Då fler och fler investerare som tittar på börshandlade medel för att möta deras portföljbehov är det viktigt att ta sig tid att noggrant förstå hur detta investeringsverktyg fungerar.Se till att förstå grunderna med en ETF.
Enligt ETFGI-uppgifter finns 5 632 börshandlade produkter på 63 olika börser i 51 länder, med nästan 3 biljoner dollar i förvaltat kapital, skriver John Authers för Financial Times.
Att komma in i investeringarna ser majoriteten en ETF som en typ av passiv indexfond. I motsats till traditionella öppna fonder är ETF-avgifterna förhållandevis billigare, men de kan köpas åt under hela handelsdagen på ett börs som en normal aktie.
Eftersom ETF: er prissätts under hela dagen kan aktiva handlare gå in och ut ur stora marknadssegment med ETF. Dessutom bidrar auktoriserade deltagare eller marknadsaktörer till att skapa eller lösa in ETF-andelar för att den börshandlade fondens pris inte skall avvika från underliggande substansvärdet. ETFer spårar en korg av värdepapper och prissätts för att spegla förändringar i de underliggande innehaven.
Även om vissa ETF kan ha svårare att spåra sina underliggande tillgångar. Exempelvis kommer ETFs som spårar utländska marknader, som öppnas under olika tider av dagen i förhållande till den tidszon där den börshandlade fonden handlas, att se större skillnader mellan NAV och ETF: s pris.
Gott om alternativ
Med den plötsliga spridningen av ETF: er är investerare nu bortskämda för alternativ. Många ETF kan överlappa och täcka liknande delar av marknaden. Det är följaktligen viktigt för investerare att förstå hur de underliggande indexen fungerar och vad som gör en ETF: s innehav annorlunda än en annan. Exempelvis kan traditionella beta-index-ETF-speglar återspegla framstående marknadspåvägda index, men den nya rasen av strategiska eller smart-beta-ETF-stöd stöds av anpassade index med riktade strategier.
Dessutom bör potentiella investerare förstå att traditionella likviditetsbegrepp kanske inte gäller ETF. Eftersom ETF: er är summan av sina underliggande innehav, är en ETFs sanna likviditet baserad på den totala likviditeten i dess underliggande komponenter. Även om en ETF visar låg volym kan det därför fortfarande vara en likvida tillgång, eftersom dess underliggande innehav aktivt handlas.
Likviditetsproblem uppstår emellertid när de underliggande tillgångarna visar låg likviditet. Till exempel, som banker och institutioner hämtar räntebärande värdepapper, har investerare vänt sig på obligationer ETFs till följd av bristen på likviditet över de underliggande marknaderna, vilket potentiellt sätter scenen för likviditetsproblem om ETF upplever stora inlösen.
Likviditeten i en ETF bestäms inte av omsättningen
Ett vanligt missförstånd är att en börshandlad fond med låg omsättning eller få avslut har dålig likviditet, så som fallet är med enskilda aktier. Med detta missförstånd som grund skulle priset på en börshandlad fond med liten handel alltså kunna påverkas negativt vid en större orderläggning. Det är emellertid unikt med hur likviditeten i en ETF fungerar.
Till skillnad från aktiehandeln, där endast ett begränsat antal aktier finns tillgängliga för handel i marknaden, finns inte någon sådan begränsning i en börshandlad fond.
Creation & Redemption
För ETF:er finns ett så kallat ”Creation & Redemption”-förfarande som innebär att marknads-och likviditetsgaranter när som helst kan få skapa och lösa in fondandelar direkt mot fonden.
Härigenom tillses att det ständigt råder en balans i marknaden mellan utbud och efterfrågan på andelar. Ökar efterfrågan mer än utbudet kommer marknadsgaranten att skapa nya andelar och omvänt, ökar säljtrycket på den börshandlade fonden mer än efterfrågan, kan andelar lösas in mot fonden.
I utbyte, som likvid för de nya andelarna, lämnas den underliggande korgen av värdepapper till fonden. Vid inlösen av andelar återlämnar fonden den underliggande korgen, motsvarande värdet på inlösta andelar.
Genom möjligheten att skapa och lösa in andelar mot underliggande korg, är det likviditeten i de underliggande värdepapperen som avgör likviditeten i den börshandlade fonden. I vilken utsträckning en likviditetsgarant kan genomföra transaktioner i de underliggande värdepapperen utan att ”röra marknaden” är en god värdemätare av vilken storlek på handelsvolym i ETFen som skulle påverka dess värde. Då flertalet ETF:er investerar i mycket likvida värdepapper, är dessa börshandlade fonder alltså mycket mer likvida än vad handeln i själva ETFen utvisar.
Arbitrage-möjlighet håller priserna i schack
Under handelsdagen kvoterar marknadsgaranter ett pris på ETF:en som ligger så nära som möjligt fondens substansvärde i realtid (iNAV). Om det kvoterade priset skulle avvika från det teoretiskt korrekta värdet på ETF:en har en möjlighet till riskfri vinst (arbitrage) uppstått som kan utnyttjas av marknads-och likviditetsgaranter.
Skulle ett för högt pris, i förhållande till det korrekta värdet på ETF:en, kvoteras kan likviditetsgaranten sälja ETF:en till det ”för höga” priset och samtidigt köpa in den underliggande korgen till ett lägre (korrekt) pris. Tack vare möjligheten att kunna skapa nya andelar kan likviditetsgaranten sälja ETF-andelar han ännu inte äger, det vill säga ETF:en ”blankas”.
Med den inhandlade underliggande korgen av värdepapper som utbyte kan likviditetsgaranten nämligen skapa nya andelar hos fonden och leverera dessa till den han just sålde andelarna till. En riskfri vinst mellan vad likviditetsgaranten sålde (för högt prissatta) ETF-andelar till i marknaden mot vad han betalade för den underliggande korgen som levererades till fonden har alltså uppstått.
Omvänt kommer likviditetsgaranten att ”blanka” (gå kort) aktiekorgen när ETF-andelar kvoteras lägre än dess korrekta teoretiska värde. I utbyte mot inlösta ETF-andelar får likviditetsgaranten den underliggande aktiekorgen i retur av fonden och kan därmed leverera den till köparen av aktierna.
Det unika Creation & Redemption-förfarandet i en ETF fyller därmed ytterligare en viktig funktion för handeln i ETF:er. Det håller de kvoterade priserna för en ETF i linje med dess teoretiskt korrekta värde. Likviditeten i en ETF är alltså inte vad som syns i orderdjupet.
ETFer, börshandlade fonder erbjuder investerare många attraktiva funktioner. Det ger dem tillgång till ett brett spektrum av tillgångsklasser, sektorer och stilar i ett instrument som är både likvid och öppet, samtidigt som det är kostnadseffektivt. Innan Du använder Dig av detta är det viktigt att Du förstår ETF-likviditet och handel. Det är bra att förstå hur mekaniken kring börshandlade fonder fungerar. Att förstå dessa punkter kan hjälpa dig att förbättra genomförandet när du köper och säljer ETFer.
Primärmarknaden, skapande och inlösen av ETF-andelar
De flesta investerare handlar med börshandlade fonder på börser på sekundärmarknaden. Det faktiska skapandet och inlösen av ETF-andelarna sker på primärmarknaden, mellan ETF och auktoriserade deltagare 1 – de enda parterna som direkt handlar med börshandlade fonder. APs förmåga att kontinuerligt skapa och lösa in andelar gör det möjligt för dem att möta investerarnas utbud och efterfrågan, vilket gör dem till centrala likviditetsleverantörer på sekundärmarknaden.
Skapande. Så här introducerar APs nya ETF-aktier till sekundärmarknaden
På naturligt sätt. AP skapar ETF-andelar genom att förvärva de värdepapper som utgör referensvärdet som fonden spårar i sina lämpliga viktningar och uppnår skapningsenhetsstorlek (block som sträcker sig från 25 000 till 100 000 fondandelar). AP levererar sedan dessa värdepapper till den börshandlade fonden i utbyte mot ETF-andelar.
Kontant. Alternativt kan APer skapa ETF-andelar genom att utbyta lämplig mängd kontanter för ETF-aktier, det som kallas kontantproduktion. Ofta skapas ETF- andelar med hjälp av en kombination av värdepapper och kontanter.
AP erbjuder sedan ETF-andelar till försäljning på sekundärmarknaden, där de handlas mellan köpare och säljare på börs.
Inlösen
Detta följer samma process fast åt andra hållet. AP avvecklar ETF-aktier i stora steg, kända som inlösenenheter, genom att förvärva dem på sekundärmarknaden och överföra dem till ETF i utbyte mot de underliggande värdepapperen eller kontanterna (eller båda) i lämpliga viktningar och belopp.
Klicka för att öka storleken på bilden
Den sekundära marknaden – Kostnader och mekanik för att handla ETF-andelar
Kostnader för handel. På sekundärmarknaden, finns det företag som specialiserar sig på att köpa och sälja ETF-andelar, AP eller market makers 2 (likviditetsleverantörer). De senare handlar ETF-andelar för att tillhandahålla likviditet på marknaden och göra en vinst, de är alltså viktiga för att det skall finnas en ETF-likviditet. Denna vinstmarginal är inbäddad i spreaden, skillnaden mellan köp- och säljkurs. Detta speglar de implicita kostnaderna för handel med ETFer.
Spreaden, skillnaden mellan köp- och säljkurs är skillnaden mellan budet – det högsta priset som en köpare är villig att köpa andelar på och det lägsta priset där en säljare är villig att sälja ETF-andelar. Tre nyckelfaktorer påverkar spreaden.
Skapande/inlösenavgifter som ETF-leverantören betalar till AP
Spreaden hos de underliggande värdepapperna. Spreaden och likviditet hos de värdepapper som utgör den börshandlade fonden påverkar likviditeten och ETFens egen spread. När det finns många köpare och säljare på en aktie, är det lätt att köpa och sälja. I dessa fall så tenderar spreaen att vara låg. När värdepapper är mindre likvida är spreaden större, vilket gör att kostnaden för att förvärva dem högre. Ju högre kostnaden för att förvärva de underliggande värdepapperen desto bredare är spreaden för ETFen.
Risk- eller säkringskostnader. Innehav av en ETF innebär vissa risker som måste säkras. Likviditetsleverantörer använder en rad olika finansiella instrument, inklusive terminer, optioner och andra ETFer, för att säkra denna risk. Ju fler instrument de måste välja mellan, desto lägre är deras hedgekostnader och ju lägre spread. Ju högre risken är desto bredare är spreaden.
Exekvering av stora ordrar innebär att bege sig in i en större pool av likviditet
Det finns två vanliga sätt att genomföra större affärer direkt med likviditetsleverantörer, vilket gör det möjligt för investerare att få tillgång till djupare likviditetspooler än de som erbjuds på den citerade sekundära marknaden ensam:
Riskhandel-En likviditetsleverantör kommer att citera ett pris för en ETF i en viss storlek. Om detta pris accepteras utförs handeln och likviditetsleverantören utgår från marknadsrisken för att tillhandahålla likviditeten vid genomförandet.
Skapa eller lösa in. För ordrar som är tillräckligt stora kan det vara meningsfullt att arbeta med en AP för att skapa eller lösa in andelar. Denna typ av transaktion utförs vanligen antingen till ETFens slutkurs på marknaden eller till ETFs NAV plus avgifter eller provisioner.
Förstå handelsdynamiken
För att fullt ut överväga en ETFs totala kostnader är det viktigt att förstå handelsdynamiken. Generellt används två typer av order vanligtvis för handel med ETF-andelar:
Limiterade order. Köp eller sälja ETF-andelar till ett visst förutrbestämt, maximalt pris. Enkelt sätt för investerare där de bestämmer till vilket pris som ska gälla för en limiterad order. Limiterade order kan hjälpa investerare att få det bästa priset, men det finns risk att ordern inte fylls.
Marknadsorder. Köp eller sälj omedelbart till det aktuella priset som är tillgängligt för tillfället. Med en marknadsorder kan genomförandet bli snabbare, men investeraren har begränsad kontroll över genomförandepriset.
Dold likviditet
Medan ett stort antal transaktioner genomförs med hjälp av limiterade ordrar eller marknadsordrar finner investerare ofta att deras order är större än marknaden. Det kan finnas ”dold” likviditet som kan nås på marknaden med hjälp av begränsningar eller marknadsordrar. I vissa fall kan det emellertid vara meningsfullt att utföra ett avslut direkt via en market maker. Hur och när man placerar en ETF-order kan bero på många faktorer, inklusive priskänslighet, brådskandenivå och övergripande mål för portföljen. Att bestämma vilka faktorer som är mest viktiga kan hjälpa till att bestämma strategin för bästa genomförande.
1 En AP är en mäklare eller återförsäljare som tecknar avtal med en ETF-leverantör eller distributör för att bli auktoriserad deltagare.
2 En market maker är en mäklare/återförsäljare som köper och säljer värdepapper (eller ETFer) från eget lager för att underlätta handeln med dessa värdepapper. De flesta AP är marknadsmäklare, men inte alla market maker som är AP.
