steniga Gobiöknen.

Kreatursuppfödning stommen i det traditionella näringslivet

Även om fler invånare numera bor i städer eller tätorter än på landsbygden kan man ännu träffa på många nomader. Kreatursuppfödning (getter, får, jakar, kameler och hästar) är fortfarande stommen i det traditionella näringslivet. Det är också orsaken till att Mongoliet har flest antal kreatur per invånare i världen. Boskapsskötseln står för mer än två tredjedelar av landets totala produktion. Under den socialistiska perioden vidareutvecklades textil- och livsmedelsindustrin. I samarbete med Sovjetunionen och Comecon/SEV (”Rådet för ömsesidigt ekonomiskt bistånd”) satsade man på exploateringen av mineraltillgångar som koppar, molybden och kol. Mongoliet är dessutom världens största leverantör av flusspat.

Numera har man stiftat nya lagar som ska reglera mineralutvinning, turism och ekonomisk planering. Mongoliet är fortfarande beroende av finansiellt bistånd från utlandet. Bortfallet av det tidigare stödet från Sovjetunionen är mycket kännbart. Hittills har Mongoliet inte lyckats hitta några finansiärer för att kunna påbörja utvinningen av de stora olje- och naturgasreserverna.

Hur investerar i Mongoliet?

Du kan så klart köpa aktier i mongoliska företag, även om vi är ganska övertygade om att vare sig Nordnet eller Avanza erbjuder detta i sitt standarderbjudande. Det finns enklare sätt. Mongoliet är en frontier market, och det betyder att likviditeten kanske inte är vad en europeisk investerare är van vid. Dagsomsättningen på börsen i Mongoliet kan uppgå till så litet som 50 000 USD. Dessutom är det svårt att följa nyhetsflödena för den som inte behärskar språket.

Vi rekommenderar istället att den som vill ha en exponering mot Mongoliet att välja en ETF. Global X Central Asia & Mongolia Index ETF (NYSEARCA: AZIA) är en börshandlad fond som erbjuder placerare en möjlighet att få en exponering mot Mongoliet. Denna ETF replikerar utvecklingen för Centralasien och Mongoliet genom att investera i 22 aktier i olika företag. Den ger  exponering mot Kazakhstan, Kyrgyzstan, Tajikistan, Turkmenistan, Uzbekistan och Mongoliet. Indexet kallas för the Solactive Central Asia & Mongolia Index.

Exponering mot världens snabbast växande ekonomi

Genom att köpa AZIA får placeraren en exponering mot världens snabbast växande ekonomi. Bland annat  Centerra Gold Inc, KAZAKHMYS och and Bank of Georgia, vilka är de tre största innehaven i denna ETF. Denna ETF ger en stor exponering mot råvarumarknaden då Mongoliet är världens största kolproducent, Kazakhstan är världens största oljeproducent och Uzbekistan har världens största dagbrottsgruva för guld.