Grunderna för högavkastande obligationsinvesteringar

Grunderna för att högavkastande obligationsinvesteringar

När man försöker förstå högavkastande obligationer, ibland kallade skräpobligationer eller junk bonds, är det viktigt att noggrant undersöka den gemensamma föreställningen som hålls om dessa obligationer. det visar sig är skräpobligationer, trots deras namn, inte lika riskabla som de vanligtvis anses vara. Här är några fakta om högavkastande obligationsinvesteringar som många investerare kanske inte har övervägt fullt ut:

I dag är cirka 20 procent av alla amerikanska företag klassificerade som”skräp”. Det innebär att marknaden är ganska annorlunda från vad termen stod för när den först blev populär för tre årtionden sedan.

Många gånger är ett ”skräp” statusföretag helt enkelt ett företag som kör sitt eget race oavsett marknadstrender. Det betyder att ”skräp” status inte alltid betyder att ett företag är instabilt.

Det är viktigt att notera att sådana skräpobligationer betalar mycket högre ränta än liknande investeringar på annat håll.

Med tanke på dessa fakta är det värt att försiktig att undersöka skräpobligationsmarknaden för rätt investering. Den kan ge en värdefull investeringspraxis för investerare som vill maximera avkastningen.

Högavkastningsobligationer är mer riskfyllda än avkastningsobligationer

Kort sagt är högavkastningsobligationer mer riskfyllda än avkastningsobligationer, men de ger högre avkastning. Så att ta sig tid att undersöka ett skräpstatusföretag kan resultera i betydligt större avkastning än att följa traditionellt ”mindre riskabla” investeringsmöjligheter.

På grund av att risken är större bör det totala kapitalet som investeras i skräpobligationer vara lägre än det kapital som investerats på annat håll för att mildra förluster i händelse av att sådana investeringar misslyckas. När man överväger att investera i skräpobligationer är det viktigt att genomföra en grundlig studie av riskerna.

Fördelar med högavkastande obligationsinvesteringar

På grund av de högre räntorna som skräpobligationer ger investerare, har de långsamt blivit mer och mer populära under åren. Med tanke på att företagsobligationer i allmänhet betalar högre avkastning än de flesta statsobligationer, kan du se attraktionen jämfört med de andra obligationsalternativen som är tillgängliga för investerare. Trots att statsobligationer är de mest tillförlitliga obligationerna, vilket gör dem mest populära, kommer denna tillförlitlighet till priset av en minskning av avkastningen.

Obligationer erbjuder också några betydande fördelar för investerare utöver aktieplaceringar. Här är några fördelar:

Att äga en obligation innebär inte att Du inte har ett intresse för företaget. Du betalas en fast ränta under perioden, något som aktier inte kan garanteras göra.
Eftersom du inte är bekymrad över den dagliga vinsten när du investerar i ett obligationslån, är det mindre att vara involverad i den övergripande verksamheten.
Företagsobligationer ger investerare större mångfald i sina investeringsalternativ. De kan välja att investera i ett antal olika ekonomiska sektorer. Det gör dem idealiska för att fylla i en ränte- eller aktieportfölj om du behöver lite mer mångfald.
På grund av sina räntebindningar ger företagsobligationer ofta investerare en tillförlitlig och stabil inkomst. Andra investeringsmöjligheter gör inte det. Det finns emellertid undantag för detta, som nollkupongobligationer och flytande räntebindningar, som erbjuder olika betalningsplaner och alternativ.
Eftersom företagsobligationer kan säljas när som helst, inklusive före inlösen, är företagsobligationer mycket mer likvida än flera andra investeringsmöjligheter.

Förfallodagen för en företagsobligation fastställs när den utfärdas. Det finns tre grundläggande löptiddatumsområden, vilket ger flexibilitet till investerare:

1. Kort sikt – Kortfristiga noter är obligationer med förfallodagar inom fem år.
2. Medium-Term – Medium-Term Notes är obligationer med löptider mellan 5 och 12 år.
3. Långsiktiga – Långfristiga noter är obligationer med löptider över 12 år

Riskerna för högavkastande obligationsinvesteringar

För att vara tydlig är risken för default inte signifikant för skräp eller högriskobligationer. Faktum är att de historiska genomsnittsvärdena för årliga default bara är ca 4 % per år. Det innebär att det inte finns stor inverkan på skräpobligationsförändringar på grund av faktiska standardvärden.

Risken kommer då i form av volatiliteten i obligationsresultatet jämfört med andra sektorer på obligationsmarknaden. Faktum är att de fungerar bra över tiden som 4 % default visar. Men de blir riskabla när marknadsmiljöförhållandena blir sura. När marknaden kraschar, till exempel 2008, till exempel, kan skräpobligationer misslyckas över hela linjen. De drabbas då i drabbade branscher. Kort sagt, när ekonomin lider är skräpobligationer mycket mer benägna hårdare än traditionella obligationer. Ju mer stabil ekonomin är som helhet desto mer riskerar detta att minimeras.

Den historiska utvecklingen för högavkastande obligationsinvesteringar

Trots de förödande kortfristiga effekterna av skandaler som Savings & under 80-talet har 2008-konjunkturen och dot-com-bubblan i början av 2000-talet haft på högavkastande obligationsinvesteringar, de har fortsatt att behålla en stark tillväxt. Detta avslöjar marknadens förmåga att återhämta sig med ekonomin.

När man jämför deras historiska resultat specifikt med andra obligationer har skräpobligationer i genomsnitt en relativ fördel om sex poäng än amerikanska statsobligationer under samma period. Denna tillväxt uppvisar emellertid också den inneboende volatiliteten hos sådana obligationer. Den har varit så hög som 21% bättre och så lågt som 2,6%.

Det är tydligt att high yield obligationer lyckas är bäst när ekonomin är stabil och visar tillväxt. Å andra sidan fungerar högavkastningsobligationer inte så bra om ekonomin inte är hälsosam eller om det finns risk för en recession. Högriskinvesteringar kommer att vara de första som går dåligt i tider med problem.

När det gäller ränteförändringar påverkas inte high yield obligationer lika mycket som avkastningsobligationer, där förändringar skulle märkas mer betydligt i avkastningen.

Slutsats

Med tanke på den historiska utvecklingen av högavkastande företagsobligationer är det rättvist att fråga: för vilken typ av investerare gör högavkastande företagsobligationer det mest förnuftiga?

I allmänhet ses skräpobligationer av investerare som en slags ”mellanklass” mellan obligationer och aktiemarknaden. Ja, de är mer volatila än ”normala” obligationer, men inte lika volatila som aktier. Dessutom erbjuder de större utbetalning än lägre avkastningsobligationer, men inte så mycket som aktierna gör – på lång sikt. Över tiden har deras förmåga att korrelera med aktiemarknaden samtidigt som de erbjuder mindre riskabla investeringar fortsatt att göra dem till ett attraktivt tredje alternativ för många olika typer av investerare, allt från privata till institutionella investerare.

Sammantaget bör investerare som vill ha hög avkastning och potentialen för långsiktig uppvärdering från sina investeringar och som kan klara den högre risken för sådana obligationer undersöka högavkastningsmarknaden. Men eftersom dessa obligationer är flyktiga, bör investerare som inte tolererar risk eller som bara söker ett kortsiktigt alternativ se sig om någon annanstans.

Såhär fungerar låne-etf:er

Såhär fungerar låne-etf:er

Såhär fungerar låne-etf:er

Efter finanskrisen 2008 fick värdepapper baserade på bolån, lite förenklat (och slarvigt) kallade junk bonds, ett dåligt rykte på marknaden. Det var förstås inte så konstigt eftersom bostadsmarknaden kollapsade, och trots att värdepapper med bostäder som underliggande tillgång inte i sig behöver vara dåliga, drogs hela marknaden med i fallet. Många investerare som använde sig av just dessa stod ju de facto med ordentliga förluster.

Men det tog däremot inte många år för dessa räntebärande papper att göra comeback, och idag utgör de en stor del av obligationsmarknaden igen. En stor orsak är att de hittat tillbaka in i ett flertal börshandlade fonder (etf:er) som fokuserats mot just bostadspapper.

Vad är en ETF?
En ETF kallas också för en börshandlad fond (exchange traded fund). Det är en fond som lyder samma strikta regelverk som övriga fonder, och som oftast följer någon form av index. Till skillnad från vanliga fonder så handlas dock ETFer i princip som vanliga aktier och värdepapper på börsen. Deras pris förändras löpande under börsdagen och de har normalt en högre daglig likviditet och lägre avgifter än fondandelar, vilket gör dem attraktiva för enskilda investerare. Däremot tillkommer istället kostnader i form av courtage till mäklarna, precis som vid vanlig aktiehandel.

Innan du investerar i ETF
Innan du bestämmer dig för att investera i en ETF är det viktigt att förstå vad MBS (Mortgage-backed security) är. Det är en form av värdepapperiserade krediter som omfattar bostadsbolån, och de skapas när ett företag köper bolån på bulk, paketerar om dem och säljer dem vidare till investerare. Uppsidan för investeraren är möjligheten att ta del av kassaflödet som finns att hämta i dessa bostadslån.

Om du står inför ett beslut där du funderar på att köpa delar i en ETF så behöver du först ta reda på var någonstans de bolånerelaterade värdepapperna köpts ifrån, och vilket stöd och skyddsnät som finns bakom.

”Låne-Etf:er är ganska ovanligt i Sverige men finns det, så är det ganska säkra papper som inte svänger så mycket i värde, då de är helt relaterad till Bolån och det är en ganska trygg tillgång att äga.” /Pontus Holgersson, VD på Consector Bolån

Är det värt det?
Eftersom ETFer tenderar att backas av relativt säkra banker och institutioner idag så brukar kreditkvalitén i de underliggande lånen vara ganska hög. Som ETF-investerare kan du vara säker på att det är osannolikt att du kommer att ramla över lika riskfyllda subprimelån och inteckningar som la grunden för den stora förödelse som uppstod då bostadsbubblan kollapsade i USA.

Med EFT:ernas framväxt under senaste åren har det blivit lättare för vanliga investerare att handla med MBS, så se bara till att du förstår såväl risker som vinstmöjligheterna i denna investeringsform innan du handlar, och som vanligt är det du själv som är ansvarig för dina köp, försäljningar, vinster och förluster.

Företagen får betalt för att låna pengar

Mario Draghi har skapat ett monster med sin kreditbubbla och han verkar inte bry sig. Istället säger fler och fler att det är hans mål. För tre månader sedan började den Europeiska centralbanken att köpa företagsobligationer för första gången. Resultaten har varit dramatisk och ibland oroväckande. Effekten har blivit att räntorna har fallit och obligationspriserna har stigit. Världen har blivit helt förvrängd när företagen får betalt för att låna pengar.

Investerare betalar nu bokstavligen de europeiska företagen för att de skall låna pengar. Sanofi, en europeisk läkemedelstillverkare, blev det första icke finansiella företaget att emittera obligationer som ger en negativ ränta. Henkel, en tysk hushållsproduktstillverkare, följde snabbt efter.

Detta verkar ganska galet, men köpare av dessa obligationer kan övertyga sig själva att de inte blir lurade eftersom deras låntagare är säkra företag som kommer att återbetala det mesta av de pengar som de lånar.

Det är emellertid mindre klart hur investerare motiverar köp av av skräp-rankade obligationer som lovar ingenting och kommer med stora risker. På grund av den rusning som ECBs obligationsköp har skapat på obligationsmarknaden ger i dag obligationer utgivna av vissa skräp-rankade företag, däribland Peugeot och HeidelbergCement, nu en avkastning under noll. I veckan skrev Bank of America i en analys att banken bedömer att vi snart kommer att få se junk bonds med negativ ränta.

Betyder detta att de europeiska high yield obligationerna blivit mindre riskfyllda? Nej, fundamenta har i själva verket försämrats enligt Bank of America strateger som säger att investerarna just nu återhämtat sig i en lägre omfattning än tidigare från fallerande obligationspriser.

De europeiska centralbankerna verkar emellertid inte alltför oroliga för dessa störningar, istället verkar de mer angelägna att se hur dessa händelser skall generera tillväxt. ECB överväger att utöka sitt program, eventuellt med nya tillgångsklasser. Problemet är att ECB kan komma att få mer än det önskat sig. Bank of Americas strateger varnar för en snabb ökning av hävstångseffekter, vilket kan leda till nedgraderingar, vilket skulle göra att vissa obligationer inte skulle vara berättigade till köp i ECBs obligationsköpsprogram.

Under tiden, europeiska centralbankerna verkar ha skapat en Alice i Underlandet kreditmarknad som är infekterat resten av världen. Det skickar investerare till tillväxtmarknader och USA, där företagsobligationsräntorna är de högsta någonsin i förhållande till liknande europeiska företagsobligationsräntor. Det är särskilt anmärkningsvärt eftersom de amerikanska företagsobligationsräntorna har nära till all-time lows själva.

Denna dynamik tvingar investerare världen över att komma upp med nya ramarna för logik på en fortsättning av ECBs stimulansprogram. I en annan, mer perfekt värld, skulle företagsobligationer med negativ avkastning inte existera. Ju längre detta pågår, desto svårare blir för ECB att ta sig ur denna situation.

Amerikanska junk bonds lockar internationella investerare

Börshandlade fonder som investerar i amerikanska junk bonds lockar internationella investerare som nu riktar sitt intresse mot de högavkastande företagsobligationerna när vi ser negativa räntor i Europa. iShares iBoxx $ High Yield Corporate Bond ETF (NYSEArca: HYG) och SPDR Barclays High Yield Bond ETF (NYSEArca: JNK) har båda stigit med cirka tre procent under den senaste månaden och cirka sju procent sedan årets början. De börshandlade fonder som investerar i junk bonds, eller skräpobligationer som de också kallas, har sett inflöden på cirka 1,5 miljarder dollar bara under den veckan som slutade den 8 juni.

Negativa räntor i Europa och Japan driver tillväxten

Framväxten av negativa obligationsräntorna över stora delar av den europeiska kontinenten och Japan har utlöst en global migration av investerare till den amerikanska marknaden där avkastningen är mer attraktiv. Den tioåriga tyska Bunten har nyligen börjat handlas till negativ ränta och de tioåriga japanska statsobligationerna handlas redan där, medan de amerikanska statsobligationerna handlas till cirka 1,64 procent. Samtidigt handlas amerikanska junk bonds till en avkastning kring fem (5) procent (speculative-grade BB-). De negativa räntorna tvingar investerarna att välja längre löptider, högre risk och att gå ned i kreditkvaliteten för att de skall få den avkastning de vill

I ett försök att generera attraktiva utbetalningar i en låg avkastningsmiljö har investerarna börjat investera i lägre rankade skuldebrev. Försäljningen av högavkastande amerikanska företagsobligationer har toppat kring tolv miljarder dollar i veckan, den högsta veckonivå på sju månader.

Varför fallna änglar är att föredra framför junk bonds

Varför fallna änglar är att föredra framför junk bonds?

Fallna änglar är en sorts högavkastande obligationer som är både missförstådda och underanalyserade.

Fallna änglar levererar en överlägsen riskjusterad avkastning jämfört med de bredare junk bond obligationerna.

Investerare kan dra nytta av att bli bekant med de unika egenskaperna hos de obligationer som brukar benämnas fallna änglar.

Fallna änglar är en sorts obligationer som inte får så mycket kärlek från investerarkollektivet trots att deras risk/reward profil är betydligt bättre än den som deras kusiner junk bonds levererar till sina ägare. Fallna änglar är obligationer som emitterats av företag som en gång hade kreditbetyget investment grade, men som inte längre har det. När dessa företag upptog sina obligationslån kunde de dra fördel av att ha kreditbetyg vilket ledde till en lägre ränta.

Den stora majoriteten av icke-investment grade obligationer finns idag erhöll ett kreditbetyg vid tidpunkten för utfärdandet så dessa ”vid emissionen” skräp rankade obligationer är ett relativt nytt fenomen. Fram till början av 1980-talet var fallna änglar den enda typ av skräpobligationer som fanns. Det är 80-talets junk bond kung Michael Milken som brukar benämnas som den som skapade och utvecklade skräp rankade obligationer. Vid denna tidpunkt skapades de emellertid i första hand för att kunna underlätta leveraged buyouts, de har med tiden förvandlats till en källa för skuldfinansiering för kämpande och nya företag. De dominerar nu junk bond landskapet och har trängs undan fallna änglar till marknadens periferi.

Fallna änglar har vingar

Trots att de fallna änglarna ofta förväxlas med junk bonds har de förstnämnda ett par mycket distinkta fuktioner som gör att de är betydligt mindre riskfyllda än de senare, samtidigt som de erbjuder en potentiellt högre avkastning.

Nedan har vi listat de egenskaper som skänker fallna änglar denna överlägsna riskavkastningsprofil:

1. rabatt mot det nominella värdet. Fallna änglar handlas per definition alltid med en rabatt till dess noninella värde. Detta beror på att dessa obligationer en gång i tiden emitterades med ett kreditbetyg och hade en så kallad investment grade avkastning. När företaget förlorade detta kreditbetyg kom obligationsköparna att kräva en högre avkastning för att köpa dessa obligationer. För att detta skall vara möjligt måste obligationens pris bli lägre, det vill säga priset måste handlas (långt) under det nominella värdet. Om en investment grade obligation har ett nominellt värde om 100 kronor och en initial direktavkastning på 3 procent, så kommer emittenten att lida av det försämrade kreditbetyget. Grovt förenklat måste obligationen prissättas till en kurs om som ligger flera procent under det nominella beloppet för att den skall samma avkastning som en obligation med högre risk.

Även om kreditrisken och avkastningen är identiska mellan de två obligationen, är skillnaden att den ana handlas till en betydande rabatt till nominellt värde medan den andra handlas till par (förenklande antaganden har gjorts avseende likheten mellan egenskaper såsom mognad, förfallodag etc). Denna lucka i marknaden till nominellt värde mellan två typer av jämförelsevis avkastning obligationer är därför fallna änglar kan leverera högre riskjusterad avkastning.

2. Högre uppsida. Allt annat lika så har en obligation som handlas långt under sitt nominella värde en högre uppsida än en obligation som handlas till eller nära par. På grund av detta överträffar en fallen ängel en junk bond i nästa samtliga scenarion. Om till exempel kreditkvalitén hos en obligationsemittent börjar förbättras kommer båda typerna av obligationernas marknadsvärde att stiga, men ägaren till den fallne ängeln kommer att njuta av en mycket brantare uppgång på grund av dess rabatt i förhållande till det nominella värdet.

En annan effekt av en förbättrad ekonomisk hälsa hos emittenten är att denna sannolikt kommer att vilja lösa in och ersätta de obligationer som är behäftade med betungande räntebetalningar och ersätta dem med obligationer som drar nytta av företagets nyfunna kreditkvalitet. Även i detta fall gynnas de fallna änglarna. Låntagaren är sannolikt mer motiverad att lösa in sina skräpobligationer med högre ränta än fallna änglar, som utfärdades på bättre tider och därför har en lägre kupongränta. Detta skapar ett starkare skydd för fallna änglar jämfört med junk bonds.

Även i ett scenario där vi ser en nedgång i räntorna gör att de fallna änglarna obligationer har mer utrymme för prisuppskattning innan de anpassa sig till det nya ränteläget. Slutligen, om någon bindning undviker defualt och når sin slutdag så kommer innehavaren av den fallna ängeln att gynnas av betydande prisuppskattning på grund av sin rabatt till det nominella värdet, en förmån junk bond innehavaren inte kommer att upleva.

3. Lägre nedsida. I teorin skall två företag med olika typer av obligationer men med samma kreditbetyg ha samma risk för default, även om de fallna änglarna i allmänhet är större och etablerade företag till skillnad från vanliga junk bond emittenter som är oftast nyare, mer spekulativa företag.

En analys av komponenterna i den ETF som spårar amerikanska fallna änglar, Market Vectors Fallen Angel Bond ETF (NYSEARCA: ANGL), gör detta mer uppenbart – de största komponenterna i denna ETF inkluderar företag som Sprint (NYSE: S), JC Penney (NYSE: JCP), Arcelor Mittal (NYSE: MT) och Alcoa (NYSE: AA). Denna storlek och livscykelsmognad som dessa företag har ökar oddsen att de kan stämma sina affärsmodeller, dra nytta av sina starka varumärken, hitta sätt att bättre tjäna sina befintliga kundbas och framgångsrikt konstruera en återhämtning till kreditvärdighet.

Den fördel som finns i de fallna änglarna märktes tydligt under utförsäljningar i spåren av de fallande oljepriserna och de åtföljande farhågorna om default bland energibolagen. Mellan augusti och december 2015 föll ANGL med endast 3 %, medan iShares iBoxx $ High Yield Corporate Bond ETF (NYSEARCA: HYG) – en ETF som spårar den bredare junk bond marknaden föll dubbelt så mycket: 6 % . Detta var till stor del på grund av att många av de unga energibolag som deltog i skifferboom finansierats av spekulativa kvalitet obligationer.

En sista punkt värd att nämna i samband med begränsade nackdelar är att en obligationsinnehavare som har identisk fördelning mellan båda dessa typer av obligationer i sin portfölj, kommer att notera att den delen som består av fallna änglar kommer att drabbas av mindre förluster i händelse av en default eller total wipeout.

Riskjusterad avkastning

Följande är en grafisk illustration som visar hur fallna änglar har överträffat junk bondmarknaden under det senaste decenniet:

(Klicka för att förstora)
Följande tabell visar hur det sker lägre fallissemang av obligationer utgivna av fallna änglar jämfört med med skräpobligationer:

(Klicka för att förstora)

Slutsats

En köpare av fallna änglar åtnjuter samma avkastning som med junk bond, men han eller hon får ytterligare fördelar i form av lägre fallissemang, överlägset skydd och en möjlighet för prisuppgång. Trots detta har fallna änglar förpassats till sidlinjerna jämfört med skräpobligationer. Den enda ETF som spårar denna nisch: ANGL från VanEck har en mycket liten tillgångsbas på 39 MUSD, medan en bredare junk bond ETF som HYG ligger nära 400 gånger i storlek ($ 13,4 miljarder i tillgångar). Enligt vår uppfattning är detta en dåligt förstådd marknadsnisch som är tillgänglig för investerare som är villiga att utnyttja den låga kunskapen om de fallna änglarna.