Etikett: syntetiska

Vad är vad? ETP, ETF, ETC, ETN och ETI

Begreppsförvirringen är stor när det gäller börshandlade instrument. I flera artiklar som jag själv varit med i förenklar journalisterna för att läsarna inte ska få krupp. Jag kan förstå detta. Problemet är att detta kommer på bekostnad av att informationen inte är helt korrekt. Någon gång måste man ta tjuren i hornen och faktiskt skriva exakt vad ett instrument är. Detta är viktigt för att framförallt privata investerare ska förstå vad de köper. I detta inlägg tänkte jag försöka mig på att på ett enkelt sätt förklara begreppen/termerna ETP, ETF, ETC, ETN och ETI. Lättast som vanligt är att inleda detta resonemang med en sammanfattande bild.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ETP är samlingsbegreppet för samtliga börshandlade instrument. ETP står för Exhange Traded Products. Det är väldigt sällan som detta begrepp används för att beskriva ett specifikt instrument då det är ett ”paraplybegrepp”.

Första begreppet under ETP är ETF. ETF står för Exchange Traded Funds eller på svenska börshandlade fonder. I Europa är de flesta ETF:erna UCITS-klassificerade (UCITS-compliant) och är antingen fysiskt replikerande (håller underliggande direkt) eller syntetiskt replikerande (håller swap/terminskontrakt). Det finns två varianter av syntetiskt replikerande ETF:er: Unfunded Swaps och Fully-Funded Swaps. Ni kan läsa mer om dessa i den bifogade rapporten från BlackRock iShares. UCITS är ett europeiskt fondregelverk och är inte gällande i USA. I USA är SEC (amerikanska motsvarigheten till svenska Finansinspektionen) väldigt restriktiv när det gäller att godkänna syntetiskt replikerande ETF:er. Detta har resulterat i att så gott som samtliga ETF:er i USA är fysiskt replikerande.

Enskilda råvaruinstrument eller råvarukorgar uppfyller inte de europeiska UCITS-kraven gällande till exempel spridningskravet och faller därför i en annan kategori. ETC står för Exchange Traded Commodities. Vissa aktörer anser att endast instrument som fysiskt håller underliggande råvara är att benämna som ETC (exempel guld och silver). Detta är i praktiskt omöjligt för vissa råvaror. Min uppfattning är att den mest etablerade tolkningen är, i enlighet med ovan bild. Detta betyder att samtliga råvaruinstrument som har fysiska innehav eller futures (standardiserade terminer) är att klassificera som ETC:er. Dessa instrument är även i regel säkerställda genom säkerheter eller en säkerhetsmassa. I USA är inte ETC-begreppet lika etablerat som i Europa. I USA beskriver man ofta ETC:er som ETF:er.

Längst ner på skalan och med högst motpartsrisk för den enskilda investeraren kommer ETN:er och ETI:er. ETN står för Exchange Traded Notes (på svenska certifikat) och ETI står för Exchange Traded Instruments. ETI är slaskposten. Alla instrument som inte går att placera i något av de andra facken klassificeras som ETI. Certifikat eller ETN:er beskrivs enklast som ett noterat skuldebrev (”I owe you”). Certifikat uppfyller inte UCITS-kraven och kan aldrig få denna klassificering. Certifikat kan vara säkerställda men i Sverige är detta inte vanligt förekommande.  Detta betyder att om utställaren ofta en bank eller investment bank går i konkurs förlorar du alla dina investerade pengar. Dessa instrument är väldigt icke-transparenta och skillnaderna mellan olika instrument med samma underliggande exponering kan vara stora. Detta är en stor skillnad mot ETF:er som är väldigt transparenta.

 

Syntetiska ETF:er är inte farliga men du måste förstå det du köper

Fysisk replikering: ”ETF:en placerar direkt i de värdepapper som utgör målindexet helt eller nästan i samma proportion som i målindexet.”

Syntetisk replikering: ”En portfölj med syntetiska ETF:er består helt av indexderivat. Syntetiska ETF har lagts upp så att ETF-emittenten äger en säkerhetskorg som ofta hänför sig till värdepappren i jämförelseindexet, men kan även vara helt oberoende av ETF:ens placeringsobjekt. Mot denna säkerhet utgör denna en totalavkastningsswapp (total return swap), där avkastningen från säkerheten byts mot totalavkastningen från jämförelseindexet med swappmotparten.” (källa finska finansinspektionen)

Bakgrund

I Europa är det vanligt med syntetiska ETF:er vilket är en stor skillnad mot USA. Detta beror enligt min uppfattning framförallt på kulturella skillnader. I USA är de största ETF-leverantörerna fristående kapitalförvaltare medan de europeiska aktörerna är traditionella banker och investmentbanker. I och med att de senare aktörerna har en stor balansräkning och en bakomliggande organisation för att hantera derivat har det fallit sig mer naturligt för dessa att även applicera detta tänk när de lanserar ETF:er. Det europeiska fondregelverket UCITS (Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities) har också sett på fysiska och syntetiska ETF:er på ett likartat sett. I USA är det väldigt svårt att få syntetiska ETF:er godkända hos amerikanska SEC. Detta har lett till att den traditionella amerikanska ETF:en är fysiskt replikerande och utdelande. I Europa är det mer vanligt med en swapbaserad och återinvesterande struktur, men trenden har ändrats på senare tid (se graf ovan).

Varför finns syntetiska ETF:er överhuvudtaget?

Fördelarna som brukar lyftas fram är:

– Skatteeffektivitet

– En mindre skillnad i avkastning gentemot det index som fonden avses följa (tracking error)

– En möjlighet att följa annars svårtillgängliga/svårreplikerade marknader som t.ex. enskilda tillväxtmarknader och råvaror

– Lägre kostnader

Syntetisk replikering via derivat används av alla typer av investerare både institutionella och privata. Senast idag skickade EDHEC-Risk Institute ut ett ”White paper” gällande riskerna med syntetiska ETF:er. Kontentan verkar vara att de inte ser några förhöjda motpartsrisker med syntetiska ETF:er, se länk nedan.

Vad säger UCITS om syntetiska ETF:er?

Fonden/ETF:en får enligt investeringsbegränsningarna i UCITS IV vid derivattransaktioner exponeras för en motpartsrisk upp till högst 10 procent av fondens substansvärde. Resterande del, 90 procent, måste säkerställas genom säkerheter. De flesta ETF-aktörer har ofta mer än 100 procent av fondvärdet garanterat, genom en eller flera motparter.

Vilka säkerheter får man när man köper en syntetisk ETF?

UCITS-direktiven styr vilka säkerheter som får ingå. För de flesta ETF-leverantörerna kan man se den dagliga säkerhetsmassan på respektive leverantörs sajt. Ofta är det en extern aktör som är ansvarig för att bevaka fondens exponering mot swap-utgivaren och som bevakar att säkerheterna/”substitute basket” följer de riktlinjer som fastställts. Det stämmer att du kan få säkerheter som inte överensstämmer med den exponering du köpt – t.ex. du köper en Sverige ETF men får amerikanska statspapper och globala storbolag som säkerhet. Om du skulle få samma säkerheter som ETF:en du köper skulle det inte finnas någon poäng med att ha en syntetisk replikering.

Vad händer om banken som sålt ETF:en går omkull?

Det är väldigt sällan som en stor internationell bank eller investmentbank går i konkurs utan någon som helst förvarning. ETF:er och ETF-bolag fungerar på precis samma sätt som vanliga fonder och fondbolag. Andelsägarnas tillgångar ska vara skilda från fondbolaget och förvaras av ett förvaringsinstitut, en bank eller ett kreditinstitut. Går bolaget omkull ska alltså andelsägarna normalt inte drabbas. Innan en faktisk konkurs skulle ETF-leverantören försöka skaffa fram andra motparter som kan ta över swappen. Skulle swapparna förfalla och det inte finns någon som kan sälja samma swap till ETF-fonden kommer tillgångarna/säkerheterna säljas för fondens räkning och samtliga medel tillfalla fonden. T.ex. har db x-trackers säkerheter som i de flesta fall uppgår till 107,5 procent av NAV. Skulle försäljningen av tillgångarna inbringa mer än 100 procent så tillfaller överskjutande medel andelsägarna.

Vad händer om tillgångarna som lämnats som säkerhet är svåra att sälja?
Vad gäller ETF-likviditet under stress så har det ju prövats vid ett flertal tillfällen och det har alltid gått bra t.ex. handlades amerikanska företagsobligationer flitigt under finanskrisen trots att underliggande instrument inte handlades.
Har någon syntetisk ETF-leverantör gått i konkurs?
Nej