Inflationens påverkan på aktieavkastningen

Det är inte bara centralbanker som bevakar och oroar sig för inflationen. Även privatpersoner och företag gör detta eftersom de är medvetna om inflationens påverkan på aktieavkastningen. Inflationen – ökningen av priset på varor och tjänster – minskar köpkraften varje valutaenhet kan köpa. Stigande inflation har en skrämmande effekt: Inköpspriserna blir högre, konsumenterna kan köpa färre varor, intäkter och vinster minskningar. Samtidigt saktar ekonomin ned en tid tills en stabil status uppnås.

Den negativa inverkan som en stigande inflation har håller centralbankerna sysselsatta. De försöker att upptäcka tidiga varningssignaler och förutse eventuella oväntade inflationsökningar. När den oförutsedda inflationen får ett fäste i ekonomin kan en snabb och stabil inflationsnivå få varierande effekter.

Den oförutsedda inflationsökningen kan vara den mest smärtsamma

Med andra ord anses den oförutsedda inflationsökningen allmänt vara den mest smärtsamma, eftersom det krävs att företagen måste ha flera kvartal för att kunna vidarebefordra högre inköpspriser till konsumenterna. På samma sätt känner konsumenterna det oväntade ”nypa” när varor och tjänster börjar kostar mer. Näringslivet och konsumenterna blir så småningom acklimatiserade till den nya prissättningsmiljön, och då kan en förväntad inflation uppstå efter det att ett nytt högre stabilt tillstånd uppnås, vilket kan leda till att konsumenterna spenderar mer pengar. Dessa konsumenter blir mindre benägna att hålla pengar eftersom dess värde över tiden minskar med inflationen. För investerare kan detta leda till förvirring, eftersom inflationen verkar påverka ekonomin och aktiekursen, men inte i samma takt.

En hög inflation kan vara bra då den till viss del stimulerar jobbtillväxten. En hög inflation kan emellertid också påverka företagens vinster genom högre insatskostnader. Detta får företag att oroa sig för framtiden och sluta anställa, vilket påverkar individens levnadsstandard, särskilt de med fasta inkomster.

Eftersom det inte finns något bra svar måste enskilda investerare se genom förvirringen för att fatta kloka beslut om hur denne ska investera i inflationsperioder. Olika grupper av aktier verkar fungera bättre under perioder med hög inflation.

Inflation och aktieåtervinning

Att undersöka historiska avkastningsdata under perioder med hög respektive låg inflation kan ge tydlighet för investerarna. Många studier har tittat på inflationens inverkan på aktieavkastningen. Tyvärr har dessa studier visat på motstridiga resultat när flera faktorer beaktas – nämligen geografi och tidsperiod. De flesta studier anser att förväntad inflation antingen kan påverka aktierna positivt eller negativt beroende på möjligheten att säkra och regeringens penningpolitik. En oväntad inflation visade mer avgörande resultat, framförallt en stark positiv korrelation med aktieavkastningen under ekonomiska sammandrag, vilket visar att tidpunkten för konjunkturcykeln är särskilt viktig för investerare att mäta inverkan på aktieavkastningen. Denna korrelation antas också bero på att oväntad inflation innehåller ny information om framtida priser. På samma sätt korrelerade större volatilitet av aktierörelser med högre inflation.

Högre inflation är i allmänhet kopplad till tillväxtländer

Studierna har visat att högre inflation i allmänhet är kopplad till tillväxtländer och volatiliteten i aktierna är större i dessa regioner än på mer utvecklade marknader. Sedan 1930-talet tyder forskningen på att nästan varje land drabbades av den värsta reala avkastningen under höga inflationsperioder.

Realavkastning är den faktiska avkastningen minus inflationen. När man undersöker S & P 500 avkastning för olika årtionden och justerat för inflationen visar resultaten att den högsta reala avkastningen uppstår när inflationen är 2 till 3 procent. Inflationen som är högre än eller mindre än 2 till 3 procent tenderar att signalera en makroekonomisk miljö i USA med större problem som har en varierande inverkan på aktiekurserna. Kanske viktigare än den faktiska avkastningen är den volatiliteten på avkastningen som inflationen orsakar och hur man investerar i den miljön.

Tillväxt jämfört med värdeutveckling och inflation

Många investerare väljer att dela upp aktier i två kategorier, värde eller Value, och tillväxt eller Growth. Value Stocks har starka kassaflöden som kommer att sakta över tiden medan tillväxtaktierna i dagsläget har små, eller negativa kassaflöden. Förhoppningen är att dessa skall öka över tiden.

Därför påverkas tillväxtaktierna betydligt mer negativt än värdeaktier när det gäller värdering av aktier med hjälp av diskonterade kassaflödesmetoder, i takt med stigande räntor. Detta eftersom räntan tenderar att vara starkt korrelerad med inflationen. I tider med hög inflation tenderar tillväxtaktierna alltså att gå dåligt. Detta tyder på en positiv korrelation mellan inflationen och avkastningen på värdeaktier och en negativ sådan för tillväxtaktierna.

Detta förklarar styrkan av värdeaktier under hög inflation, som 1973-74, och styrkan i tillväxtaktierna under början av 1930-talet när deflation inträffade, liksom under 1990-talet då inflationen ständigt gick nedåt. Intressant påverkar förändringsgraden av inflationen inte avkastningen av värde mot tillväxtaktierna lika mycket som absolut nivå. Tanken är att investerare kan överträffa sina framtida tillväxtförväntningar och uppåtriktade tillväxtaktierna. Med andra ord, investerare misslyckas med att erkänna när tillväxtaktierna blir värdeaktier, och den nedåtriktade effekten på tillväxtaktierna är hård.

Inkomstgenererande aktier och inflationen

När inflationen ökar sjunker köpkraften, och varje krona kan köpa färre varor och tjänster. För investerare som är intresserade av inkomstgenererande aktier eller aktier som betalar utdelningar, gör effekten av hög inflation att dessa aktier blir mindre attraktiva än under låg inflation, eftersom utdelningar tenderar att inte hålla takt med inflationen. Förutom att sänka köpkraften orsakar beskattningen på utdelningar en dubbel-negativ effekt. Trots att man inte håller på med inflationen och beskattningsnivåerna ger de utdelande aktierna en partiell säkring mot inflationen.

Priset på de utdelande aktierna påverkas emellertid av inflationen, på samma sätt som obligationer påverkas av ökande räntor och priserna minskar generellt. Att äga utdelningsbetalande aktier i tider med ökad inflation betyder vanligtvis att aktiekurserna kommer att vara varor. Men investerare som vill ta positioner i aktier ges möjlighet att köpa dem billigt när inflationen stiger, vilket ger attraktiva inträdespunkter.

Slutsats

Investerare försöker förutse de faktorer som påverkar portföljens resultat och fatta beslut utifrån dessa förväntningar. Inflationen är en av de faktorer som påverkar en portfölj. I teorin bör aktierna ge viss säkring mot inflationen, eftersom ett företags intäkter och vinster ska växa i samma takt som inflationen efter en period av anpassning. Inflationens varierande inverkan på aktier förvirrar dock beslutet att handla positioner som redan hållits eller att ta nya positioner. På den amerikanska marknaden är det historiska beviset bullrigt, men det visar en korrelation till hög inflation och lägre avkastning för den övergripande marknaden under de flesta perioder.

När aktierna är uppdelade i tillväxt- och värdekategorier är bevisen tydligare att värdet av aktierna fungerar bättre under höga inflationsperioder och tillväxtlagren fungerar bättre under låg inflation. Ett sätt som investerare kan förutsäga förväntad inflation är att analysera råvarumarknaderna, även om tendensen är att tro att råvarupriserna stiger, eftersom aktierna ska öka eftersom företagen ”producerar” råvaror. Men ofta pressar höga råvarupriser vinsterna, vilket i sin tur minskar börsavkastningen. Följaktligen kan råvarumarknaden ge insikt om framtida inflationstakt.

Utdelningarna utgör 40 procent av aktieavkastningen i Europa

Utdelningarna utgör 40 procent av aktieavkastningen i Europa. I samband med vårens utdelningstider presenterar nu Allianz Global Investors en ny rapport kring aktieutdelningar. Rapporten visar att aktier med utdelning uppvisar lägre volatilitet jämfört med andra aktier, och att utdelningarna har utgjort upp till 40 procent av den totala avkastningen bland europeiska aktier under de senaste 40 åren.

Studien visar att utdelningarna i många länder ger högre totalavkastning än 10-åriga statsobligationer, och att europeiska bolag är särskilt generösa med sina utdelningar jämfört med konkurrenterna i USA. Under de senaste två åren har europeiska aktier gett en betydligt högre direktavkastning jämfört med europeiska obligationer.

Utdelningspolicy – en indikation på hur stabila företagets vinstförväntningar är

Joerg de Vries-Hippen, CIO European Equities på Allianz Global Investors, kommenterar: ”Aktier med utdelningar är ett bra alternativ för sparare och investerare som letar efter avkastning i dagens lågräntemiljö. Vi hittar fortfarande väldigt attraktiva bolag med rimliga värderingar – som erbjuder en ännu högre avkastning via utdelningarna. Det är tydligt att hållbara utdelningsnivåer blivit en fast punkt på många börsnoterade bolags agendor i Europa, mycket på grund av att det är ett övertygande sätt att bygga förtroendet bland aktieägarna. De goda nyheterna för alla sparare är att du antagligen inte kan hitta en bättre indikation på ett företags vinster än genom att titta på utdelningspolicyn”.

Utsikterna för utdelningar är fortsatt positiva

Rapporten visar även att samtidigt som företagens resultat återhämtade sig efter finanskrisen 2008/2009, har utdelningarna i förhållande till vinsterna minskat. I Europa är kvoten mellan utdelning och vinst per aktie för närvarande 55 procent, vilket är förhållandevis lågt ur ett historiskt perspektiv. Studiens författare Dennis Nacken tolkar detta som att ”det finns utrymme för utdelningshöjningar”.

Vidare konstaterar rapporten att utdelningsnivåerna noggrant övervakas av marknadens aktörer och att varje nedjustering skapar oro. I själva verket visar amerikansk statistik från år 1900 och framåt att utdelningsnivåerna varit långt mer stabila jämfört med företagens vinster, i reala termer.
Att som sparare eller investerare enbart fokusera på utdelningsnivåer kan emellertid var missledande. ”Det är snarare organisationens grundläggande affärsmodell som bör lägga grunden för förväntningarna på hållbara vinster, i tillägg till en aktieägarvänlig företagspolicy.” säger Nacken och fortsätter:

”Faktorer som exempelvis marknadsandel, inträdesbarriärer till nya marknader samt förmågan att kunna styra över prissättning spelar alla en viktig roll i detta avseende. Om företagets affärsmodell fungerar kan de också tämja inflationseffekterna genom att sätta högre priser, vilket ökar vinsterna och i slutändan även utdelningarna”.
Studien kan laddas ner här.

Om Allianz Global Investors

Allianz Global Investors, som ingår i det börsnoterade försäkringsbolaget Allianz, har en bred kundbas som investerar i alla stora tillgångsklasser och regioner. Med cirka 500 professionella investerare och en integrerad investeringsplattform täcker AllianzGI alla större finanscentra och tillväxtmarknader i världen. Den globala räckvidden möjliggörs genom lokala team som säkerställer förstklassig nivå på tjänsterna. Att skapa ett informationsövertag är en grundläggande del av AllianzGI:s investeringsfilosofi och uppnås genom specialiserade analysteam som är placerade runt om i världen. AllianzGI erbjuder helhetslösningar för komplexa kundbehov genom att samla alla sina beprövade erfarenheter inom rådgivning och analys för investeringsstrategi, risk management samt inom pensionstjänster och relaterade investeringsinstrument.