Att förstå ETF-likviditet och handel

Att förstå ETF-likviditet och handelAtt förstå ETF-likviditet och handel

ETFer, börshandlade fonder erbjuder investerare många attraktiva funktioner. Det ger dem tillgång till ett brett spektrum av tillgångsklasser, sektorer och stilar i ett instrument som är både likvid och öppet, samtidigt som det är kostnadseffektivt. Innan Du använder Dig av detta är det viktigt att Du förstår ETF-likviditet och handel. Det är bra att förstå hur mekaniken kring börshandlade fonder fungerar. Att förstå dessa punkter kan hjälpa dig att förbättra genomförandet när du köper och säljer ETFer.

Primärmarknaden, skapande och inlösen av ETF-andelar

De flesta investerare handlar med börshandlade fonder på börser på sekundärmarknaden. Det faktiska skapandet och inlösen av ETF-andelarna sker på primärmarknaden, mellan ETF och auktoriserade deltagare 1 – de enda parterna som direkt handlar med börshandlade fonder. APs förmåga att kontinuerligt skapa och lösa in andelar gör det möjligt för dem att möta investerarnas utbud och efterfrågan, vilket gör dem till centrala likviditetsleverantörer på sekundärmarknaden.

Skapande. Så här introducerar APs nya ETF-aktier till sekundärmarknaden

På naturligt sätt. AP skapar ETF-andelar genom att förvärva de värdepapper som utgör referensvärdet som fonden spårar i sina lämpliga viktningar och uppnår skapningsenhetsstorlek (block som sträcker sig från 25 000 till 100 000 fondandelar). AP levererar sedan dessa värdepapper till den börshandlade fonden i utbyte mot ETF-andelar.

Kontant. Alternativt kan APer skapa ETF-andelar genom att utbyta lämplig mängd kontanter för ETF-aktier, det som kallas kontantproduktion. Ofta skapas ETF- andelar med hjälp av en kombination av värdepapper och kontanter.

AP erbjuder sedan ETF-andelar till försäljning på sekundärmarknaden, där de handlas mellan köpare och säljare på börs.

Inlösen

Detta följer samma process fast åt andra hållet. AP avvecklar ETF-aktier i stora steg, kända som inlösenenheter, genom att förvärva dem på sekundärmarknaden och överföra dem till ETF i utbyte mot de underliggande värdepapperen eller kontanterna (eller båda) i lämpliga viktningar och belopp.

Klicka för att öka storleken på bilden

Den sekundära marknaden – Kostnader och mekanik för att handla ETF-andelar

Kostnader för handel. På sekundärmarknaden, finns det företag som specialiserar sig på att köpa och sälja ETF-andelar, AP eller market makers 2 (likviditetsleverantörer). De senare handlar ETF-andelar för att tillhandahålla likviditet på marknaden och göra en vinst, de är alltså viktiga för att det skall finnas en ETF-likviditet. Denna vinstmarginal är inbäddad i spreaden, skillnaden mellan köp- och säljkurs. Detta speglar de implicita kostnaderna för handel med ETFer.

Spreaden, skillnaden mellan köp- och säljkurs är skillnaden mellan budet – det högsta priset som en köpare är villig att köpa andelar på och det lägsta priset där en säljare är villig att sälja ETF-andelar. Tre nyckelfaktorer påverkar spreaden.

Skapande/inlösenavgifter som ETF-leverantören betalar till AP

Spreaden hos de underliggande värdepapperna. Spreaden och likviditet hos de värdepapper som utgör den börshandlade fonden påverkar likviditeten och ETFens egen spread. När det finns många köpare och säljare på en aktie, är det lätt att köpa och sälja. I dessa fall så tenderar spreaen att vara låg. När värdepapper är mindre likvida är spreaden större, vilket gör att kostnaden för att förvärva dem högre. Ju högre kostnaden för att förvärva de underliggande värdepapperen desto bredare är spreaden för ETFen.

Risk- eller säkringskostnader. Innehav av en ETF innebär vissa risker som måste säkras. Likviditetsleverantörer använder en rad olika finansiella instrument, inklusive terminer, optioner och andra ETFer, för att säkra denna risk. Ju fler instrument de måste välja mellan, desto lägre är deras hedgekostnader och ju lägre spread. Ju högre risken är desto bredare är spreaden.

ETF-spread = Skapande/inlösenavgifter + underliggande värdepappers spreade + risk.

Exekvering av stora ordrar

Exekvering av stora ordrar innebär att bege sig in i en större pool av likviditet

Det finns två vanliga sätt att genomföra större affärer direkt med likviditetsleverantörer, vilket gör det möjligt för investerare att få tillgång till djupare likviditetspooler än de som erbjuds på den citerade sekundära marknaden ensam:

Riskhandel-En likviditetsleverantör kommer att citera ett pris för en ETF i en viss storlek. Om detta pris accepteras utförs handeln och likviditetsleverantören utgår från marknadsrisken för att tillhandahålla likviditeten vid genomförandet.

Skapa eller lösa in. För ordrar som är tillräckligt stora kan det vara meningsfullt att arbeta med en AP för att skapa eller lösa in andelar. Denna typ av transaktion utförs vanligen antingen till ETFens slutkurs på marknaden eller till ETFs NAV plus avgifter eller provisioner.

Förstå handelsdynamiken

För att fullt ut överväga en ETFs totala kostnader är det viktigt att förstå handelsdynamiken. Generellt används två typer av order vanligtvis för handel med ETF-andelar:

Limiterade order. Köp eller sälja ETF-andelar till ett visst förutrbestämt, maximalt pris. Enkelt sätt för investerare där de bestämmer till vilket pris som ska gälla för en limiterad order. Limiterade order kan hjälpa investerare att få det bästa priset, men det finns risk att ordern inte fylls.

Marknadsorder. Köp eller sälj omedelbart till det aktuella priset som är tillgängligt för tillfället. Med en marknadsorder kan genomförandet bli snabbare, men investeraren har begränsad kontroll över genomförandepriset.

Dold likviditet

Medan ett stort antal transaktioner genomförs med hjälp av limiterade ordrar eller marknadsordrar finner investerare ofta att deras order är större än marknaden. Det kan finnas ”dold” likviditet som kan nås på marknaden med hjälp av begränsningar eller marknadsordrar. I vissa fall kan det emellertid vara meningsfullt att utföra ett avslut direkt via en market maker. Hur och när man placerar en ETF-order kan bero på många faktorer, inklusive priskänslighet, brådskandenivå och övergripande mål för portföljen. Att bestämma vilka faktorer som är mest viktiga kan hjälpa till att bestämma strategin för bästa genomförande.

1 En AP är en mäklare eller återförsäljare som tecknar avtal med en ETF-leverantör eller distributör för att bli auktoriserad deltagare.

2 En market maker är en mäklare/återförsäljare som köper och säljer värdepapper (eller ETFer) från eget lager för att underlätta handeln med dessa värdepapper. De flesta AP är marknadsmäklare, men inte alla market maker som är AP.

Betalar Du för mycket för Dina obligationer, använd en ETF

Betalar Du för mycket för Dina obligationer, använd en ETF

Betalar Du för mycket för Dina obligationer, använd en ETF. På första sidan på gårdagens Wall Street Journal kunde vi ta del av den artikel som heter Muni Bond Costs Hit Investors in Wallet, som visar att den som köpt amerikanska kommunobligationer i december betalade en spread (se förklaring längre ned) på 1,73 procent jämfört med 0,87 procent för företagsobligationer.

Market Vectors (vars ETFer bland annat distribueras av Van Eck Securities Corporation) var snabba att utnyttja detta och gick ut med ett mail som sade att Market Vectors Intermediate Municipal Index ETF (ITM) har handlats till en genomsnittlig spread på mellan 0,06 och 0,21 procent under de senaste tolv månaderna. (Källa NYSE Arca Vision)

Market Vectors erbjuder i dag inte mindre än sju (7) börshandlade fonder som investerar i de amerikanska kommunobligationerna, det stora utbudet beror på olika inriktningar i fråga om löptider och kreditexponering.

”Spread” är skillnaden i volymvägda genomsnittliga köp-och sälj för alla utförda order mindre än 10 000 andelar. Betalar Du för mycket för Dina obligationer, använd en ETF så får Du behålla mer av kapitalet, spreaden är den högsta transaktionskostnaden, men och med att denna är en dold kostnad som inte redovisas på någon avräkningsnota tenderar de flesta, till och med professionella placerare, att glömma bort denna.

Så ska du utvärdera en ETF – EDHEC Risk Institute rapport

Så ska du utvärdera en ETF

Morningstar i Storbritannien publicerade nyligen en sammanfattning från den senaste EDHEC Risk Institute rapporten. Rapporten är baserad på en undersökning kring vilka parametrar som investerare fokuserar på när de utvärderar en ETF/ETF:er. Nedan presenterar jag de sex viktigaste parametrarna som Morningstar lyfte fram i sin sammanfattning. Så ska du utvärdera en ETF – EDHEC Risk Institute rapport

Total Expense Ratio (TER)

Enligt svaren från undersökningen var det 68 procent av investerarna som fokuserade på kostnadsmåttet/avgiftsmåttet TER. Det var en uppgång från 2011 då andelen uppgick till 61 procent. Jag har tidigare skrivit om olika kostnadsmått, se bifogad länk – //www.etfsverige.se/etfbloggen/etf-marknaden/fondavgifter-101-vad-galler. Det är intressant att så många fokuserar på avgifterna då ETF:er i grunden är en lågkostnadsprodukt.

Underliggande index

ETF:ens underliggande index var den näst viktigaste parametern, enligt undersökningen. Att val av index kommer högt upp känns rimligt eftersom exponeringen mot olika länder, sektorer m m kan skilja sig åt väsentligt mellan olika index även inom samma investeringskategori. Investerarna lyfte även fram mer tekniska indexfaktorer som till exempel viktningsmetod, hur ofta indexet rebalanseras, utdelningsmetod etc.

Spread (skillnad mellan köp- och säljkurs)

Spread kom på en tredje plats. Anledningen till att spread kommer högt upp beror sannolikt på att den genomsnittliga innehavstiden ofta är kort. Flera aktörer använder ETF:er för likviditetshantering. En hög spread innebär att totalkostnaden, Total Cost of Ownership (TCO), ökar. Det är viktigt att poängtera att spreadkostnaden påverkar en investerare vid köp- och säljtillfället. Köper du och behåller en ETF över en längre tidsperiod är det framförallt förvaltningsavgiften/TER som påverkar ditt resultat. Detta innebär förenklat att spreaden för en långsiktig investerare inte är lika viktig som för en kortsiktig investerare.

Tracking Error

Tracking error är ett mått som beskriver hur väl ETF:en följer sitt underliggande index. En hög tracking error innebär att avkastningen i ETF:en avviker från avkastningen i det underliggande indexet. En investerare vill ha en så låg tracking error som möjligt. Indexavkastningen för det replikerade indexet belastas inte med några avgifter*. Detta innebär att en ETF alltid kommer att uppvisa en tracking error eftersom det kostar pengar att förvalta och driva en ETF.

Motpartsrisk

Motpartsrisk kom på en femte plats. Det har varit en stundtals hätsk debatt de senaste åren kring fysisk kontra syntetisk replikering. I dagsläget framkommer det tydligt att båda replikeringsmetoderna har en inbyggd motpartsrisk. Fysisk replikering har detta främst genom tillämpningen av aktieutlåning och syntetisk replikering genom swappen/swap-avtalet. Den negativa trenden för syntetisk replikering har brutits, enligt min mening. Allteftersom att debatten blivit mer nyanserad har investerare utvärderat de olika metoderna mer jämlikt. Fördelar som lyfts fram med syntetisk replikering är bland annat lägre tracking error och tillgång till mer illikvida marknader/exponeringar.

Skatt

Investerarens beskattningsland och beskattningssystem för ETF:en är oerhört viktig att beakta. Det är även viktigt att tänka på att det kan vara skillnader mellan beskattning av reavinster och utdelningar. För en svensk investerare kan till exempel utdelningar från amerikanska ETF:er beskattas med upp till 30 procent trots att innehavet hålls i en kapitalförsäkringsdepå. Läs på vad som gäller hos din specifika leverantör.

Länkar

http://www.morningstar.co.uk/uk/news/107641/the-top-factors-to-consider-when-selecting-an-etf.aspx

För hela EDHEC-rapporten http://www.edhecrisk.com/EDHEC_Risk_European_ETF_Survey_2012.pdf

(*Net Return index är justerade för skatter och snarlika avgifter)

 

ETF-spread rapport december

ETF-spread rapport december

Likviditeten för en ETF är beroende av den underliggande aktiekorgen eller den exponering/index som ETF:en avser att följa. Jag hoppas att de flesta personer är medvetna om detta efter mina tidigare blogginlägg kring detta ämne. För er som missat mina tidigare inlägg om spreadar (skillnad mellan köp- och säljkurs) på Stockholmsbörsen, se bifogade länkar längst ner i detta inlägg. ETF-spread rapport december

Så hur ser det ut i dagsläget? Nedan har jag tagit fram en ögonblicksbild för samtliga ETF:er noterade i Norden. Fokus har varit på aktuella spreadar och handlad volym (skillnad mellan köp- och säljkurs och handlad volym per idag). Jag har filtrerat tabellen så den ETF som har lägst spread är högst upp. Ni kan själva välja att filtrera på något annat sätt. XACT har arbetat aktivt på att få ner spreadarna i sina sektor-ETF:er. I dagsläget handlas XACT:s sektor-ETF:er med en spread på omkring 0,30-0,40 procent. Detta är helt klart godkänt. För ytterligare information kring dessa instrument, se länk nedan.

Tumregeln är lite förenklat att allt under 0,5 procent i spread är godkänt. Allt utöver måste analyseras ”case-by-case”. Ränte-ETF:er ska per definition ha lägre spreadar än aktie-ETF:er. Allt annat kommer äta in på avkastningen.

De tre sämsta/högsta spreadarna har:

– XACT Europe Bull 2, spread 2,117% (ska läggas ner se ytterligare information nedan)

– XACT Europe Bear 2, spread 1,979% (ska läggas ner se ytterligare information nedan)

– db X-trackers MSCI USA TRN Index ETF, spread 1,278%

För samtliga ETF:er, se tabell nedan:

[table id=544 /]

 

Källa: Infront kl. 13.54 den 12 december 2012

Tidigare blogginlägg om artiklar med fokus på spread

http://www.xact.se/xacts-nordiska-sektorer-handlas-med-lagre-spread

http://www.xact.se/xact-europe-bull-och-xact-europe-bear-kommer-att-laggas-ned

//www.etfsverige.se/etfbloggen/etfer/spread-rapport-nordiska-etfer

//www.etfsverige.se/etfbloggen/borsen/ar-de-nordiska-etferna-illikvida

 

Spread genomgång nordiska ETF:er

Spread genomgång nordiska ETF:er

Spread genomgång nordiska ETF:er. Jag hör fortfarande från många privatinvesterare att de inte vill handla med ETF:er på grund av att de ETF:er som finns noterade i Stockholm, Finland och Norge inte handlas eller handlas i en väldigt liten omfattning. Detta har översatts i att ETF:er har en dålig likviditet. Stämmer denna slutsats? Återigen nej. Likviditeten för en ETF är endast beroende av den underliggande aktiekorgen eller den exponering/index som ETF:en avser att följa.

Exempel. En ETF som följer det svenska indexet OMXS30-indexet är begränsad/beroende av hur likvida de 30 bolagen som ingår i detta index är. Är den underliggande aktiekorgen likvid ska allt annat lika ETF:en också vara det. Om inte, gör ETF-leverantören eller de anlitade marknadsgaranterna s.k. ”market makers” ett dåligt jobb.

Så hur ser det ut i verkligheten? Nedan har jag tagit fram en ögonblicksbild av samtliga ETF:er noterade i Norden. Fokus har varit på aktuella spreadar (skillnad mellan köp- och säljkurs och handlad volym idag). Jag har filtrerat tabellen så den ETF som har lägst spread är högst upp. Ni kan själva välja att filtrera på något annat sätt.

En bra måttstock är att ränte ETF:er ska ha en lägre spread än aktie ETF:er, allt annat äter in på avkastningen. T.ex. har XACT Repo en spread på låga 0,02%. En generell tumregel gällande spread, enligt min mening, är att en nivåer upp till 0,5% är godkänt. Allt över denna nivå måste granskas ”case-by-case”. Är underliggande exponering mer exotiskt kan en högre spread accepteras.

De tre sämsta/högsta spreadarna har:

– XACT Europe Bear 2, spread 2,350%

– XACT Europe Bull 2, spread 2,299%

– db X-trackers MSCI USA TRN Index ETF, spread 1,435%

För samtliga ETF:ers spread, se tabell nedan:

[table id=463 /]

 

Källa: Infront omkring kl. 10.30 den 7 september 2012

Tidigare blogginlägg om spreadar

//www.etfsverige.se/etfbloggen/borsen/ar-de-nordiska-etferna-illikvida