hedgefonder Archives - Sida 3 av 3

Hedgefondskloner – ETF-utbud

Negativa aspekter med traditionella hedgefonder är bland annat att de har höga inträdesbelopp, höga avgifter, de är icke-transparenta och de är illikvida. Många hedgefonder handlas en gång i månaden eller så sällan som en gång på kvartal. De första hedgefond-ETF:erna som noterades löste de flesta av dessa problem men replikeringsmetoden som de använde sig av för att kopiera det underliggande hedgefondindexet var mindre framgångsrikt. Metoden var att efterlikna avkastningen genom att till exempel investera i en portfölj med ETF:er eller andra finansiella instrument. Denna metod har inte varit speciellt framgångsrik. Hedgefondskloner – ETF-utbud

Nästa våg av hegefond-ETF:er kallas för hedgefondskloner. Namnet är ganska speglande, enligt min mening. Dessa ETF:er replikerar sina underliggande index genom att direkt köpa de innehav som det underliggande indexet håller, i dagsläget bara aktier.

Hur fungerar detta i praktiken? I USA måste samtliga hedgefonder som har över 100 miljoner US-dollar i förvaltat kapital publicera sina innehav i en så kallad ”13-F filing” till amerikanska SEC (amerikanska finansinspektionen). Detta måste ske inom 45 dagar efter varje avslutat kvartal. Denna information använder sig hedgefondsklonerna sig av.

I dagsläget finns det två hedgefondsklon-ETF:er: Global X Top Guru Holdings Index ETF (ticker GURU, förvaltningsavgift 0,75%) och AlphaClone Alternative Alpha ETF (ticker ALFA, förvaltningsavgift 0,95%). Båda dessa ETF:er är noterade i USA och båda lanserades i år. Detta betyder att historiken är begränsad. Under den senaste tremånadersperioden har avkastningen för GURU varit 7,6 procent och för ALFA 2,6 procent. Förvaltat kapital är fortfarande lågt för båda ETF:erna. GURU har 12 miljoner kronor i förvaltat kapital och ALFA 28 miljoner kronor. GURU har cirka 50 innehav och ALFA har 80 innehav. GURU är likaviktad medan ALFA har olika vikt. Största bolagsvikten hos ALFA har Apple. Denna vikt uppgår till strax över 10 procent. För ytterligare information om underliggande index m m, se nedan länkar.

Länkar

http://www.globalxfunds.com/GURU

http://www.alphaclonefunds.com/fund_overview.html

I nedan tabell har jag samlat majoriteten av de noterade hedgefond och private equity-ETF:erna som är noterade i USA och i Tyskland.

[table id=502 /]

Källa: Factset, 24 oktober 2012, all avkastning i SEK, 0/- information saknas, avkastning i procent

Skydda portföljen med hedgefond ETF:er – ETF

Skydda portföljen med hedgefond ETF:er – ETF. Hedgefonder kan skydda en portfölj i skakiga tider eftersom samvariationen/korrelationen mot aktiemarknaden är låg. Den treåriga standardavvikelsen för de utvalda hedgefond-ETF:erna pendlar mellan 3,6 – 17,2 procent. Detta kan jämföras med standardavvikelsen för OMXS30 som uppgår till cirka 20-21 procent. Under den senaste veckan har ProShares RAFI Long/Short (ticker RALS) utvecklats bäst med en uppgång på över 3 procent. Denna ETF har lägst samvariation mot aktiemarknaden i stort. I år har den mer aggressiva hedgefond-ETF:en ProShares Credit Suisse 130/30 (ticker CSM) utvecklats bäst med en uppgång på nästan 7 procent. För tillgängliga ETF-alternativ, se tabell nedan.

[table id=252 /]

Källa: Factset, 7 mars 2012

En hedgefond (värdepappersfond) är en fond som tar både korta och långa positioner på värdepappersmarknaden.

Gemensamt för hedgefonder är att de har friare regler för sina placeringar än exempelvis aktiefonder. De kan använda belåning, blankning och placeringar i olika typer av derivat för att öka sin avkastning. Namnet antyder att fonderna är baserade på hedging, men trots att affärsidén bygger på att fonden alltid ska ge positiv avkastning oavsett hur det går på börsen, så är det i praktiken fullt möjligt att fonden går med förlust.

Vanligt för hedgefonder är att de syftar till absolut avkastning, dvs en avkastning som är oberoende av hur börsen går. De har också vanligen en prestationsbaserad avgift. En vanlig ersättningsform är att förvaltningsavgiften utgör 20% av den avkastning som överstiger statslåneräntan per år. Vissa hedgefonder använder så kallad high-watermark, vilket innebär att fonden, efter att ha fallit, inte tar ut någon prestationsbaserad avgift innan värdet är tillbaka över det tidigare värdet.

En traditionell och på 1990-talet vanlig syn på hedgefonder är att sådana tar hög risk och bör undvikas av gemene man. Detta har bland annat sin grund i att hedgefonden LTCM (Long-Term Capital Management) förlorade 4,6 miljarder dollar och gick i konkurs 1998, trots att mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne ingick i fondens styrelse. Idag är synen annorlunda – det finns både hedgefonder som tar hög risk och sådana som har betydligt lägre risk än aktiefonder.