|
Switching to Physical Replication and TER Reduction
Etikett: TER
Pimco ger sig in i kriget om ETF-avgifterna
Pimco ger sig in i kriget om ETF-avgifterna, en minst sagt sällsynt företeelse när bolaget sänker förvaltningskostnaderna för en av sina aktivt förvaltade börshandlade fonder. Att detta sker tyder på att det råder en knivskarp konkurrens inom ETF-marknaden, till och med för en aktör som Pimco, som är känd som en av de ledande ETF-förvaltarna på räntesidan.
I en registreringsansökan som lämnades in i förra veckan sänkte kapitalförvaltningsbolaget gränsen för sin fee waiver från 2 till 8 punkter för sin PIMCO Low Duration Exchange-Traded Fund (NYSEArca: LDUR). Detta gör att Total Expense Ratio (TER) för denna ETF sjunker till 0,49 procent från 0,55 procent. I realiteten ligger TER för LDUR på 0,57 procent, men Pimco har tagit bort vissa delar av förvaltningsarvodet fram till den 31 oktober 2015.
Förändringen är av stor vikt, vi har tidigare sett hur andra räntefonder som har sänkt sina förvaltningsavgifter har attraherat betydande kapitalflöden. Flera röster säger också att en sådan sänkning endast görs av den som vill ha uppmärksamhet, och jämförelser dras med de sänkningar som skett hos till exempel Schwab och Vanguard som båda två varit mycket aggressiva i sina prissänkningar. Sänkningarna har emellertid varit mycket lönsamma då intresset för dessa företags kärnprodukter ökat väsentligt.
Pimcos ETFer såg under augusti 2014 nettoutflöden på 110 miljoner USD, att jämföra med Blackrock iShares som hade nettoinflöden på 10,7 miljarder USD och Vanguard som hade nettoinflöden på 5,2 miljarder USD.
Med förvaltningsomkostnader på på 0,49 procent hamnar LDURs driftskostnadsprocent i paritet med med PIMCO Low Duration Fund Institutional (PTLDX) som har en driftskostnadsprocent. Som en jämförelse kan nämnas att Low Duration A-Shares class (PTLAX) har en driftskostnadsprocent på 0,8 procent.
Pimcos Low Duration replikerar utvecklingen av en portfölj högkvalitativa obligationer med kort löptid, med fokus att begränsa ränteexponeringen och maximera avkastningen. LDUR började handlas den 22 januari 2014. Sedan dess har utvecklingen varit relativt flack, och LDUR har stigit med 1,9 procent. Även PTLDX har haft en likartad kursutveckling.
Pimcos har dessutom kommunicerat att företaget har för avsikt att stänga ned ytterligare tre ETFer. Per den 1 oktober 2014 kommer följande ETFer från Pimco att stängas ned;
PIMCO Australia Bond Index ETF (NYSEArca: AUD)
PIMCO Canada Bond Index ETF (NYSEArca: CAD)
PIMCO Germany Bond Index ETF (NYSEArca: BUND)
PIMCO Build America Bond ETF (NYSEArca: BABZ)
Så ska du utvärdera en ETF – EDHEC Risk Institute rapport
Morningstar i Storbritannien publicerade nyligen en sammanfattning från den senaste EDHEC Risk Institute rapporten. Rapporten är baserad på en undersökning kring vilka parametrar som investerare fokuserar på när de utvärderar en ETF/ETF:er. Nedan presenterar jag de sex viktigaste parametrarna som Morningstar lyfte fram i sin sammanfattning. Så ska du utvärdera en ETF – EDHEC Risk Institute rapport
Total Expense Ratio (TER)
Enligt svaren från undersökningen var det 68 procent av investerarna som fokuserade på kostnadsmåttet/avgiftsmåttet TER. Det var en uppgång från 2011 då andelen uppgick till 61 procent. Jag har tidigare skrivit om olika kostnadsmått, se bifogad länk – //www.etfsverige.se/etfbloggen/etf-marknaden/fondavgifter-101-vad-galler. Det är intressant att så många fokuserar på avgifterna då ETF:er i grunden är en lågkostnadsprodukt.
Underliggande index
ETF:ens underliggande index var den näst viktigaste parametern, enligt undersökningen. Att val av index kommer högt upp känns rimligt eftersom exponeringen mot olika länder, sektorer m m kan skilja sig åt väsentligt mellan olika index även inom samma investeringskategori. Investerarna lyfte även fram mer tekniska indexfaktorer som till exempel viktningsmetod, hur ofta indexet rebalanseras, utdelningsmetod etc.
Spread (skillnad mellan köp- och säljkurs)
Spread kom på en tredje plats. Anledningen till att spread kommer högt upp beror sannolikt på att den genomsnittliga innehavstiden ofta är kort. Flera aktörer använder ETF:er för likviditetshantering. En hög spread innebär att totalkostnaden, Total Cost of Ownership (TCO), ökar. Det är viktigt att poängtera att spreadkostnaden påverkar en investerare vid köp- och säljtillfället. Köper du och behåller en ETF över en längre tidsperiod är det framförallt förvaltningsavgiften/TER som påverkar ditt resultat. Detta innebär förenklat att spreaden för en långsiktig investerare inte är lika viktig som för en kortsiktig investerare.
Tracking Error
Tracking error är ett mått som beskriver hur väl ETF:en följer sitt underliggande index. En hög tracking error innebär att avkastningen i ETF:en avviker från avkastningen i det underliggande indexet. En investerare vill ha en så låg tracking error som möjligt. Indexavkastningen för det replikerade indexet belastas inte med några avgifter*. Detta innebär att en ETF alltid kommer att uppvisa en tracking error eftersom det kostar pengar att förvalta och driva en ETF.
Motpartsrisk
Motpartsrisk kom på en femte plats. Det har varit en stundtals hätsk debatt de senaste åren kring fysisk kontra syntetisk replikering. I dagsläget framkommer det tydligt att båda replikeringsmetoderna har en inbyggd motpartsrisk. Fysisk replikering har detta främst genom tillämpningen av aktieutlåning och syntetisk replikering genom swappen/swap-avtalet. Den negativa trenden för syntetisk replikering har brutits, enligt min mening. Allteftersom att debatten blivit mer nyanserad har investerare utvärderat de olika metoderna mer jämlikt. Fördelar som lyfts fram med syntetisk replikering är bland annat lägre tracking error och tillgång till mer illikvida marknader/exponeringar.
Skatt
Investerarens beskattningsland och beskattningssystem för ETF:en är oerhört viktig att beakta. Det är även viktigt att tänka på att det kan vara skillnader mellan beskattning av reavinster och utdelningar. För en svensk investerare kan till exempel utdelningar från amerikanska ETF:er beskattas med upp till 30 procent trots att innehavet hålls i en kapitalförsäkringsdepå. Läs på vad som gäller hos din specifika leverantör.
Länkar
http://www.morningstar.co.uk/uk/news/107641/the-top-factors-to-consider-when-selecting-an-etf.aspx
För hela EDHEC-rapporten http://www.edhecrisk.com/EDHEC_Risk_European_ETF_Survey_2012.pdf
(*Net Return index är justerade för skatter och snarlika avgifter)
Fondavgifter 101 – vad gäller?
Nedan kostnadsbegrepp är de vanligast förekommande i fondvärlden idag:
Förvaltningsavgift / Management fee: Inkluderar kostnader för förvaltning, förvaring, administration, tillsyn, marknadsföring och distribution av fonden. Avgiften anges som en årlig procentsats och dras automatiskt med 1/365-del varje dag.
Total Expense Ratio (TER): Ett internationellt vedertaget mått för att visa totalt erlagda avgifter i en fond. TER innehåller samtliga kostnader utom fondens courtage- och transaktionskostnader och eventuella resultatbaserade avgifter. Detta innebär att man kan jämföra olika fonders totalkostnad genom TER. Traditionella ETF:er tar inte ut några resultatbaserade avgifter. Avgifterna avser föregående års kostnader, om inget annat anges. TER har ersatts av det nya begreppet ”Årlig avgift”, se nedan.
Total kostnadsandel (TKA): I detta begrepp ingår samtliga kostnader. Detta innebär att även courtage- och transaktionskostnader, skatter och eventuella resultatbaserade avgifter ingår. Detta begrepp användes tidigare bara i Sverige. TKA har ersatts av ”Årlig avgift”, se nedan.
Årlig avgift / Ongoing charges: Årlig avgift är ett standardiserat mått framtaget för att det ska gå att jämföra kostnader för fonder i hela Europa. Årlig avgift används bland annat i faktabladen och inkluderar förvaltningsavgift men inte courtage- och transaktionskostnader och eventuella resultatbaserade avgifter. Avgiften avser föregående års kostnader, om inget annat anges. Från och med augusti 2011 ersätts avgifterna TER och TKA med den årliga avgiften.
Rörigt? Ja, det kan jag hålla med om. Dessutom skiljer sig ETF:er och traditionella fonder sig åt gällande struktur. När du köper en ETF betalar du själv courtage och indirekt en spread (skillnad mellan köp- och säljkurs). När du köper en fond betalar fonden courtaget och spreaden. Detta innebär kortfattat att om andra fondandelsägare köper och säljer sina fondinnehav drabbas även de som har kvar sina fondinnehav av dessa transaktionskostnader. När det gäller ETF:er står man för sina egna courtagekostnader. Transaktions- eller courtagekostnader som uppkommer i samband med rebalansering / omviktning av innehaven i ETF:en belastar dock en innehavare av en ETF.
Finns det någon enkel lösning? Ja, det finns det. Genom att utvärdera olika fond och ETF-alternativ genom historisk totalavkastning (prisavkastning + utdelningar) i samma valuta gör du en fullständig och korrekt analys. Anledningen är enkel. Alla kostnader är medräknade i avkastningen. Det går inte att ljuga eller förvrida sanningen på avkastningsnivå. Avkastning är avkastning punkt slut.
Förvaltningsavgifter det enda du verkligen kan kontrollera – styrkan med ETF:er
Förvaltningsavgifter det enda du verkligen kan kontrollera – styrkan med ETF:er. Fondavgiftsräknaren nedan har jag fått kopiera från XACT:s sajt. Denna räknare är väldigt intressant enligt min mening då den tydligt illustrerar en av styrkorna med ETF:er – låga förvaltningskostnader. I dagsläget är den genomsnittliga förvaltningsavgiften för aktivt förvaltade Sverigefonder omkring 1,4-1,5% per år, enligt Morningstar. En Sverige-ETF kostar omkring 0,2-0,3% per år. Jag har valt att räkna med 1,5% för traditionella fonder och med 0,3% för passiva ETF:er.
Nedan tabell visar vad värdet på en engångsinsättning på 100 000 kronor är värd efter 10 år till en årlig avkastning om 8 procent per år med avdrag för en årlig förvaltningsavgift på 1,5% respektive 0,3%.
Fond 1: Aktiv fond
Fond 2: ETF
Skillnaden över den valda perioden är nästan 24 000 kronor eller 24 procent högre avkastning för ETF-alternativet. Detta visar tydligt hur stor påverkan ”ränta-på-ränta” effekten får över längre perioder.
Källa: XACT