Battery Technology – don’t bet on lithium alone..

Lithium is currently the material of choice to produce batteries in a whole range of devices where mobile energy is required, the most prolific of which being energy storage, mobile phones and battery-powered electric vehicles. But what is the risk of lithium being usurped by an alternative material? Battery Technology – don’t bet on lithium alone..

The realities of lithium as an investment

There is huge investor interest in lithium and more broadly in battery/mobile energy technology at the moment, the question is raised in almost all meetings I have with clients who are looking for ways to invest in the industry. Investors are looking to future-proof their portfolios. Lithium is a growing technology with great potential future prospects while theoretically providing a form of hedge against the expected secular decline in the oil industry, which is facing the risk of cannibalisation from the rise of electric vehicles.

The caveat to this success of lithium

The caveat to this success of lithium is that it won’t be a direct path to success for varied reasons:

Electrical grid infrastructure – Currently the electricity grid does not have the required capacity to accommodate this change. According to the Green Alliance most residential streets do not have capacity for more than 6 cars to be charged at any time and as such would require significant infrastructure upgrades.
Affordability – The average cost of a car is US$24,000, with the cheapest electric car being $33,000, therefore despite the falling costs it still has a long way to go before it can properly compete with internal combustion cars.
The internal combustion engine –Electric vehicles are not only being challenged on price, significant improvements are being made with the internal combustion engine. The “thermal efficiency” of most petrol engines currently peaks at 25%, with a theoretical maximum of 50%, giving significant scope for efficiency gains. The latest battery packs are priced at US$350/kWh, while internal combustions engines are priced at around US$100/kWh. Costs have been falling rapidly for batteries but there is still a fair way for them to go for them to compete.

Despite all the news of battery supply problems at Tesla, lithium prices are 10% above the 90th percentile of the cost curve suggesting in the short term there is potential for a price correction.
Rare earth metals are commonly used in lithium battery production, and supply squeezes are common due to supply being highly concentrated in politically volatile countries. Additionally, child labour has been used in the past and raises questions about their suitability in today’s more ethical portfolios.
There is no futures market and no exchange for lithium; most deals are done between producers and manufacturers directly.
Lithium equities also do not have a particularly good correlation to the lithium carbonate price, and in fact have a much closer correlation to the oil price.

There are other competing battery technologies that could quickly unseat lithium as the material of choice. We have summarised the key battery technologies currently being researched or developed that pose a potential threat to lithium.

Hydrogen fuel cells

Hydrogen fuel cells have been in use for some time in varied forms, led by Japan where their use in vehicles has been met with mixed success. It is a very common element and on a per joule of energy basis, a hydrogen car will go further than a lithium car.

The biggest challenge so far has been capturing and storing hydrogen. In the US there are currently only 35 commercial hydrogen refuelling stations.

Due to these infrastructure constraints they are typically confined to public vehicle use, rolling out infrastructure for personal vehicles would be time consuming and expensive. Hydrogen powered vehicles are in development by some of the leading car manufacturers but there are unlikely to be popular until the infrastructure is in place.

Magnesium solid-state

Magnesium batteries have been commercialised as primary batteries, and are an active topic of research for secondary (rechargeable) batteries. Magnesium batteries offer inflammable batteries with a higher energy density than lithium ideal for cars where safety and mileage are paramount. Magnesium is also a widely traded, abundant material but so far it hasn’t found success as a rechargeable battery. The biggest challenge for magnesium has been making a solid-state rechargeable battery, but the Berkeley Lab Joint Centre for Energy Storage Research has recently discovered the fastest magnesium-ion solid-state conductor – a major step towards making rechargeable batteries a reality. However, it has a long way to go before a battery is likely to be produced.

Lithium Sulphur

Lithium Sulphur batteries could have 40% higher energy density than the lithium-manganese and the lithium-cobalt batteries we use today. Their wider use would also help the problem of producers having to source rare earth metals such as cobalt and manganese from politically unstable countries and likely reduce costs for consumers. The key issue for lithium-sulphide batteries is the extra mass required for a conducting agent and the risk of an irregular discharge leading to safety concerns.

Battery technology opportunities come in various forms

While lithium the metal is difficult to invest in and lithium equities do not accurately track the lithium price, there may be some indirect opportunities. Currently normal internal combustion engine cars use 20kg of copper, hybrids use 40kg and electric vehicles use 80kg, primarily in the wiring harnesses that transmit power to the drivetrains, the drivetrain themselves and the battery.

We believe that lithium technology, despite its potential for success is risky due to the potential for it being usurped by one of the aforementioned battery technologies. We remain convinced that mobile energy storage is likely to be a booming industry in the coming decades but the best approach may be to consider a wide range of technologies that can deliver mobile energy storage.

If the electric vehicle market rises to 140m cars by 2035, then this equates to around one third of total copper demand According to BHP Billiton (www.bhp.com 31st October 2017). The upgrading of the electricity grid infrastructure will require much more infrastructure spend, likely to further increase copper demand.

James Butterfill, Head of Research & Investment Strategy at ETF Securities

James Butterfill joined ETF Securities as Head of Research & Investment Strategy in 2015. James is responsible for leading the strategic direction of the global research team, ensuring that clients receive up-to-date, expert insight into global macroeconomic and asset class specific developments.

James has a wealth of experience in strategy, economics and asset allocation gained at HSBC and most recently in his role as Multi- Asset Fund Manager and Global Equity Strategist at Coutts. James holds a Bachelor of Engineering from the University of Exeter and an MSc in Geophysics from Keele University.

Ljusare framtid för järnmalmen, här finns exponeringen

Ljusare framtid för järnmalmen, här finns exponeringen. Det är allmänt känt att hedgefondlegenden David Einhorn har en negativ syn på järnmalm, men det finns gott om andra som är betydligt mer positiva till denna basmetall och järnmalmsproducenterna. Ljusare framtid för järnmalmen, här finns exponeringen

Om hans tidigare uttalanden från oktober 2012 inte övertygade investerarna så bör det brev som hans företag Greenlight Capital skickade till sina kunder i förra veckan ha gjort det.

I detta brev skriver Greenlight Capital att företaget har en negativ syn på aktier med fokus på järnmalm och att dess fond har blankat ett antal aktier i sektorn. Utan att veta vilka järnmalmsaktier som Greenlight Capital har blankat eller när dessa positioner inleddes så är det svårt att avgöra hur framgångsrik fonden har varit.

Vad som är känt är att Einhorn har varit negativ till järnmalm och stål så pass långt tillbaka som oktober 2012, och om han då valde att blanka aktier som BHP Billiton (NYSE: BHP) eller Vale (NYSE: VALE ) så är det sannolikt att dessa affärer inte har lyckats.

Anledningen till detta är att den kinesiska ekonomin har börjat vända till det bättre igen vilket i sin tur har lett till ökade priser på järnmalm. Även om vi inte har lyckats hitta någon börshandlad fond, en så kallad ETF, som backas upp av fysisk järnmalm eller terminer på samma råvara, så finns det gott om bolag inom denna sektor utöver de tidigare nämnda BHP och Vale.

Den som har en positiv syn på järnmalm kan till exempel välja att köpa någon av nedanstående ETF:er för att dra fördel av en uppgång inom sektorn. Observera att den som väljer att köpa dessa instrument tar en företagsrisk för att komma åt exponeringen mot järnmalmen vilket gör att det inte är ett perfekt instrument, men det är i dag det bästa sättet att handla på som vi funnit.

iShares S & P Global Materials Sector Index Fund (NYSE: MXI)

Vale, BHP och Rio Tinto (NYSE: RIO) är världens tre största järnmalmsproducenter och denna trio står för nästan 18 procent av MXIs innehav. Det ger denna ETF gott om exponering för ökande efterfrågan och prisuppgångar på råvaran som används vid framställning av stål.

Den återuppväckta kinesiska ekonomi har varit en välsignelse för MXI som har stigit med över åtta procent de senaste 90 dagarna. Den som köper denna ETF bör komma ihåg att det inte enbart innebär en exponering mot järnmalm.

Att äga MXI innebär också en exponering mot kemikalieproducenter som DuPont (NYSE: DD) och Dow Chemical (NYSE: DOW) tillsammans med aktier inom gödningsmedelsektorn som Potash (NYSE: POT).

Den stora risken med MXI är emellertid inte dessa aktier. Istället är det viktigt att komma ihåg att MXI har en exponering mot guldbrytningsföretag, ett av de mer samarbetsovilliga delsegmenten inom råvarusektorn. Under de senaste tre månaderna har Market Vectors Gold Miners ETF (NYSE: GDX) fallit nästan 12,5 procent.

MXIs exponering mot rena guldgruvföretag är inte tillräckligt stor för att denna ETF skall bli en förlorare när järnmalmspriserna stiger, men dessa guldaktier kan begränsa fondens uppsida.

iShares MSCI Australia Index Fund (NYSE: EWA)

Denna ETF är ett förutsägbart val med tanke på att Australien är en av världens största producenter av järnmalm och att Kina är Australiens största handelspartner. BHP utgör EWAs största innehav och tillsammans med aktier i Rio Tinto svarar dessa innehav för mer än 15 procent av EWAs kapital.

Såväl Rio Tinto som BHP är diversifierade gruvföretag, men med ett starkt beroende av järnmalm. Under 2011 stod järnmalm för 42 procent av BHP:s vinst. Under samma år fick Rio Tinto nästan halva sin försäljning från järnmalm.

Global X China Materials ETF (NYSE: CHIM)

Kina uppfattas ofta som den främsta destinationen för importerad järnmalm, men det måste påpekas att världens näst största ekonomi är ute efter att minska sitt beroende av importerad järnmalm.

Kina strävar efter att minska beroendet av importerad järnmalm genom att öka andelen inhemsk järnmalm till fyrtiofem procent 2015.

Kina är redan världens största stålproducent, så arbetet med att öka den inhemska produktionen av järnmalm är korrekt, i synnerhet vid en tidpunkt då priserna stiger. Morgan Stanley räknar med järnmalmspriset kommer att stiga till 133 USD per ton under 2013, och att Kina kommer att öka sina leveranser till världsmarknaden med 12 procent.

CHIM är liten (bara 2,8 MUSD i förvaltat kapital) och den genomsnittliga dagliga volymen är mindre än 4 800 andelar. Å andra sidan har denna ETF stigit med 15,5 procent under de senaste tre månaderna, vilket gör att den överträffade iShares FTSE China 25 Index Fund (NYSE: FXi) med nästan 400 punkter. Ljusare framtid för järnmalmen