Definitionen av utbud

Utbudet är ett grundläggande ekonomiskt koncept som beskriver den totala mängden av en specifikt vara eller en tjänst som är tillgänglig för konsumenterna. Utbudet kan relatera till det tillgängliga beloppet till ett visst pris eller det tillgängliga beloppet över en rad priser om den visas på en graf. Detta påminner om efterfrågan för en vara eller tjänst till ett visst pris. Allt annat lika så kommer utbudet från producenterna att stiga om priset stiger, eftersom alla företag vill att maximera vinsterna. Definitionen av utbud.

Att bryta ned utbudet

Utbud och efterfrågan utgör grunden för den moderna ekonomin. Varje specifik vara eller tjänst kommer att ha sina egna utbuds- och efterfrågemönster baserat på pris, nytta och personliga preferenser. Om folk efterfrågar en vara och är villiga att betala mer för det, kommer producenterna att öka utbudet. När tillgången ökar kommer priset att falla med samma efterfråganivå. Idealiskt kommer marknaderna att nå en jämviktspunkt där utbudet motsvarar efterfrågan (inget överskott och ingen brist) för en given prispunkt. Vid denna tidpunkt maximeras konsumtionsnytta och producentvinster.

Grunderna för utbud

Begreppet utbud inom nationalekonomi är komplext och förknippat med många matematiska formler, tillämpningar och bidragande faktorer. Utbudet kan referera till allt som efterfrågas och som säljs på en konkurrensutsatt marknad, är utbudet mest användbart för varor, tjänster eller arbete. En av de viktigaste faktorerna som påverkar utbudet är priset. I allmänhet är det så att om en råvara ökar i pris så kommer utbudet att stiga. Priset på relaterade varor och priset på insatsvaror (energi, råvaror, arbetskraft) påverkar också utbudet eftersom de bidrar till att öka det totala priset på den sålda varan.

Villkoren för produktionen i utbudet är också signifikanta; till exempel när en teknisk utveckling ökar kvaliteten på leveransen av en vara, eller om det finns en störande innovation, till exempel när en teknisk utveckling gör produkt föråldrad eller mindre efterfrågad. Regeringsbestämmelser kan också påverka utbudet, såsom miljölagstiftning, samt antalet leverantörer (vilket ökar konkurrensen) och marknadsförväntningarna. Ett exempel på detta är när miljölagar rörande utvinning av olja påverkar utbudet av olja.

Utbudet representeras i mikroekonomi av ett antal matematiska formler. Utbudsfunktionen och ekvationen uttrycker förhållandet mellan utbudet och de påverkande faktorerna, såsom de som nämnts ovan eller till och med inflationstakten och andra marknadsfaktorer. En utbudskurva beskriver alltid förhållandet mellan priset på en vara och den levererade kvantiteten. En mängd information kan tas upp från en utbudskurva, såsom rörelser (orsakad av prisförändringar), skift (orsakad av en förändring som inte är relaterad till priset) och priselasticitet.

Utbudshistorik

Inom ekonomi och finans är utbudet ofta, om inte alltid, i förknippat med efterfrågan. Lagen om tillgång och efterfrågan är en fundamental och grundläggande princip för ekonomi. Lagen om efterfrågan är en teori som beskriver hur utbudet av vara eller tjänst och efterfrågan på det interagerar. I allmänhet, om utbudet är högt och kräver lågt, kommer motsvarande pris också att vara lågt. Om utbudet är lågt och efterfrågan är låg, kommer priset också att vara högt. Denna teori förutsätter marknadskonkurrens i ett kapitalistiskt system. Tillgång och efterfrågan i modern ekonomi har historiskt hänförts till John Locke i en tidig iteration, såväl som en slutgiltig användning av Adam Smiths välkända ”An Enquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations”, som publicerades i Storbritannien 1776.

Den grafiska representationen av utbudskurvdata användes första gången på 1870-talet i engelska ekonomiska texter och populariserades sedan i den nyskapande textboken ”Principes of Economics” av Alfred Marshall 1890. Det har länge diskuterats varför Storbritannien var det första landet som omfamnade, utnyttjade och publicerade teorier om utbud och efterfrågan och ekonomi i allmänhet. Tillkomsten av den industriella revolutionen och den efterföljande brittiska ekonomiska kraften, som innefattade tung produktion, teknisk innovation och en enorm mängd arbetskraft, har varit en väl diskuterad faktor.

Relaterade termer och begrepp

Tillhörande termer och koncept att leverera i dagens sammanhang inkluderar försörjningskedjans finansiering och penningmängd. Penningmängden avser specifikt all valuta och likvida tillgångar i ett land. Ekonomer kommer att analysera och övervaka denna tillgång, formulera policyer och regler utifrån dess fluktuation genom att styra räntorna och andra sådana åtgärder. Officiella uppgifter om landets penningmängder måste registreras noggrant och publiceras regelbundet. Den senaste europeiska statsskuldkrisen, som inleddes 2007, är ett bra exempel på rollen som ett lands penningmängd och den globala ekonomiska påverkan.

Den globala försörjningskedjans finansiering är ett annat viktigt koncept relaterat till utbudet i dagens integrerade värld. Försörjningskedjans ekonomi syftar till att effektivt koppla samman alla deltagare i en transaktion, inklusive köparen, säljaren, finansieringsinstitutet och proxy leverantören – för att sänka de totala finansieringskostnaderna och påskynda affärsprocessen. Finansiering av försörjningskedjor görs ofta möjlig genom en teknologibaserad plattform och påverkar industrier som bil- och detaljhandeln.

Konvertibla obligationer: fördelar och nackdelar för företag och investerare

Det finns fördelar och nackdelar med användningen av konvertibla obligationer som ett medel för finansiering av företag. En av flera fördelar med denna metod för kapitalfinansiering är en försenad utspädning av stamaktier och vinst per aktie.

En annan är att företaget kan erbjuda obligationen till en lägre kupongränta – mindre än vad den skulle betala på en rak obligation. Regeln är vanligtvis att ju mer värdefull konverteringsfunktionen är desto lägre är avkastningen som måste erbjudas att sälja obligationen. Omvandlingsfunktionen är ett sötningsmedel. Läs vidare för att ta reda på hur företag utnyttjar konvertibla obligationer och vad det betyder för de investerare som köper dem.

Fördelar med skuldfinansiering i konvertibla skuldebrev

Oavsett hur lönsamt företaget är, får konvertibla obligationsinnehavare endast en fast, begränsad ränta fram till konverteringen. Detta är en fördel för företaget eftersom mer av rörelseresultatet är tillgängligt för de vanliga aktieägarna. Vanligtvis har obligationsinnehavare inte rätt att rösta och utse styrelseledamöter. Hela röstkontrollen är i händerna på stamaktieägarna.

När ett företag överväger alternativa finansieringsmedel, om den befintliga ledningsgruppen är orolig för att förlora rösträtten över verksamheten, så kommer försäljning av konvertibla obligationer att ge en fördel, men kanske endast tillfälligt, över finansiering med stamaktier. Dessutom är obligationsränta en avdragsgilla utgift för det utfärdande bolaget, så för ett bolag som betalar 22 procent i bolagsskatt betalar staten i själva verket 30% av räntorna på skulden. På detta sätt har obligationer fördelar över stamaktier och preferensaktier när ett bolag som planerar att ta upp ny kapital.

Vad investerare ska leta efter

Företag med dåliga kreditbetyg utfärdar ofta konvertibler för att sänka avkastningen som krävs för att sälja sina värdepapper. Investeraren bör vara medveten om att vissa finansiellt svaga företag kommer att utfärda konvertibler bara för att minska sina finansieringskostnader, utan att avsikt att konvertiblerna någonsin ska omvandlas. Generellt sett desto starkare företag, desto lägre avkastningen i förhållande till den riskfria räntan på obligationer.

Det finns också företag med svaga kreditbetyg som också har stor potential för tillväxt. Sådana företag kommer att kunna sälja konvertibla skuldebrev till en nästan normal kostnad, inte på grund av obligationernas kvalitet utan på grund av att konverteringsfunktionen är attraktiv för denna typ av tillväxtföretag.

När kapitalflödena stryps och aktiekurserna stiger kommer även mycket kreditvärdiga företag att utfärda konvertibla värdepapper i syfte att minska sina kostnader för att skaffa kapital. De flesta emittenter hoppas att om priset på deras aktier stiger, kommer obligationerna att konverteras till stamaktier till ett pris som är högre än nuvarande stamaktiekurs.

Med denna logik tillåter det konvertibla lånet emittenten att indirekt sälja stamaktier till ett pris som är högre än dagens pris. Från köparens perspektiv är den konvertibla obligationen attraktivt eftersom det ger möjlighet att få en potentiellt hög avkastningen som är förknippad med aktier, men med säkerheten för ett obligationslån.

Nackdelarna med konvertibla obligationer

Det finns också vissa nackdelar för konvertibla obligationer. En är att finansiering med konvertibla värdepappersrisker riskerar att späda ut inte bara vinsten per aktie utan också kontrollen av företaget. Om en stor del av emissionen köps av en köpare, vanligtvis en investmentbank eller ett försäkringsbolag, kan konvertering skifta röstkontrollen av företaget bort från deras ursprungliga ägare och mot obligationsköparna.

Denna är inte ett stort problem för stora företag med miljontals aktieägare, men det är ett mycket reellt problem för mindre företag, eller de som just har blivit publika.

Många av de andra nackdelarna liknar nackdelarna med att använda raka obligationer i allmänhet. För bolaget innebär konvertibla obligationer betydligt högre risk för bankrutt än preferensaktier eller vanliga aktier. Dessutom desto kortare är löptiden desto större är risken. Slutligen notera att användningen av räntebärande värdepapper ökar förlusterna för stamaktieägarna när försäljningen och resultatet minskar. Detta är den ogynnsamma aspekten av den ekonomiska hävstångseffekten.

Konventioner på ett konvertibelt skuldebrev

Inkomstbestämmelserna (restriktiva konventioner) på ett konvertibelt skuldebrev är i allmänhet mycket strängare än de är antingen i ett kortfristigt kreditavtal eller för vanligt eller preferensaktier. Följaktligen kan företaget bli föremål för mycket mer störande och krypterande restriktioner enligt en långfristig skuldsättning än vad som skulle vara fallet om den hade lånat på kort sikt eller om det hade utfärdat preferensaktier eller vanliga aktier.

Slutligen kommer stor skuldanvändning att påverka företagets förmåga negativt att finansiera verksamheten i tider med ekonomisk stress. När ett företags förmögenheter försämras kommer det att uppstå stora svårigheter med att öka kapitalet. Vidare är investeringarna i allt högre grad oroade för säkerheten i sina investeringar, och de kan vägra att skjuta till medel bolaget utom på grundval av säkrade lån. Ett företag som finansierar sin verksamhet med en konvertibel skuld under goda tider till den punkt där skuldsättningsgraden ligger på de övre gränserna för sin bransch, kanske inte alls kan få finansiering under en lågkonjunktur. Således tycker företagen om att behålla viss ”reservupplåningskapacitet”. Detta begränsar deras användning av skuldfinansiering under normala tider.

Varför utfärda konvertibla obligationer

Beslutet att utfärda nya aktier, konvertibla och räntebärande obligationer för att skaffa kapital styrs av ett antal faktorer. En är tillgången till internt genererade medel i förhållande till de totala finansieringsbehoven. Sådan tillgång är i sin tur en funktion av ett företags lönsamhet och utdelningspolitik.

En annan viktig faktor är det aktuella marknadspriset på bolagets aktie, vilket bestämmer kostnaden för kapitalfinansieringen. Vidare är kostnaden för alternativa externa finansieringskällor (dvs. räntor) av kritisk betydelse. Kostnaden för lånade medel, i förhållande till aktiekapital, sänks avsevärt genom avdrag av inkomstskatt för räntebetalningar till skillnad från utdelningen.

Dessutom har olika investerare olika riskavkastningspreferenser. För att kunna vädja till den bredaste möjliga marknaden måste företag erbjuda värdepapper som intresserar så många olika investerare som möjligt. Olika typer av värdepapper är också lämpligast vid olika tidpunkter.

Sammanfattning

Om de används klokt, med en policy för att sälja differentierade värdepapper kan konvertibla obligationer sänka företagets totala kapitalkostnad under vad det skulle vara om det endast utfärdade en typ av obligationer och stamaktier. Det finns emellertid fördelar och nackdelar med användningen av konvertibla obligationer för finansiering. Investerare bör överväga vad frågan betyder ur ett företags synvinkel innan man köper in sig i detta bolag.