Kan den nya spellagen påverka ATG:s värde?

Kan den nya spellagen påverka ATG:s värde?

Spelmonopolet har länge varit ett faktum i Sverige, men med påtryckningar från bland annat EU kom regeringen till slut att ta fram ett förslag som skulle tillåta andra aktörer att ansöka om licens för att bedriva spelverksamhet. Svenska Spel är så klart den många först kommer att tänka på som påverkas av detta. Men Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG) bör ju också påverkas av detta.

ATG har dock själva arbetat med sina ägare, Svensk Galopp och Svensk Travsport, med målet att införa en ny spelmarknad i Sverige. Tidigare i år sade Hasse Skarplöth, vd för ATG, att det är bra att Sverige på lång sikt får en spelmarknad med mer lika villkor. Samtidigt meddelade han att han fasade för den kommande tiden där han förväntar sig att en mängd lycksökare kommer att försöka tjäna snabba pengar genom att ösa bonuserbjudanden över sina kunder.

2016 rapporterade Dagens Industri om att finansmannen och traventusiasten Rune Andersson redan då ville starta ett bolag som tog upp konkurrensen med ATG. Hans syfte med detta var att kunna ge mer pengar tillbaka till travsporten. Han menade att det var galet att staten tog 35 procent av spelnettot istället för att mer av pengarna kunde gå tillbaka till branschen. ATG ger för klarhetens skull 13 kronor på varje hundralapp till travsporten.

Bolaget han startade driver nu sajten Legolas, som nu räknas som en av de främsta sajterna inom detta område. Rune Anderssons förslag till svenska staten att utmana ATG på marknaden just nu fick dock avslag. Han sade själv att en överklagan nog inte skulle behandlas i tid med den omreglerade spelmarknaden utrullning nästa år. Men om villkoren blir som regeringen föreslagit menar Rune Andersson att Legolas sannolikt kommer att söka spellicens i Sverige.

Utan monopolet på travsport som ATG tekniskt sett har inom rikets gränser är det då värt att spekulera i hur detta kommer att förändras både på kort och lång sikt när den nya spellagen introduceras. Att marknadsandelen kommer att sjunka är ju självklart, men de exakta effekterna av detta kommer alltid vara svårare att förutse.
.

Grekland gynnas av skuldlättnader

Grekland gynnas av skuldlättnader

Grekland gynnas av skuldlättnader. Den grekiska aktiemarknaden och de landspecifika börshandlade fonder (ETF) som ger investerarna exponering mot landets börs steg i förra veckan sedan de styrande i Aten lugnade investerarnas farhågor genom att lägga grunden för en överenskommelse om nödlån och skuldavskrivning. Grekland gynnas av skuldlättnader vilket fått investerarna att köpa grekiska aktier. Under måndagen steg Global X MSCI Grekland ETF (NYSEArca: GREK) med 4,1% måndag under två gånger den genomsnittliga dagliga volymen. GREK har stigit med mer än 40 procent under de senaste tre månaderna och nästan tio procent sedan årets början. Atenbörsens jämförelseindex, ATG, steg med 1,2 procent direkt efter det att de grekiska lagstiftarna godkände skattehöjningar och en ny privatiseringsfond på söndagen. Detta har skapat en trygghet bland de globala aktieköparna som ser en större trygghet för den grekiska aktiemarknaden. Dessutom den grekiska statens lånekostnader fallit till sin lägsta nivå på sex månader, 7,34 procent, något som också bidragit till att lindra landets lånebörda. Grekiska räntorna har höjts på farhågor om en finansiell skuldkris, vilket bidrog till de höga lånekostnader som hotade att kasta landets ekonomi i oordning.

Tryggare sentiment

Det finns en mer välvillig känsla mot Grekland i dag jämfört med för ett år sedan. Ingen vill se en situation som sommaren 2015 igen. Euroområdets ledare vill det inte, men frågan är om de kommer att lyckas uppfylla detta önskemål. Euroområdet finansministrar träffas på tisdag för att skriva på nödlån för Grekland och eventuellt översiktsplaner för att hjälpa den framväxande ekonomin omarbeta sin skuld för att göra den mer hållbart. Dessutom kan en förtroendeomröstning från Eurogruppen leda till att den Europeiska centralbanken återställer ett undantag för grekiska statsobligationer som skulle ge billigare finansiering till landets oroliga finanssektor och göra den grekiska skulden berättigad till utökade kvantitativa lättnader.