Placera med Kina-ETF:er

China ETF Placera med Kina-ETF:erPlacera med Kina-ETF:er

Placera med Kina-ETF:er. I våra arkiv har vi hittat en artikel av Stephan Agerman som grundade ETFSverige.se, och i dag arbetar på Deutsche Bank med bland annat den satsning på ETFer som den tyska banken gör under namnet db-x trackers. Vi publicerar artikeln Placera med Kina-ETF:er, något som allt fler efterfrågar. Artikeln publicerades ursprungligen i oktober 2010.

Kinas tillväxt lockar. För riskvilliga ger ETF:er ett större urval för nischade placeringar, skriver ETF-analytikern Stephan Agerman.

Kina har presterat en genomsnittlig BNP-tillväxt på cirka 10 procent per år under de senaste 30 åren och är nu världens näst största ekonomi efter USA.

Vissa skeptiker har ifrågasatt om landets kraftiga tillväxt kan fortsätta. Hittills har skeptikerna haft fel. IMF prognostiserar tillväxten i Kina till 10,5 procent för 2010 och till 9,6 procent för 2011.

Kombinationen av en undervärderad valuta som innebär konkurrensfördelar i världshandeln, och världens största befolkning på 1,3 miljarder, ger två tydliga tillväxtmotorer: export och en kraftigt ökande inhemsk konsumtion.

Den kinesiska aktiemarknaden är däremot inte helt lätt att förstå. Det finns många regleringar och ett flertal olika aktieslag att hålla reda på: A-, B- och H-aktier.

A-aktier är ännu i stor utsträckning endast för kinesiska invånare medan B-aktier får handlas av både utlänningar och kineser.

Kinesiska bolag som är noterade på Hongkongbörsen går under benämningen H-aktier eller ”red chips”.

De mest välkända börserna i Kina är Shanghai, Shenzhen och Hongkongbörsen. De kinesiska börserna har haft en negativ utveckling i år. Shanghai har gått ned med cirka 19 procent per den 5 oktober.

Hongkongbörsen har klarat sig bättre med en uppgång på cirka 3,5 procent.

Generellt har de breda Kinafonderna en jämförelsevis stor andel inom finans, den sektor som har haft sämst utveckling i år.

Bland börshandlade fonder finns fler som är väldigt nischade, vilket är intressant för insatta och mer riskvilliga investerare. För dig som söker en mer diversifierad exponering och lägre risk rekommenderar jag en bredare Kinafond med fokus på storbolag.

Den genomsnittliga avkastningen i år bland aktiefonder med inriktning på Kina är närmare noll, enligt Morningstar.

Det överträffas med god marginal av de bredare börshandlade fonderna som Lyxor ETF China Enterprise eller iShares FTSE/Xinhua 25 Index Fund.

Stephan Agerman , analytiker ETF-Sverige

Artikeln publicerad i Privata Affärer nr 11 /2010.

Stephan Agerman är passionerat intresserad av börshandlade fonder. Så pass att han 2009 startade informationssajten ETFSverige. se, vid sidan av sitt ordinarie jobb på en investmentbank i Stockholm.

Bästa Kina ETF:en – Kina ETF-analys (del 2)

I mitt blogginlägg från den 26 oktober analyserade jag olika Kina index. Detta brukar vara mitt första analyssteg när jag ska välja en ETF. Att starta på indexnivå är ett måste eftersom flera ETF:er har en kort avkastningshistorik. För det underliggande indexet finns det ofta en lång historik att analysera. Genom att börja min analys på indexnivå drar jag inte felaktiga slutsatser kring vilken ETF som stämmer bäst överens med mina behov. I detta inlägg ska jag hålla analysen på en väldigt enkel nivå. Jag kommer inte gå in på detaljer.

Vill ni jämföra avkastningen mot aktiva Kina fonder rekommenderar jag Morningstar. Vid en snabb överblick går det att utläsa att flera aktiva Kina fonder har haft en usel utveckling jämfört med flera ETF-alternativ. I år är genomsnittsavkastningen i denna kategori 7,40 procent. Högst avkastning ej beaktat risknivå uppgår till cirka 15 procent. Viktigt att poängtera att det är framförallt är över längre tidsperioder som ETF:er utmärker sig (”ränta-på-ränta effekten”). I Kina kategorin finns det dock flera ETF:er som överträffar den bästa Kina fonden i år.

Enligt min indexstatistik var det kinesiska indexet CSI 300 det bästa indexet under den senaste femårsperioden. Detta är också mitt favorit Kina index av flera olika skäl, bland annat beroende på samvariation/korrelation och sektordiversifiering. Jag ser detta index som en mer korrekt spegling av det ”riktiga Kina” eftersom det består av A-aktier noterade på de kinesiska börserna Shenzhen och/eller Shanghai. I dagsläget finns det tre ETF:er som följer detta index på de marknader jag följer (Norden, Tyskland och USA). Värt att nämna är att ETF:en Market Vectors China ETF (ticker PEK) handlas till en signifikant premie i dagsläget i förhållande till underliggande värde / NAV. Normalt sett är premien eller rabatten för en ETF minimal men i och med den mer unika exponeringen är det inte lika lätt för de utsedda marknadsgaranterna att agera i marknaden. Hoppa PEK i dagsläget med andra ord.

CSI 300 ETF:er

[table id=508 /]

Källa: Factset, all avkastning i SEK och inklusive utdelningar, 2 november 2012, 0/- information saknas

MSCI ETF:er

MSCI-indexserien hade också utvecklats starkt under den senaste femårsperioden MSCI China Small Cap och MSCI Hong Kong Small Cap var tvåa respektive trea sett utifrån ett indexperspektiv. För tillgängliga ETF-alternativ, se tabell nedan.

[table id=509 /]

 

Alla ETF:er

För samtliga ETF:er utan och med hävstång, se nedan tabell.

[table id=510 /]

 

Länkar

//www.etfsverige.se/etfbloggen/etfer/basta-kina-indexet-kina-analys-del-1

 

Sverige vs. Kina – graf över börsutvecklingen 2009-2012

Sverige vs. Kina – graf över börsutvecklingen 2009-2012

Sverige vs. Kina – graf över börsutvecklingen 2009-2012. Kina har räddat resten av världen under flera tillfällen. Senaste tillfället var under finanskrisen. Frågan man kan ställa sig idag är – vem räddar Kina? De svenska industribolagen växer så det knakar i Kina men i dagsläget verkar Kinas ekonomi bromsa in. Hur mycket är fortfarande oklart då många experter misstror makrostatistiken som publiceras från Kina. Istället försöker dessa aktörer titta på hur t.ex. export respektive import har förändrats gentemot större kinesiska handelspartners. Denna bild är inte ljus.

I Kina finns det tre börser: Shanghai, Shenzhen och Hang Seng (Hong Kong). Hur har dessa börser utvecklats under den senaste treårsperioden omräknat till svenska kronor? Hur har det svenska indexet OMXS30 utvecklats i förhållande till dessa börser? För svar på samtliga dessa frågor, se graf nedan.

Källa: Factset, 2009-08-20–2012-08-20, all avkastning i SEK och inkl. utdelningar

OMXS30 slår samtliga kinesiska börser under denna period. Uppgången under perioden är cirka 22 procent (indexvärde 122,29). Detta kan jämföras med Shanghai/SSE Composite -26 procent (indexvärde 72,43), Shenzhen -8 procent (indexvärde 91,68) och Hang Seng -8 procent (indexvärde 92,07). Hur länge kan denna utveckling fortsätta innan övriga världen dras med?

För tillgängliga Kina och Sverige ETF:er/börshandlade fonder gå till ETF-databasen på startsidan på ETFSverige.se eller klicka på bifogad länk – http://www.etfsverige.se/search.php