Företagsobligationer fonder vs. ETF:er – så bra är Nordeas fonder
Företagsobligationer fonder vs. ETF:er – så bra är Nordeas fonder. Igår (14/8) publicerade DI en intressant artikel om företagsobligationsfonder. Intresset för denna investeringskategori har ökat signifikant på senare tid. Detta är ett direkt resultat av att investerare, såväl professionella som privata, söker en högre avkastning / direktavkastning, s.k. ”yield”. Med dagens ränteläge måste ränteinvesterare i flera fall ta en större risk för att erhålla en positiv avkastning efter att inflationen har beaktats.
Fondleverantörer lanserar nya företagsobligationsfonder på löpande band men hur bra är de egentligen? Nordea är giganten på den svenska marknaden. Enligt DI:s artikel uppgår Nordeas marknadsandel inom denna fondkategori till 41 procent. I dagsläget finns det ingen Nordic High Yield fond tillgänglig så jag kommer fokusera min analys på European och US High Yield fonder. I och med att Nordea är störst kommer jag fokusera på dem.
Tidshorisonten är den senaste tolvmånadersperioden. Jag kommer presentera totalavkastning i svenska kronor. Jag har valt ut de största ETF:erna inom dessa kategorier. Hur klarar sig Nordea?
Första matchen: Nordea European High Yield vs. iShares Markit iBoxx Euro High Yield Bond (ticker EUNW)
Källa: Factset, 12 augusti 2011 – 14 augusti 2012, totalavkastning i SEK
Resultat: Nordeas Fond har avkastat –3,02 procent (indexvärde 96,98) och iShares ETF –3,26 procent (indexvärde 96,74). Jämnt med andra ord. Nordeas HY fond har en förvaltningsavgift på 1 procent. Det bredare kostnadsbegreppet TER uppgick till 1,35 procent under 2011, enligt Morningstar. iShares ETF (ticker EUNW) har en TER på 0,5 procent per år. Detta betyder att Nordeas fond måste ha en avkastning som är 0,85 procent bättre per år än ETF:en bara för att komma upp till samma nivå.
Andra matchen: Nordea USA High Yield vs. iShares iBoxx USD High Yield Corporate Bond Fund (ticker HYG) och SPDR Barclays Capital High Yield Bond ETF (ticker JNK)
Källa: Factset, 12 augusti 2011 – 14 augusti 2012, totalavkastning i SEK
Resultat: Nordeas Fond har avkastat 17,57 procent (indexvärde 117,57 ), iShares ETF 18,71 procent (indexvärde 118,71) och SPDR:s ETF 17,80 procent (indexvärde 117,80). Fortfarande ganska jämnt. Nordeas HY fond har en förvaltningsavgift på 1 procent. Det bredare kostnadsbegreppet TER uppgick till 1,40 procent under 2011, enligt Morningstar. iShares ETF (ticker EUNW) har en TER på 0,5 procent per år och SPDR:s ETF (ticker JNK) har en TER på 0,40 procent . Detta betyder att Nordeas fond måste ha en avkastning som är 0,90-1,1 procent bättre per år än ETF:erna bara för att komma upp till samma nivå.
Apple lanserar ETF:er – NOT. Upp som en sol och ner som en pannkaka. Artikeln som jag hänvisade till i veckan gällande Apple och deras nya pensionsplan gällande ETF:er (”all ETF 401k plan”) har visat sig vara felaktig. ETFSverige.se är dock i gott sällskap. Denna feltolkning har spridits som en löpeld i ETF-världen och har tagits upp av bl.a. Bloomberg och MarketWatch. Jag har länkat till en ny artikel som i detalj går igenom vad som stämmer och inte.
Apple Inc. (AAPL) shares are on a tear again and that is benefiting a slew of exchange traded funds (ETFs). Approximately 120 ETFs feature exposure to Apple and, depending on fluctuations in the company’s market capitalization, about 15 have double-digit allocations to the iPad maker.
Investors looking for targeted technology sector exposure with a big bite of Apple without the commitment of the stock itself have some good choices among technology ETFs. Those that are cost-conscious might prefer the Fidelity MSCI Information Technology ETF (FTEC).
Nio anledningar – Därför är ETFer bättre än fonder
Nio anledningar – Därför är ETFer bättre än fonder
1. Lägre kostnader
Detta är ett av de vanligaste argumenten som lyfts fram gällande ETF:er. Den främsta anledningen till att ETF:er kan ha lägre kostnader än aktivt förvaltade fonder beror på att de är passivt förvaltade. De traditionella fonderna har ofta en armé av fondförvaltare och analytiker som stöd för sina investeringsbeslut. Detta kostar förstås pengar. Eftersom ETF:er handlas som en aktie blir också den administrativa bördan mindre än för fonder. Detta beror på att handeln framförallt sker mellan investerare och inte mellan investerare och ett fondbolag som är fallet med fonder.
Hur stora är skillnaderna? Förvaltningskostnaden för en aktivt förvaltad Sverigefond uppgår i genomsnitt till 1,2-1,4% per år (källa Morningstar). Svenska ETF:er som t.ex. XACT OMXS30 och SpotR OMXS30 har en förvaltningskostnad på 0,3% respektive 0,2% per år. Skillnaden är därmed 0,9-1,2 procentenheter per år!
2. Högre avkastning
Många tror att aktiv förvaltning har en högre avkastning än passiv förvaltning. Tyvärr visar statistiken att passiv förvaltning vinner i majoriteten av fallen både på kort och lång sikt. Morningstar i Sverige gjorde en analys gällande Sverigefonder och indexfonder mellan åren 2007 – 2011. Det visade sig att en indexfond (Avanza Zero) slog 90% av de aktivt förvaltade alternativen. Utfallet är liknande oavsett vem som utför studien och vilken marknad som analyseras. Många tror felaktigt att outvecklade marknader som Emerging Markets skulle uppvisa en annan bild men slutsatsen är lika nedslående. Betyder det att man ska sluta investera i fonder helt och hållet? Mitt svar är nej. Det finns fortfarande positiva undantag. Tyvärr är det sällan samma fond som överpresterar år efter år. En mix portfölj av aktiva och passiva instrument är att föredra, enligt min mening.
Handeln med fonder är uråldrig. Om du ska lägga en fondorder måste du ofta lägga in ordern innan kl. 13.00. Sedan tar det i regel 2-4 bankdagar innan fonden syns som ett innehav på depån. ETF:er är noterade på en börs precis som en aktie och handlas och prissätts i realtid. Detta är en enorm fördel dels för att man kan följa värdeutvecklingen i realtid, dels att man kan köpa och sälja när man vill. Det senare har varit ovärderligt under den senaste tiden då marknaden varit extremt volatil och det konstant kommit ny information om bl.a. skuldkrisen i Sydeuropa. De insatta investerarna kan använda samma orderbegränsningar och inställningar när de handlar ETF:er som när de handlar med aktier som t.ex. stop-loss, limit orders m m. Sist men inte minst vet man vilket pris man köper till när det gäller ETF:er. Låter det konstigt? När du lägger en fondorder vet du aldrig vilket pris du köper till. Det får du reda på i efterhand.
4. Utbud – Allt finns
Utbud det finns omkring 3 000 ETF:er noterade runt om i världen. ETF:er skapades initialt för ”buy-and-hold” investerare men ETF:er har blivit populära även bland aktiva investerare (”aktivt passiv”). Den första generationen av ETF:er fokuserade på breda och väletablerade index som t.ex. MSCI World. Den andra generationen av ETF:er har varit mer nischade och kommit med nya inslag som fundamentalviktning, likaviktning m m. Exempel på generation två är t.ex. sektor-ETF:er som Global X China Consumer ETF (ticker CHIQ) och Global X Social Media Index ETF (Ticker SOCL). ETF:er fokuserade på volatilitet som iShares MSCI Emerging Markets Minimum Volatility Index Fund (ticker EEMV) och likaviktade ETF:er som Guggenheim S&P 500 Equal Weight ETF (ticker RSP). I dagläget finns det få områden där ETF:er inte har ett bredare utbud än traditionella fonder. Generation 3 är, enligt min mening aktiva ETF:er. En aktiv-ETF är egentligen en traditionell aktiefond i ett ETF-paket. I Sverige finns det en aktiv-ETF. Denna ETF noterades under 2012 och heter Alpcot Active Greater Russia ETF (ticker AAGR). I USA har denna trend kommit betydligt längre. Nio anledningar – Därför är ETFer bättre än fonder
5. Hävstång – tjäna pengar när börsen går ner
ETF:er finns, ibland på gott eller ont, tillgängliga som hävstångsalternativ. Dessa instrument är framförallt till för de kunniga och riskvilliga investerarna. Det många inte är medvetna om/förstår är att hävstångs-ETF:erna har en daglig omviktning. Sälj-ETF:er kan användas för att skydda portföljen i oroliga tider. En fondförvaltare för en traditionell aktiefond (s.k. ”long-only” fond) får enligt placeringsreglerna inte ”gå kort” utan måste ligga fullinvesterad oavsett marknadstro. Det enda en fondförvaltaren kan göra för att minska effekten av en nedgång är att sälja innehav med hög risk och köpa innehav med en lägre risk. I Sverige finns det nu s.k. Bear-ETF:er utan hävstång (-1x) och med en daglig hävstång om -1,5 och -2,0x.
6. Skatteeffektiv
Förutom kostnadseffektivitet är även ETF:er skatteeffektiva. Detta beror på processen med skapande (”creation”) och inlösen (”redemption”) som tillåter ETF:erna att göra kortsiktiga skattevinster när man skapar nya andelar i ETF:en. För traditionella fonder påverkas de investerare som har kvar sina fondandelar negativt när någon annan fondandelsägare säljer. Detta beror på uttag kan innebära att skattevinster uppkommer för fonden då fonden måste sälja av aktier för att möta uttagen. Sedan sprids skattekostnaderna jämnt över alla fondandelsägare.
7. Transparent – alla innehav varje dag
ETF:er är extremt transparenta. Varje dag kan du gå in på en ETF-leverantörs sajt och i detalj se vilka innehav som en specifik ETF har. Med traditionella aktiefonder får du i normalfallet en uppdatering kvartalsvis gällande de största innehaven. I och med de skandaler som skett under de senaste åren som t.ex. Enron och MF Global vill du snabbt veta om du har någon exponering mot dessa bolag.
8. Alltid fullinvesterade
ETF:er är alltid fullinvesterade. Indexfonder och traditionella aktiefonder håller alltid en viss likviditet för att kunna hantera eventuella uttag. Detta leder till en lägre avkastning.
9. Inga minimiinvesteringar
Många fonder har en minsta köpgräns. För traditionella fonder är denna gräns ofta låg till exempel 100 eller 1 000 kronor. För lite mer exotiska fonder är minimikraven betydligt högre. ETF:er har inga minimikrav överhuvudtaget. Vill du köpa 1 ETF kan du göra det.
Nio anledningar – Därför är ETFer bättre än fonder
Gång på gång kommer oberoende rapporter om att fondmarknaden är dyr och ineffektiv. Vad händer? Ingenting. Konsumenterna gör ingenting åt detta, varför är det så? Vi som är insatta kan inte enkelt besvara denna fråga. Det verkar som att finansbranschen är den sista branschen i världen där konsumenter/privatinvesterare inte tänker på vad saker och ting kostar.
Ett illustrativt exempel. Vi är beredda att strypa kassörskan på ICA när de höjt priset på bananer med 50 öre. När det gäller finansiella produkter har vi inga problem att betala 1,1% i förvaltningsavgift plus ett prestationsarvode för en uselt förvaltad Sverigefond eller köpa en svindyr strukturerad produkt. Finns det alternativ? Ja, ETF:er eller på svenska börshandlade fonder är ett bra exempel på en lågprisprodukt. Andra exempel är traditionella indexfonder. En Sverige ETF har en årlig förvaltningsavgift på 0,2-0,3%, vilket är cirka 4-6 gånger billigare en genomsnittsfonden. ETF:er har dessutom i de flesta fall en högre avkastning. Enligt Wassums fondundersökning avseende det första halvåret i år misslyckades 61 av 65 Sverigefonder att slå sina jämförelseindex, vilket betyder i 94% av fallen. Frågan är när konsumenter fått nog av dåliga och dyra fondförvaltare. Gör-det-själv trenden har nått de flesta branscher nu är det dags för fondmarknaden att stöpas om i grunden.
DN.se om ETF:er. Idag publicerades en artikel om ETF:er i DN och på DN.se. För de som vill veta vad en ETF:er är och fördelar och nackdelar med instrumentet klicka på nedan länk.
Avgifterna vid köp, courtage, gör det dyrare att månadsspara.
Högre risk med hävstångsfonder.
Skillnaderna mellan köp- och säljkurser, kan vara stora i vissa fall vilket kan påverka avkastningen vid handel.
På plussidan:
Du vet till vilken kurs du säljer eller köper.
Det går snabbt att kliva ur och in i marknader.
Det finns många marknader och strategier att investera i.
Låga avgifter jämfört med aktivt förvaltade fonder.
Möjlighet att få extra avkastning med hjälp av hävstänger.
Börshandlade fonder:
Passar för:
Den som föredrar indexfonder framför aktivt förvaltade fonder.
Den som vill investera på nischade marknader.
Den som snabbt vill haka på en trend.
Den som vill skydda ett innehav mot kursnedgångar.
Passar inte för:
Månadssparare.
Den som tror på att aktiva förvaltare kan nå bättre resultat än indexförvaltning.
När det varit turbulent på aktiemarknaden har intresset ökat för börshandlade fonder, så kallade ETF:er. Sparformen passar den som snabbt vill ta sig ut eller in i en position.
När det varit turbulent på aktiemarknaden har intresset ökat för börshandlade fonder, så kallade ETF:er. Sparformen passar den som snabbt vill ta sig ut eller in i en position.
Börshandlade fonder är noterade på börser och handlas precis som aktier. Det innebär att köp- och säljkursen är känd för investeraren. För traditionella fonder sätts kursen en gång per dag. Under augusti var omsättningen i ETF:er rekordstor på den nordiska marknaden och även i september låg den högt över den genomsnittliga nivån.
– I orostider tar ETF:er en större andel av den totala börshandeln, säger Henrik Norén.
