Sveriges största sida om ETF och börshandlade fonder
Författare: ETFSverige.se
ETFSverige.se är Sveriges första innehållssajt som enbart fokuserar på det finansiella instrumentet ETF (Exchange Traded Funds). ETFSverige.se och ETFBloggen.se ägs och drivs av Axier Equities AB. ETFSverige.se är i dag Sveriges ledande sajt vad gäller information kring börshandlade fonder.
ETFSverige är en oberoende sajt till för alla som vill lära sig mer om ETF:er. ETFSverige har inga ägare eller samarbeten som påverkar sajtens objektivitet. Sajten bedrivs i privat regi och är helt kostnadsfri att använda. Information och användbara länkar som presenteras på denna sajt har dels tagits fram genom egen efterforskning och dels genom vårt eget nätverk. Denna sajt är till för er användare och det finns all möjlighet att påverka innehåll och utveckling av sajten i framtiden.
Det ger oss den viktigaste frågan: Vilka kriterier ska aktie uppfylla för att bli en S & P 500 dividend utdelningsaristokrat?
Enligt S & P 500 utdelning Aristocrats Index metodik, för att vara en utdelning Aristocrat, måste ett företag:
• Ingå i S & P 500.
• Har ökat sin utdelning per aktie varje år i minst 25 år i följd.
• Ha ett minimumsflödejusterat marknadsvärde på 3 miljarder dollar vid referensdatumet för ombalansering.
• Har ett genomsnittligt dagligvärde handlat om minst 5 miljoner dollar under de tre månaderna före referensdatumet för ombalansering.
För inkomstinvesterare är det viktigt att hålla de två första punkterna i åtanke eftersom de andra två är mer tekniska i naturen. Free float inkluderar exempelvis endast antalet aktier som är tillgängliga för allmänheten och utesluter aktier som innehas av ”kontrollgrupper, andra börsföretag eller statliga myndigheter” enligt S & P. På samma sätt avser genomsnittligt daglig omsättningsvärde totalt antal aktier som byter händer, eller säljs och handlas, på en viss dag.
Intressant, medan S & P 500 utdelningsaristokrater index lanserades 2005 för att tillåta investerare att spåra utdelningsaristokrater, publicerade S & P den första listan över utdelningsaristokrater 1989. Mellan då och nu har elitgruppen av utdelningsaktier genomgått en förändring.
En kort historia av S & P utdelningsaristokrater
Den första listan över utdelningsaristokrater som publicerades 1989 omfattade 26 aktier. Anmärkningsvärt är nio av de 26 aktierna fortfarande en del av Aristocrat-gruppen.
[TABLE=252]
Observera att Johnson & Johnson och Coca-Colas utdelning för de efterföljande 12 månaderna är ovanligt höga eftersom båda företagen uppvisade stora GAAP-förluster under fjärde kvartalet på grund av den senaste översynen av skattekoden.
Intressant är att Colgate-Palmolive och Genuine Parts Company av intressanta skäl släpptes från listan över utdelningsaristokrater under några år innan de återupptogs 2011. En trovärdig förklaring till att vissa kvalificerande företag skulle kunna uteslutas från S & P 500 utdelning aristokraterna kan var att indexet använder kalenderåret för utdelningsanalys. Så det finns en chans att ett företag vars utdelning ökar faller under kalenderåret, men inom räkenskapsåret får det inte komma med i indexet.
Under åren har flera aktier lagts till och släppts från S & P utdelning Aristocrats-gruppen, med listan under 2001 som har det högsta antalet aktier hittills vid 64.
Du kan se en gemensam länk mellan aktierna i tabellen ovan: Varje har ökat utdelningen i 50 år i följd eller mer. Nu är det en annan liga av säkra utdelningsaktier helt och hållet, vilket också är skillnaden mellan utdelningsaristokrater, utdelningskungar och utdelningsmästare blir relevanta.
Det är tyvärr sant, det är inte alla ETFer som har låga spreadar. Men för stora, välhandlade ETF-företag, förväntar sig de flesta investerare att de är relativt begränsade – en förväntan som vanligtvis uppnås. Vanligtvis. Stora likvida ETFer med höga spreadar förekommer även där.
För det finns några undantag från denna regel. En handfull stora, välhandlade ETF-företag, som i mer än 100 miljoner dollar i förvaltade tillgångar, handlar mer än 10 miljoner dollar i den dagliga genomsnittliga volymen, med överraskande höga spreadar. Att förstå varför är en övning i due diligence, och en påminnelse om att en metrisk låter för bra för att vara sant, det kan bara vara.
Förstå ETF Spreadar
En ETF: s handelsspread representerar skillnaden mellan det pris som någon är villig att köpa aktier i fonden (”bid”) och det där någon är villig att sälja dem (”ask”)
För stora, likvida ETF: er är skillnaden mellan bid och ask vanligtvis ganska liten, eftersom konkurrensen om handel på börsen är så hög. Alla vill handla med dessa ETFer, så det är enkelt för auktoriserade deltagare (AP) och enskilda investerare att säkra ett bra pris.
Till exempel har SPDR S & P 500 ETF Trust (SPY) en spread på bara 0,01%.
Generellt sett tenderar spreadarna för mer smidigt handlade ETF att vara högre. Det beror på att färre affärer som händer på en dag, desto mindre priskonkurrens uppstår och det mindre trycket finns att hålla buden nära att fråga. (Det är inte att säga att det är omöjligt att säkra ett bra pris på en tunt handlad fond – bara att det krävs mer arbete.)
Höga spreadar
Spreadar kan öka, även i välhandlade onder, av olika skäl. Om de underliggande värdepappren inte handlas bra eller inte alls, kan det vara svårare för ETF-handlare att ge konkurrenskraftiga priser på sina aktier. Small Caps handlar mindre ofta än large caps, och internationella aktier handlas över färre marknadstimmar än inhemska aktier och så vidare.
Spreadar kan emellertid också höjas om något fundamentalt bryts ner inom en ETF: s skapnings- / inlösenprocess. Om en ETF har svårt att locka till sig tillräckligt stora AP-enheter för att hålla skapandet / inlösena ihop smidigt, eller om ETF slutar helt och fullt utfärda nya aktier, sprider sig ofta spridningar på sekundärmarknaden – även om ETF handlar med daglig daglig volym.
ETFer med högsta spreadar
Vi rankade alla aktie-ETF med minst 100 miljoner dollar i förvaltade tillgångar och minst 10 miljoner dollar i genomsnittlig daglig volym i ordning med högsta till lägsta spreaden.
Största delen av dessa ETF: er hade spreadae i de enskilda procentenheterna. Emellertid hade 10 ETF: s spreadar högre än 0,10%:
[TABLE=253]
Källa: FactSet
De tre stora likvida ETF: erna med högsta spread var Invesco S & P Emerging Markets Low Volatility ETF (EELV), ETFMG Alternative Harvest ETF (MJ) och Invesco FTSE RAFI Developed Markets ex-U.S. ETF (PXF).
Två av dessa tre fonder har höga spreadar av liknande skäl, medan MJ har en annan orsak.
Verklig konsekvens av förvaringsrisk
Låt oss börja med de mest ovanliga av de tre: MJ, marijuana ETF. Som vi har behandlat i stor utsträckning har MJ tagit hand om osäkerheten kring sin depåbank nästan sedan starten i december, med dess tidigare förvaringsbank, US Bank, som i flera månader hotade med att säga upp samarbetet.
Förra året bytte MJs emittent, ETF Managers Group, plötsligt till en ny depåbank. Detta ledde till ETF-handeln vid tillfälligt höga premier till substansvärdet, premier som sedan dess har sjunkit avsevärt.
Strax efter bytet berättade ETMFGs Jason Wilson för Bloomberg News att premierna var resultatet av hög efterfrågan från investerare i USA ” bara marijuana ETF, och att fonden nu hade fyra AP-tal till hands för att hantera skapelser och inlösen. Det säger han, var mer än MJ hade före övergången till den nya förvaringsbanken och överföringsbyrån.
AP Arbitrage
Emellertid är fyra AP: er inte ett särskilt högt tal för en så stor, höghandlat fond; och om MJ tidigare hade färre AP-bolag, kan det ha bidragit till att öka fondens spridning.
Det beror på att AP: erna skapar och löser in ETF-aktier rent för att få vinst från transaktionsarbitrage. endast priskonkurrens mellan APs håller små spridningar. Ju fler AP-er som ETF har desto mer priskonkurrens kommer det att finnas bland dem för att skapa / lösa in nya aktier. Och spreadarna tenderar att vara lägre.
Att förvärra problemet är att MJ spårar ett index som i stor utsträckning består av small caps / micr caos och internationella aktier. Båda kategorierna har lägre likviditet än USA-Large Cap, trots att investerarnas intresse för marijuana är helt högt.
Lägre likviditet resulterar i ökade handelskostnader för de underliggande aktierna, vilket innebär att det är dyrare för AP: er att skapa och lösa in ETF-aktier – och dessa kostnader överförs genom hela skapnings- / inlösenprocessen.
Bedrägligt hög volym i EELV
Att vända tillbaka till EELV och PXF är oklart om dessa två ETF har få eller för många AP: er; de flesta ETF-emittenter och börserna avslöjar inte den informationen offentligt. För vad det är värt, men de två ETF: erna kommer sannolikt på vår lista inte på grund av skapande / inlösen snafus, men för att deras rapporterade volym är något vilseledande.
Låt oss börja med Invesco S & P Emerging Markets Low Volatility ETF (EELV), som rapporterar en genomsnittlig daglig volym på 11 miljoner dollar, men den siffran är just det: ett genomsnitt. Den faktiska dagliga volymen talar för en annan historia:
De tre stora likvida ETF: erna med högsta spridning var Invesco S & P Emerging Markets Low Volatility ETF (EELV), ETFMG Alternative Harvest ETF (MJ) och Invesco FTSE RAFI Developed Markets ex-U.S. ETF (PXF).
Källa: FactSet
De flesta dagar i 2018 har EELV antingen inte handlats alls eller i minimala belopp (mindre än 10 miljoner dollar). Det fanns emellertid två på varandra följande dagar i april med massiva inflöden som innebar ungefär 420 miljoner dollar i nya investerings tillgångar. Sedan i september var det flera dagar med massiva utflöden, totalt nästan lika mycket, 408 miljoner dollar.
Skenet kan bedra
De avsluten snedvrider EELVs genomsnittliga dagliga volym, som beräknas på rullande 45-dagars basis, vilket gör att det verkar som om EELV handlas oftare än vad det egentligen är. Notera att EELVs medianvolym (även beräknad på 45 dagar) är bara 1 miljon dollar.
En ETF med låg volym med stor spread är inte ovanligt – det är faktiskt par för kursen. EELV ser bara ut som en stor volymspread, om inte du gräver i de dagliga flödena.
Dessutom är EELV en tillväxtmarknadsfond. Trots att det finns stora företag, handlas många av dessa aktier på utomeuropeiska marknader som inte är öppna under den vanliga amerikanska marknadsdagen. Som vi nämnde tidigare kan den tidsmässiga matchningen leda till prissättning, vilket i sin tur kan öka spridningen.
Spreadar för en buy-och-hold-fond
En liknande historia är sant för Invesco FTSE RAFI Developed Markets ex-U.S. ETF (PXF), som handlar om så sällan som EELV, men med affärer av större storlek.
På de flesta dagar i 2018 handlade PXF alls inte alls; Pengar utbyttade bara händer 14 handelsdagar fram till 25 oktober. Men när investerare handlade med PXF gjorde de det i större bitar: Den genomsnittliga tillströmningen för de 14 dagar då PXF handlades var 16 miljoner dollar:
Källa: FactSet
Stora affärer som inträffar sällan kan ge en illusion av hög handelsvolym, när faktiskt den faktiska aktiviteten som händer dagligen i fonden är ganska blygsam. Och som vi sagt tidigare är en lågvolymfond med höga spreadar egentligen inte något speciellt.
Det är inte att säga att investerare kommer att få svårt att komma in och ut ur PXF; ETF: s underliggande aktier är faktiskt mycket likvida och välhandlade, inklusive namn som BP, Total och HSBC. Men själva fonden handlar inte mycket ofta, varför dess spreadar är ganska höga. PXFs 224 miljoner dollar i nettoinflöden från år till år innebär att investerare köper och äger.
Handla ETFer med höga spreadar med omsorg
Så vad är historiens moral här? Till att börja med, om en fond med stor volym ser ut som om den borde ha en smal spridning men inte så indikerar det vanligtvis mer på volymdata än vad en första blick skulle kunna föreslå. Ibland är en hög volym ETF faktiskt … inte. Det är sporadiskt.
Ibland uppvisar emellertid höga spreadar en hicka i skapnings- / inlösenprocessen som potentiellt kan bita investerare.
Det är inte alltid lätt att berätta vilket scenario som står till spel. När du är i tvivel, arbeta med en kapitalmarknad skrivbord för att källa en handel du behöver i den storlek du behöver den. Och kom ihåg att byta fonder med höga spreadar – vare sig de är stora eller små, stora volymer eller inte-med omsorg.
Investerare plockar upp 2019 efter att på ett tumultartat sätt att avsluta 2018 året. När allt var sagt och sagt minskade Dow Jones Industrial Average 3,5 procent, medan S & P 500var 4,4 procent och Nasdaq Composite minskade 2,8 procent.
2018 markerade det värsta året för aktier sedan 2008 och endast det andra året som Dow och S & P 500 föll under det senaste decenniet. År 2019 gör investerare utan tvivel omvärdering av sina strategier för hur de allokerar sitt kapital genom resten av året, inklusive alternativa strategier som kan ge okorrelerade avkastningar med amerikanska aktier.
Kapitalisera på Deal Spread
Ett sådant område investerare kanske inte är bekant med är fusionsarbitrage strategier. ”Alternativa investeringar, särskilt fusionsarbitrage-strategier, är utformade för att ge ett visst skydd i tider som dessa samtidigt som investerare kan behålla exponering för marknaden”, skriver Salalvatore Bruno, Chief Investment Officer i IndexIQ.
En drivkraft för införandet av en fusionsarbitrage strategi är att använda händelsesdrivna nyheter för att utnyttja prisskillnaderna mellan det nuvarande handelspriset för ett nyligen offentliggjord fusions- eller förvärvsmål och målpriset. Målets aktiekurs är vanligtvis ogenomtränglig för fluktuationerna på marknaden från det att ett förvärvsavtal meddelas fram till när den aktuella affären stängs.
”ABC-bolaget tillkännager till exempel sin avsikt att förvärva XYZ för $ 100 per aktie” skrev Bruno. ”Innan nyheterna handlas XYZ på 90 dollar och är föremål för typisk marknadsaktivitet. Efter nyheterna, går aktierna till $ 99, fortfarande en dollar som är mindre än erbjudandepriset. Orsaken till denna spread eller skillnaden i aktiekurser är risken för misslyckande av affären, eller chansen att affären inte kommer att gå igenom av en eller annan anledning. ”
Förvärvsmålet är vanligen mindre volatilt
”När affären är annonserad är förvärvsmålet vanligtvis mindre föremål för marknadens rörelser, vilket möjligen ger en jämnare avkastningskälla,” tillade Bruno. ”När affären stänger på $ 100 per aktie är arbitrage eller potentiell vinst $ 1 per aktie.”
Bruno noterar också att medan arbitragemöjligheter existerar oavsett uppgörelsen av affären, kan avtal inklusive kontanter ge ytterligare isolering från marknadssvingningar, som har blivit vanligare de senaste åren.
Fusionsarbitrage i en ETF
För att dra fördel av spreaden och minska risken för en fusionsöverenskommelse som faller, investerar strategin i flera erbjudanden som sprids genom olika faser av affärscykeln. Tidigare har en sådan strategi endast gjorts tillgänglig för investerare med hög nettoförmögenhet, men det kopieras nu i ETF-omslag för alla investerare via IQ Merger Arbitrage ETF (NYSEArca: MNA).
Fusioner och förvärv fanns i 2018 i olika sektorer, eftersom den historiska tjurmarknaden i amerikanska aktier såg en serendipitös ökning av sådan verksamhet, särskilt från teknologisektorn som drev en stor del av tillväxten. Anmärkningsvärd aktivitet kom från liknande teknikjättar, som Hewlett-Packard Enterprise, Cisco Systems, Accenture, Cisco Systems, AT & T och Sprint.
En rad sektorer
Fusioner och förvärv har emellertid uppfattats inom en rad sektorer, vilket har hjälpt MNA. MNA söker investeringsresultat som i allmänhet motsvarar pris- och avkastningsprestanda för sitt underliggande index, IQ Merger Arbitrage Index, som syftar till att använda en systematisk investeringsprocess avsedd att identifiera möjligheter i företag vars värdepapper handlar på utvecklade marknader, däribland USA, och som är inblandade i tillkännagivna fusioner, förvärv och andra köp-relaterade transaktioner.
Resultatet av fusionsarbitragestrategier har historiskt varit okorrelerat med andra tillgångsklasser, vilket ger en potentiell källa till riskreducering mot nackdelar. Fusionsarbitrageavkastningar är knutna till räntecykeln, eftersom den riskfria räntan är en inneboende del av spreaden. Fusionsarbitrage-strategier kan också vara en potentiellt dämpare för volatiliteten på aktiemarknaden. På dagar då S & P 500 föll 1% eller mer under den nuvarande konjunkturcykeln, minskade M & A-strategierna inte lika mycket och gav i många fall en positiv avkastning.
Källa: Morningstar. Tidigare prestanda är inte en indikation på framtida resultat. En investering kan inte göras i ett index. Från och med den 12/31/18
I osäkra börstider söker sig investerare till säkerhet, och utdelningar. De tittar då ofta på utdelningsaristokrater. Vad är utdelningsaristokrater? Det är företag inom S & P 500 som har ökat utdelningen i följd i 25 år eller mer. De sticker ut eftersom de går utöver utdelning och fokuserar på utdelningstillväxt, bakom stabila och stadigt stigande kassaflöden.
Den regelbundna utdelningen ökar därför att inkomstinvestorerna är tillförlitliga och stabila inkomstkällor, vilket gör utdelningsaristokrater till ett bra verktyg för att bygga välstånd på lång sikt. Det finns bevis för att argumentera: S & P 500 Dividend Aristocrats index genererade 11,86% årligen totalt avkastning under de senaste 10 åren jämfört med S & P 500s 9,17% årliga avkastning.
Flera aktier har fallit bort
Säkerhet betyder emellertid inte att utdelningsaristokrater alltid kommer att öka utdelningar eller aldrig skära eller upphäva dem. Faktum är att flera aktier har fallit ut ur S & P 500 Dividend Aristocrats Index genom åren. Antingen för att de misslyckades med att öka utdelningen (notera att indexet endast beaktar regelbundna utdelningar och inte speciella) under ett visst år eller reducerat eller upphävt dem. Företagsåtgärder som fusioner, förvärv och spinoffs kan också leda till att en aktie släpps från indexet.
Utdelningsaristokrater är emellertid bland de näst bästa lågriskaktierna efter utdelningskungar (mer om det senare), helt enkelt för att 25 år är en riktigt lång tid, och företag som har kunnat öka utdelningen år efter år i årtionden, oavsett konjunkturcykler måste ha hållbara konkurrensfördelar och ekonomisk styrka för att kunna göra det.
Hur många utdelningsaristokrater finns det?
Så hur många utdelningsaristokrater finns det för närvarande, och hur hittar du de bästa? Innan jag säger det är det viktigt att veta lite om indexet som spårar deras prestanda.
Vad är S & P 500 Dividend Aristocrats Index?
Listan över utdelningsaristokrater sammanställs av Standard & Poor’s, som lanserade indexet S & P 500 Dividend Aristocrats Index den 2 maj 2005, för att mäta företagen inom S & P 500 som har ökat utdelningen i följd i minst 25 år. Enkelt sagt, om du vill hitta aktier som har skurit som utdelningsaristokrater, kolla detta index.
Två huvudattribut av S & P 500 utdelning Aristocrats Index värt att notera är:
Varje beståndsdel i indexet ges lika stor vikt, vilket helt enkelt betyder att varje aktie utgör en lika stor andel av indexet och därigenom påverkar indexprestandan lika.
Aktierna är diversifierade över sektorer, utan sektorer, som klassificeras av Global Industry Classification Standard, som utgör mer än 30% av indexet när som helst.
S & P anser att den senare, i synnerhet, hjälper indexet att fånga både ”hållbar utdelning och kapitaltillskott”. För att ge dig en uppfattning om omfattningen av diversifiering, här är indexets sektorsuppdelningskarta per den 31 maj 2018.
S & P 500 Dividend Aristocrats Index måste innehålla minst 40 aktier. Om antalet företag med 25 års oavbruten utdelning ökar under 40 år kan indexet överväga företag som har ökat utdelningen i mer än 20 år, förutsatt att de uppfyller kriterierna för marknadsvärde och likviditet. Med andra ord har du alltid minst 40 utdelningsaristokratbestånd att välja mellan.
S & P 500 Dividend Aristocrats Index balanseras varje kvartal för att säkerställa att beståndsdelarna är lika viktiga. Den granskas dock endast en gång per år, i januari. Det är då nya aktier läggs till och tas bort, beroende på om de uppfyller kriterierna för att vara utdelningsaristokrater. För investerare fungerar den årliga översynen som en checklista för att se om den aktie de äger har behållit sin Dividend Aristocrats -status och om några nya aktier har tillkommit på listan.
Infrastrukturutgifterna ses som en av de sällsynta icke-partipolitiska frågorna och med den amerikanska ekonomin på fast mark, verkar tiden rätt för USA att förbättra och uppdatera föråldrad infrastruktur. Detta kan gynna PAVE, helt fokuserat på infrastrukturföretag. Flera börshandlade fonder ger exponering för detta tema, men Global X Infrastructure Development ETF (CBOE: PAVE) är helt inriktad på inhemska infrastrukturföretag.
PAVE försöker att återspegla prestanda för Indxx USAs infrastrukturutvecklingsindex. Detta index består av företag som är inriktade på utveckling av inhemska infrastrukturer, inklusive de som är inblandade i konstruktion och teknik. Produktion av infrastrukturråvaror, kompositer och produkter; industriell transport; och producenter/distributörer av tung byggnadsutrustning.
En biljon dollar
Under sin presidentkampanj lovade president Donald Trump att spendera $ 1 biljoner på att öka USA: s behov av infrastruktur som en potentiell katalysator för de relaterade börshandlade fonderna. Det kan dock ta lite tid för infrastrukturens ETF att se den fulla fördelen av Trumps fortsatta infrastrukturplaner.
”Att göra en verklig insats för att uppdatera den amerikanska infrastrukturen skulle göra det bästa när den ekonomiska miljön fortfarande kan stödja investeringen”, rapporterar Forbes. ”Att agera nu skulle stärka och förlänga den nuvarande ekonomiska tillväxtcykeln och skapa grunden för årtionden av tillväxt i framtiden. Omvänt sätter den av tills en recession har börjat skulle driva USA ännu längre. Och med USA redan årtionden bakom vad gäller infrastrukturutveckling väntar det bara att det blir svårare. ”
Satsa på PAVE?
PAVE-innehav är ”involverad i produktion av råvaror, tung utrustning, teknik och konstruktion”, enligt Global X. Denna börshandlade fond har nyligen fyllt två år och har mer än 127 miljoner dollar i förvaltat kapital.
PAVE har 94 aktier från nio industrigrupper. Industri- och materialbranschen kombinerar för över 93 procent av fondens branschexponering. Olika studier och datapunkter bekräftar investeringar i statliga och lokala ekonomier för infrastrukturförmåner.
”I sin undersökning förklarade Federal Reserve Bank of San Francisco att för varje dollar som en stat mottar i federala motorvägsbidrag, ser den staten en årlig ekonomisk produktuppgång på minst två dollar”, enligt Forbes.
Kostnaden för att ignorera infrastrukturbehoven är mycket högre och med ett presidentval i närtid som hotar, kan politiker omfamna tanken på mer infrastrukturutgifter, vilket potentiellt kan öka värdet på PAVE, som är fokuserat på infrastrukturföretag i processen.
