I Sverige har inte räntebärande placeringar kommit att bli någon större succé, något som bland annat kan ses på de företagsobligationer som lanserades för ett par år sedan. I USA är det däremot betydligt mer populärt. Där ser vi också hur allt fler investerare vänder sig till den högavkastande räntemarknaden, ofta kallad junk bond marknaden. Vi anser emellertid att det finns andra, bättre alternativ med en lägre risk. Vi har tidigare skrivit om så kallade fallen angels, och den börshandlade fond som replikerarar avkastningen av dessa. Vi är av den åsikten att den ger investerarna en bättre riskjusterad avkastning speciellt i en marknad med fortsatt låga räntor. Sharpe kvoten är ofta betydligt högre för fallen angels vilket gör det till en alternativ strategi för högränteplaceringar.
I dagsläget ser vi hur FED kan komma att höja räntorna inom en relativt nära framtid, men den amerikanska centralbanken är ändå bunden i sitt agerande och kommer inte kunna låta räntorna vandra för mycket, något som kommer att innebära att de investerare som placerar i obligationer kommer tvingas acceptera en pressad avkastning, låg inflation samtidigt som vi ser låga löneökningar och en långsam ekonomisk tillväxt i USA. På kort sikt är det således sannolikt att anta att de amerikanska räntorna förbli låga och att avkastningskurvan förblir flack vilket gör Fallen angels till en alternativ strategi för högränteplaceringar.
Potentiella möjligheter för änglar
Fran Rodilosso, senior investment officer på Van Eck Global, har nyligen påtalat de potentiella möjligheterna som finns med högavkastande obligationer, särskilt obligationer utgivna av så kallade fallen angels. Han nämner specifikt Market Vectors Fallen Angel High Yield Bond ETF (NYSEArca: ANGL) som är den enda börshandlade fonden som replikerar utvecklingen av de obligationer som är utgivna av de företag som kallas för fallen angels.
Fallen angels är företagsobligationer som en gång hade kreditbetyget investment grade men som av en rad olika orsaker har nedgraderats till skräpstatus. Fallen angels emittenter tenderar i allmänhet att vara både större och mer etablerade än många junk bond emittenter. Då emittenterna av fallen angels tidigare hade investment grade status har dessa obligationer vanligtvis en högre snittkvalitet än många andra speculative-grade obligationer. I förhållande till den breda högavkastande obligationsmarknaden har fallna änglar historiskt genomsnitt högre kreditkvalitet, högre absolut avkastning och högre riskjusterad avkastning”, säger Rodilosso
Det finns en fördel med den börshandlade fond som investerar i fallen angels, den kommer med ett inbyggt värde. Innan en sådan obligation tillåts ingå i BofAML USA Fallen Angel Index så har obligationen redan innan den nedgraderats till speculative-grade genomgått betydande värdeförändringar, mer korrekt värdeförsämringar. ANGL har allokerat 1,1 procent av sitt kapital till BBB-klassade obligationer, 73,5 procent med statusen BB, 17,3 procent med statusen B, 5,2 procent med kreditbetyget CCC och endast en halv procent har kreditbetyget CC. Som en direkt följd av detta har ANGL en högre avkastning än andra börshandlade fonder som har en inriktning på junk bonds.
Dessutom har obligationer som utgetts av fallen angels historiskt sett (vilket inte är en garanti för en framtida avkastning) gett en mer attraktiv riskjusterad avkastning än den breda högavkastande obligationsmarknaden. Rodilosso pekar på att BofAML USA Fallen Angel Index har en Sharpekvot på 1,84 jämfört med den på 1,27 för BofAML Original Issue High Yield Index och 1,11 för Barclays High Yield Very Liquid Index. En högre Sharpekvot brukar i allmänhet betyda en attraktivare riskjusterad avkastning. Fallen angels, en alternativ strategi för högränteplaceringar.
Fallen angels har mycket riktigt överavkastat under det senaste året. Per den 31 mars har BofAML USA Fallen Angel Index ökat med 7,2 procent, medan BofAML US High Yield Index stigit med 2,1 procent. Den överavkastningen kan delvis bero på en högre kreditkvalitet för fallen angels och lägre kapitalallokering till energisektorn.