Varför är blankningar lagligt? En kort översikt

Varför är blankningar lagligt? En kort översiktVarför är blankningar lagligt? En kort översikt

Blankningar var en av de centrala frågorna den amerikanska kongressen undersökte innan den antog Securities and Exchange Act 1934. Kongressen kongressen gjorde inga bedömningar om dess tillåtlighet. Istället gav kongressen Securities and Exchange Commission (SEC) möjlighet att reglera blankningar i syfte att förhindra missbruk. Varför är blankningar lagligt är den fråga vi tittar närmare på i denna artikel.

Blankningar blev lagligt

1937 antog SEC regel 10a-1, som också kom att bli känd som ”up tick regeln”, som sade att investerare kunder blanka aktierelaterade instrument först efter en prisuppgång från det tidigare avslutet. Att blanka i en nedgång var med några få undantag förbjudet. Denna regel hindrade blankningar till successivt lägre priser, en strategi som syftar till att artificiellt driva ned aktiekursen. Uptick-regeln möjliggjorde obegränsad närsäljning när marknaden rörde sig upp, ökade likviditeten och fungerade som en kontroll av uppåtriktade prisrörelser.

Trots sin nya rättsliga status och de synliga fördelarna med att sälja, var många beslutsfattare, tillsynsmyndigheter – och allmänheten – misstänksamma för övningen. Att kunna dra nytta av andras förluster på en björnmarknad verkade bara orättvist och oetiskt för många människor. Som ett resultat beordrade kongressen 1963 SEC att undersöka effekten av en kort försäljning på efterföljande prissättningar. Studien visade att förhållandet mellan blankningar och total volym i börsen ökade på en avtagande marknad.

1976 inleddes en offentlig undersökning av blankningar, testa vad som skulle hända om regel 10a-1 reviderades eller eliminerades. Börser och marknadsförespråkare motsatte sig dessa föreslagna ändringar och SEC drog tillbaka sina förslag år 1980 och lämnade kvar uptick-regeln.

Uptick-regeln kom att elimineras

SEC eliminerade så småningom uptickregeln 2007 efter en årslång studie som drog slutsatsen att förordningen gjorde lite för att begränsa missbruk och hade potential att begränsa likviditeten på marknaden. Många andra akademiska studier av effektiviteten av förbud mot blankningar fastslog också att förbud mot övningen inte mildrade marknadsdynamiken. Efter börsnedgången och lågkonjunkturen under 2008 krävde många att man skulle ha större restriktioner mot blankningar, inklusive att återuppta regeln för uptick. För närvarande har SEC i själva verket en alternativ upptagningsregel som inte är tillämplig på alla värdepapper och utlöses av ett prisfall om 10 procent eller större prisfall från dess tidigare stängning.

Den nakna blankningen

Trots att SEC beviljades status som statlig auktoritet under 20-talet och förlängde sin rätt i början av 2000-talet, betraktar vissa aktiehandlare kortförsäljningsrutinerna som rättsligt tvivelaktiga. Till exempel, i en ”naken kort försäljning” måste säljaren ”lokalisera” aktier att sälja för att undvika att ”sälja aktier som inte har bekräftats att existera.” I USA måste mäklare ha rimliga skäl att tro att aktier kan lånas så att de kan levereras i tid innan de tillåter en blankning.

Den som genomför en blankning löper risken att inte kommer att kunna leverera dessa aktier till den mottagande parten i kortförsäljningen. En annan förbjuden aktivitet är att sälja kort och sedan misslyckas med att leverera aktier vid tidpunkten för avveckling med avsikt att driva ned en tillgångs pris.

Slutsats

Under tider av marknadskris när aktiekurserna faller snabbt har regulatorn trätt in för att antingen begränsa eller förbjuda användning av kortförsäljning tillfälligt tills beställningen återställs. Begränsade värdepapper är de som identifieras av tillsynsmyndigheter som tror att de kan vara benägna att falla offer för moderna ”björnslag”. Effektiviteten av dessa åtgärder är emellertid en öppen fråga bland marknadsaktörer och tillsynsmyndigheter.

ETF utgivare största hotet mot blankare?

ETF utgivare största hotet mot blankare?

Är en ETF utgivare största hotet mot blankare? Det kan vara så, ETF Issuer Solutions Inc., en så kallad white label emittent av börshandlade fonder lägger just nu sista handen på sin ”Short squeeze ETF”. Denna börshandlade fond skall erbjuda investerarna en möjlighet till att kapitalisera på de snabba vändningar som kan ske i aktiekurserna i en kraftigt blankad marknad.

Enligt en färsk ansökan till den amerikanska finansinspektionen, Securities and Exchange Commission, som den aktivt förvaltade ActiveAlts Short Squeeze Fund (NYSEArca: SQZZ) lämnat har lämnat in planeras handeln starta i juni 2015. Något specifikt datum anges emellertid inte. Förvaltningsomkostnaderna beräknas uppgå till 1,85 procent.

Underrådgivarna kommer att vara ansvariga för at välja ut aktier och depåbevis som handlas på den amerikanska marknaden som de bedömer kan komma att vara föremål för en så kallad ”short squeeze”. Förvaltarna kommer att välja aktier som kan vara föremål för så kallade ”short squeezes” baserat på både fundamentala faktorer, som att kvaliteten på resultatet och grundläggande stabilitet i den underliggande verksamhetens affärer, tillsammans med tekniska faktorer, såsom pris- och volymegenskaper och relativ styrka. Dessutom kommer förvaltarna att identifiera värdepapper där antalet blankade aktier är betydande, stigande eller förväntas öka. I grund och botten, kommer fondförvaltarna plocka ut värdepapper som har en högre potential för värdestegring, vilket kan resultera i en short squeeze, vilket är ett det största hotet mot blankare.

En blankad, eller en kort position, är en försäljning av en lånad tillgång, till exempel en aktie. Investeraren måste så småningom återköpa den lånade tillgången på den öppna marknaden, och har priset på denna fallit köper investeraren tillbaka för mindre än han eller hon sålde den för och gör en vinst.

En short squeeze uppstår när investerare med stora korta positioner tvingas täcka, eller köpa tillbaka, sina blankningar i händelse av en plötslig uppvärdering – blankarna pressas ur sina korta positioner, oftast med förlust. Följaktligen brukar det innebära att ytterligare köp från säljare som täcker sina blankade positioner bidrar till att stärka aktiekurserna ytterligare.

Investerare kan identifiera värdepapper med risk för en sjort squeeze genom att övervaka utlånade aktier – det totala antalet aktier som är utlånade som andel av totala antalet utestående aktier, tillsammans med den korta kvoten – det totala antalet utlånade aktier dividerat med genomsnittliga dagliga volymen. SQZZ kommer också bidra till att öka andelsinnehavarnas intäkter genom att själva låna ut den börshandlade fondens aktieinnehav.

På grund av det förmodade höga antalet portföljtransaktioner kommer SQZZ sannolikt att ha en högre portföljomsättning än många andra ETFer. Detta kan komma att medföra negativa skatteeffekter för den som r skattskyldig i USA. Den höga omsättningen, vilket kan innebära courtage och andra transaktionsavgifter, skulle också bidra till att förklara den högre kostnadsprocenten för denna börshandlade fond.

Brad Lamensdorf, grundare och ägare av Active Alts Inc., kommer att förvalta denna börshandlade fond Lamensdorf är inte främmande för ETFer, han hjälper också förvalta AdvisorShares Ranger Equity Bear ETF (NYSEArca: HDGE), som identifierar svaga företag vars aktier blankas.