aktielån Archives - ETFBloggen

100 miljarder i en enda börshandlad fond

Under mars månad 2017 kunde vi ta del av uppgifter om att ännu en av de börshandlade fonder som replikerar utvecklingen av den amerikanska aktiemarknadens referensindex S&P 500 har tagit steget över 100 miljarder. iShares Core S&P 500 ETF (NYSEArca: IVV) kom att bli den andra ETFen där förvaltarna kunde meddela att de nu har mer än 100 miljarder i en enda börshandlad fond.

SPDR S&P 500 ETF (NYSEArca: SPY) är fortfarande den utan konkurrens största av alla de börshandlade fonderna som finns på marknaden, och har strax under 250 miljarder dollar under förvaltning. Det skall emellertid nämnas att SPY lanserades redan 1993, att jämföra med IVV som lanserades först i maj 2000. Det betyder att SPY har haft betydligt längre tid att bygga sitt varumärke och attrahera investerare.

Den tredje största av de börshandlade fonderna som följer utvecklingen av S&P 500 är Vanguard 500 Index (NYSEArca: VOO) som har cirka 65 miljarder under förvaltning.

Skillnaden ligger i detaljer

Skillnaden i tillgångar mellan de olika S & P 500-relaterade börshandlade fonder och aktuell hastighet med vilken iShares ”IVV samlar tillgångar kan tillskrivas de små skillnaderna mellan ETF alternativ. SPYs pågående dominans på ETF-marknaden kan tillskrivas att SPDR var en av de första aktörerna på marknaden. Som ordspråket säger, volym föder volym och SPDRs S & P 500 ETF fortsätter att locka rejäl flöden. I dag handlas cirka 88 miljoner fondandelar dagligen i SPY, vilket gör detta till en av världens mest likvida värdepapper. Det finns dessutom både köp- och säljoptioner på denna börshandlade fond som handlas till en mycket snäv spread.

SPDR S & P 500 ETF är den mest omsatta ETFen i världen. Den höga graden av likviditet gör det mycket billigt att utföra stora order, vilket är en attraktiv funktion för stora handlare och institutioner med relativt korta förväntade innehavsperioder. Dessutom används SPY vanligtvis av institutionella investerare som ett substitut för S & P 500 terminer på grund av den höga likviditeten.

SPY är något annorlunda konstruerad än sina konkurrenter

Potentiella investerare bör vara medvetna om att SPY är något annorlunda konstruerad än sina konkurrenter. SPY kan till exempel inte återinvestera erhållen utdelning, äga värdepapper som ingår i det underliggande indexet, till exempel terminer och optioner, och inte heller arbeta med aktielån. Flera andra börshandlade fonder arbetar konsekvent med att låna ut sina innehav vilket gör att de skapar en överavkastning åt sina andelsägare. Dessutom har ETF en månads fördröjning mellan utdelningsdagen och utbetalning av sina utdelningar.

På grund av dessa begränsningar kan SPY komma att utvecklas sämre än sina konkurrenter som följer samma underliggande index, i detta fall S&P 500. SPY har inte följt sitt jämförelseindex även om det justeras för kostnader under den senaste börsuppgången.

Både IVV och VOO har däremot en konstruktion som gör det möjligt för dessa ETFer att återinvestera sin mottagna utdelning, bedriva utlåning av värdepapper och utnyttja indexterminer – aktiviteter som kan hjälpa en ETF att minska sina innehav samt minska skillnaden mellan den börshandlade fondens avkastning och det underliggande referensindexet S&P 500.

IVV är dessutom endast hälften så dyr som SPY, den årliga förvaltningskostnaden uppgår till 0,04 procent att jämföra med 0,10 procent för SPY. VOO tar ut en förvaltningskostnad på 0,05 procent av sina kunder. Både Vanguard och iShares alternativ har också snabbt fått dragkraft som ett alternativ, billig metod för investerare att få åtkomst till S & P 500, särskilt IVV som nyligen steg in i 100-miljardersklubben. Många investerare använder sig av de två börshandlade fonderna för buy-and-hold investeringar

SPDR S&P 500 ETF (NYSEArca: SPY)

Investeringen syftar till att ge ett investeringsresultat som, före kostnader, i stort motsvarar kursen och utvecklingen av S & P 500® index. Stiftelsen strävar efter att uppnå sitt placeringsmål genom att hålla en portfölj av aktier som ingår i indexet där vikten av varje aktie i portföljen väsentligen motsvarar vikten som varje enskild aktie har i indexet.

Den här fonden betalar Dig för att investera

Den här fonden betalar Dig för att investera Börshandlade fonder är erkända som ett billigt och kostnadseffektivt investeringsinstrument, men det finns vissa ETFer som förser investerarna med en gratislunch, de till och med betalar Dig för att investera.

Kostnader och förvaltningsavgifter, oavsett hur små de än är, kommer att dra ned på en ETFs prestanda jämfört med det underliggande jämförelseindexet. Emellertid har många ETFer kunnat matcha sina jämförelseindex, ja även utvecklas bättre än dem. Det är där utlåning av värdepapper till blankare kommer in i bilden eftersom det gör att fonden betalar Dig för att investera då förvaltningskostnaderna är lägre än de extra intäkter som den kan erhålla när förvaltarna lånar ut aktier till blankare som behöver så kallade aktielån.

Lånar ut aktierna mot en ersättning

En ETF kan generera extra pengar genom att låna ut aktier från dess underliggande innehav till en annan part för ett pris eller en ränta. Utlåningspraxis har hjälpt fond sponsorer minska prestanda skillnaden mellan börshandlade fonder och deras jämförelseindex, eller vända en fond förvaltningskostnader till en intäkt.

ETFer kan låna ut så mycket som 33 procent av sina aktieinnehav till blankare i utbyte mot en avgift, som kan kanaliseras tillbaka till investerare för att kompensera en fonds förvaltningskostnader.

Efterfrågan kan vara hög

I vissa fall är efterfrågan på de värdepapper som finns i en ETFs underliggande portfölj är så hög att intäkterna från utlåningen överstiga fondens driftskostnadsprocent. ETF investerare drar fördel av denna ökade utlåning av värdepapper som de genererade räntorna hjälper till att trycka upp den börshandlade fondens avkastning utöver det underliggande jämförelseindexet.

I till exempel många småbolagsfonder, ETFer med fokus på small caps, är det inte ovanligt att dessa börshandlade fonder regelbundet överträffar sitt jämförelseindex. Small Cap-aktier är ofta svårare att få tag på, jämfört med de mer likvida Large Cap-aktier, och efterfrågan på mer riskfyllda tillgångsslag är högre eftersom den potentiella payoffen är större bland blankare som vill göra en snabb vinst.

iShares Russell 2000 ETF (NYSEArca: IWM) och SPDR Russell 2000 ETF (NYSEArca: TWOK) har överträffade Russell 2000 Index med 0,21% och 0,07%, respektive, medan Vanguard Small Cap ETF (NYSEArca: VB) har överträffat CRSP US Small Cap Index med 0,03%

iShares Russell 2000 (NYSEArca: IWM)

Denna ETF replikerar investeringsresultatet för Russell 2000® indexet, ett index som mäter utvecklingen för small cap marknaden på den amerikanska aktiemarknaden. Den här börshandlade fonden investerar i allmänhet åtminstone 90 % av sina tillgångar i värdepapper i det underliggande indexet eller i depåbevis som representerar värdepapper i det underliggande indexet. IWM kan investera resten av sina tillgångar i vissa terminer, optioner och swap avtal , likvida medel, liksom i värdepapper som inte ingår i det underliggande indexet, men som förvaltaren tror kommer att bidra till fonden spårar det underliggande indexet.

IWM har en förvaltningskostnad om 0,20 procent, medan TWOK debiterar sina andelsägare en förvaltningskostnad på 0,12 procent. VB debiterar 0,09 procent. Av dessa siffror ser vi att det kan vara ganska lönsamt för de börshandlade fonderna att ägna sig åt aktielån som ett sätt att kompensera andelsägarna för ETFens förvaltningsavgifter. Det är på det sättet fonden betalar Dig för att investera eftersom de summorna dessa ETFer erhåller i aktielån överstiger förvaltningskostnaderna.

En standardiserad marknad

Det finns en standard för värdepapperslån vilket gör att fonder och ETFer kan låna ut aktierna som ingår i deras portföljer till andra aktörer och därmed tjäna en ränta. Innehavaren för tillfälligt över värdepappren till en annan investerare i utbyte mot säkerheter, till exempel kontanter eller andra värdepapper som har ett värde som överstiger de utlånade aktiernas värde. Om den börshandlade fonden behöver sälja aktier så ”kallar de lånen” från låntagaren. Om låntagaren inte kan leverera aktierna använder ETFen säkerheten

I de flesta fall skulle börshandlade fonder låna ut värdepapper till investerare som vill blanka aktier. Investerarna måste låna aktier från den börshandlade fonden och sälja dem på marknaden, i hopp om att när det börjar bli dags att ge tillbaka aktierna, skall de kunna återköpa aktier till ett lägre pris på marknaden och stoppa mellanskillnaden i fickan.

Emellertid har värdepapperslån associerats med motpartsrisk. Om en låntagare, av någon anledning, inte kan lämna tillbaka de aktier som lånats, skulle den börshandlade fonden kunna hamna i en short squeeze.