Sju marknadsanomalier som alla investerare måste känna till

Sju marknadsanomalier som alla investerare måste känna tillSju marknadsanomalier som alla investerare måste känna till

Det säg att det inte finns några gratisluncher på börsen. Det finns alltid hundratals, ja till och med tusentals inverterare som ständigt är på jakt efter en bråkdel av procents extra avkastning så det borde inte finnas några enkla sätt att överträffa marknaden. Ändå verkar vissa omsättningsbara marknadsanomalier fortsätta förekomma på aktiemarknaden, och de förstår intressant för många investerare.

Medan dessa anomalier är värda att utforska, måste investerarna hålla denna varning i åtanke – avvikelser kan dyka upp, försvinna och återkomma nästan utan förvarning. Följaktligen kan det vara mycket riskabelt att mekaniskt följa någon form av handelsstrategi.

Småbolagseffekten

Den första marknadsanomalin är den som kallas för småbolagseffekten. Denna säger att mindre företag, det vill säga de bolag som har ett lägre marknadsvärde, tenderar att ge en avkastning som överträffar den för large caps. Precis som alla andra marknadsanomalier så är denna meningsfull. Ett företags ekonomiska tillväxt är det som driver aktiens resultat. Mindre företag har ofta lättare att öka sin tillväxt än vad ett större företag har.

Ett företag som Microsoft (NYSE: MSFT) kan behöva öka sin försäljning med sex miljarder dollar för att öka omsättningen med tio procent. Ett mindre företag kanske bara behöver sälja för att 70 MUSD för att nå samma tillväxt. Följaktligen kan mindre företag oftast växa mycket snabbare än större företag, och aktierna speglar detta.

Januarieffekten

Januarieffekten är en ganska välkänd marknadsanomali. Här är tanken att aktier som gått sämst det fjärde kvartalet föregående år tenderar att överträffa marknaderna i januari. Anledningen till januari-effekten är så logisk att det är nästan svårt att kalla det en anomali. Investerare kommer ofta att undersöka sina aktier i slutet av året, så att de kan använda sina förluster för att kvitta mot sina kapitalvinstskatter.

Eftersom detta försäljningstryck ibland är oberoende av företagets faktiska fundamenta eller värdering, kan denna ”skatteförsäljning” driva dessa aktier till nivåer där de blir attraktiva för köpare i januari. På samma sätt kommer investerare ofta att undvika att köpa aktier som har gått dåligt under fjärde kvartalet och vänta till januari för att undvika att fastna i denna skatteförlustförsäljning. Som ett resultat är det överskridande försäljningstrycket före årsskiftet och köptryck efter 1 januari har denna effekt uppstått.

Lågt bokfört värde

Omfattande akademisk forskning har visat att aktier som handlas till under det genomsnittliga pris-till-bokförhållanden tenderar att överträffa marknaden. Många testportföljer har visat att inköp av en samling av aktier med låga pris/bokförhållanden kommer att leverera ett alfa på marknaden. Även om denna anomali är meningsfull till en punkt (ovanligt billiga aktier bör locka köparens uppmärksamhet och återgå till medelvärdet) är det tyvärr en relativt svag anomali.

Trots att det är sant att låga bokpriserna överträffar marknaden som en grupp, är den individuella prestandan idiosynkratisk, och det krävs mycket stora portföljer av låga pris-till-bok-aktier för att se fördelarna.

Försummade aktier

En nära kusin av den ”småbolagseffekten”, så kallade försummade aktier, tenderar också att överträffa de brett marknadsindexen. Effekten uppstår oftast hos aktier som är mindre likvida (lägre volymer) och tenderar att ha minimal analytikerstöd. Tanken här är att när dessa företag är ”upptäckta” av investerare, kommer aktierna att överträffa börsindex.

Forskning tyder på att denna anomali faktiskt inte är sant – när effekterna av skillnaden i marknadsvärde har tagits bort är det ingen verklig outperformance. Följaktligen verkar företag som försummas och är små tenderar att överträffa (eftersom de är små). För större försummade aktier verkar det inte fungera bättre än vad som annars skulle förväntas. Med det sagt finns det en liten fördel för denna avvikelse – trots att prestandan verkar vara korrelerad med storleken verkar försummade aktier ha en lägre volatilitet.

Reversals

Det finns forskning som tyder på att aktiekurserna som befinner sig i endera änden av prestationsspektret över tiden (i allmänhet ett år) tenderar att vända under följande period. Gårdagens topputövare blir morgondagens underpresterande och vice versa.

Det är inte bara statistiska bevis som stödjer detta, men avvikelsen är meningsfull enligt investerings fundamenta. Om en aktie befinner sig på en topp på marknaden är oddsen att dess prestanda har gjort sitt. Likaså är det omvända sant för underpresterande. Det verkar som sunt förnuft att då förvänta sig att de prissatta aktierna får det svårt (medför att aktiekursen speglar deras värdering) medan de underprissatta aktierna överträffar.

Reversals fungerar också sannolikt delvis eftersom människor förväntar sig att de ska fungera. Om tillräckligt många investerare säljer förra årets vinnare och köper förra årets förlorare, kommer det att hjälpa till att flytta aktiekurserna i exakt de förväntade riktningarna, vilket gör det till en självuppfyllande profetia.

Veckodagseffekten

De som stödjer den effektiva marknaden hatar Veckodagseffekten. Detta för att det verkar som den faktiskt stämmer, och det finns ingen anledning till detta. Forskning har visat att aktiekurser tenderar att röra sig mer på fredagar än måndagar, och att det finns en bias mot positiv marknadsutveckling på fredagar. Det är inte en stor skillnad, men det är en signifikant sådan.

På grundläggande nivå finns det ingen särskild anledning till att detta borde vara sant. Vissa psykologiska faktorer kan dock vara orsaken här. Kanske kan en optimism i slutet av veckan genomdriva marknaden som handlare och investerare ser fram emot helgen. Alternativt, kanske i helgen ger investerare en chans att hinna i kapp med sin läsning, fröja om marknaden och utveckla pessimism som öppnar på måndag.

Dow of Dogs

Denna effekt kallas på svenska ibland för Vinnande förlorare. Denna marknadsanomali är en ett exempel på farorna med handel med avvikelser. Tanken bakom denna teori var i grunden att investerare kunde slå marknaden genom att välja aktiern i Dow Jones Industrial Average som hade vissa värdeattribut.

Investerare har olika tillvägagångssätt, men de två vanligaste var: 1) Välj de 10 Dow-aktierna med högst direktavkastning; eller 2) gå ett steg längre och ta de fem aktierna från listan med lägst absolut aktiekurs och håll dem i ett år.

Det är oklart huruvida det alltid finns någon grund för detta tillvägagångssätt, eftersom vissa har föreslagit att det var en produkt av datamining. Även om det en gång hade fungerat, skulle effekten ha blivit föremål för förutsägelse, till exempel av de som väljer att köpa en dag eller vecka före första delen av året. Dessutom är det i viss utsträckning helt enkelt en modifierad version av den reversiella anomalin; Dow-aktierna med högsta avkastning var förmodligen relativa underpresterare och förväntas överträffa marknaden.

Slutsats

Försök att handla på marknadsanomalier är ett riskabelt sätt att investera. Inte bara är många avvikelser inte ens riktiga i första hand, de är oförutsägbara. Dessutom är de ofta en produkt av storskalig dataanalys som tittar på portföljer som består av hundratals aktier som levererar en bråkdel av prestanda. Eftersom dessa analyser ofta utesluter verkliga effekter som courtage, skatter och spread, försvinner de förmodade förmånerna ofta i händerna på enskilda investerare i verkliga världen.

Med det sagt kan anomalier fortfarande vara användbara i en utsträckning. Det verkar oklokt att aktivt handla mot Veckodagseffekten, och investerare sover förmodligen bättre om de säljer mer på fredagen och köper på måndagen. På samma sätt verkar det vara meningsfullt att försöka sälja aktier med reaförluster innan årsskiftesförsäljningarna verkligen sätter fart.

Sammantaget är det förmodligen ingen tillfällighet att många av de anomalier som verkar fungera höra tillbaka till grundläggande principer för investeringar. Små företag lyckas vanligen bättre för att de växer snabbare och undervärderade företag tenderar att överträffa eftersom investerare analyserar marknaderna för att hitta dem. I slutändan finns det ingenting som verkligen är avvikande överallt – tanken att köpa bra företag på lägre marknadsvärderingar är en beprävad och sann investeringsfilosofi som har funnits i generationer.

Septembereffekten är riktig

Septembereffekten är riktig

I Sverige säger vi ofta köp till färskpotatisen och sälj till kräftorna, medan det i USA heter Sell in May and go away. Det kallas ibland för septembereffekten. Det är en så kallad anomali som inte skall förekomma på en effektiv marknad, men det finns flera sådana till exempel den så kallade januarieffekten.

Historien visar att september är en tid att ta en andningspaus. De amerikanska aktiemarknaderna har stigit med mer än 10 procent år 2017. Sedan början av 2014 handlas Dow Jones Industrial Average (DJIA) 33 procent högre. Under den här perioden på 44 månader har varje september varit en nedåtgående månad.

Med de geopolitiska spänningar som finns ser det ut som det kan bli ännu en dyster månad. September månad har varit den värsta månaden på året för den amerikanska aktiemarknaden under historien säger Paul Hickey of Bespoke i en ny rapport.

Hur pass dåligt? Låt oss ta ett exempel. Hade Du börjat med 100 USD som Du investerat den första september och låtit vara verksamma endast under denna månad de senaste femtio åren så hade värdet minskat till 71 USD. September är inte en månad att äga amerikanska aktier, i alla fall inte bredare index och börshandlade fonder.

Under den här 50-årsperioden har det under september registrerats kursuppgångar bara 36 procent av tiden. September är en av endast två månader (den andra är juni) där värdet fallit mer än hälften av tillfällena.

De bästa månaderna för investerare har varit mars (70 procent) och december (68 procent). För att sätta detta i perspektiv har Dow Jones ökat från 6526 till 21 948 för de 50 åren som slutade 31 augusti 2017. Det motsvarar 236 procent.

Vad kan få aktiemarknaderna att ändra sig

Mitt i denna nuvarande nioåriga börsuppgång säger investerare att ”den här gången är det annorlunda.” September ser inte bara dyster ut historiskt sett. Det finns aktuella problem som bubblar under ytan i år kan göra september svårt för aktiemarknaden. För det första har de ökande spänningarna i Nordkorea aldrig varit så höga, för det andra har detta dödläge i Washington DC sett lite eller ingen meningsfull lagstiftning gått, och slutligen fortsätter sannolikheten för en ökning av Federal Reserve-takten att fortsätta att minska.

Medan den här tiden kan vara annorlunda bör investerare stå kvar vid sidolinjerna för en eventuellt ojämn börsutveckling i september. När världen väntar på svaret från väst på situationen i Nordkorea, finns det några defensiva spel. ETFer som ProShares SDS UltraShort S & P 500  som stiger när S&P 500 faller är särskilt populära. En annan tillgångsklass som ökar i värde i tider av nöd är obligationer. När aktierkurserna faller på ökande rädsla, och räntorna tenderar att falla, pressas obligationspriserna högre.

Hur som helst, september är en månad där investerare ska behandla försiktigt. Då aktiemarknaden gett dubbelsiffriga vinster 2017 skulle det inte vara den värsta tiden att låsa in några vinster. Septembereffekten är riktig, den som kan utnyttja den till sin fördel kan tjäna pengar.

Vad alla investerare måste veta om januarieffekten

Vad alla investerare måste veta om januarieffekten

Januarieffekten är en säsongsanomali på marknaden och är namnet på det börsrally som brukar inleda det nya börsåret. Denna text gör en djupdykning i orsakerna bakom aktiemarknadens säsongs hausse tendens under den första månaden av det nya året, allmänt känd som januarieffekten, och hur det går att dra fördel av denna med börshandlade fonder.

Vad är januarieffekten?

Idén om januarieffekten publicerades första gången 1942 när Sidney Wachtel kommunicerade sin tanke om att small caps företag överträffade sina large cap motsvarigheter under den första månaden på året. På senare tid har emellertid januarieffekten kommit att bli mer än bara en anomali som rör småbolagen, januarieffekten har kommit att bli en hänvisning till att många av det gångna årets eftersläntrare överträffar sitt referensindex under den första månaden på det nya året. Det finns några skäl som kan förklara detta fenomen, som vi kommer att diskutera nedan.

Låt oss först titta närmare på den historiska betydelsen av januarieffekten, där småbolagen kommit att ge sina ägare en bättre avkastning än de större bolagens aktier.

Tänk dig följande ettåriga säsongsmönster, att jämföra avkastningen på småbolagen, som representeras av det välkända Russell 2000 Indexet, jämfört med sina large cap motsvarigheter, som representeras av Russell 1000 Indexet. Tabellen kommer från Stock Trader´s Almanac.

Russell 2000/Russell 1000

De viktiga iakttagelserna ovan är:

• När den blå linjen faller, tenderar småbolagen att prestera sämre jämfört med large caps, sett från juni till november-december.
• När den blå linjen stiger, tenderar småbolagen att överträffa de större bolagen, som kan ses med start i mitten av december till början av maj.

Nu ska vi undersöka vad som ligger bakom detta säsongsmönster.

Vad ligger bakom januarieffekten?

Det finns två faktorer som ofta brukar sägas ligga bakom januarieffekten;

Skattemässiga försäljningar som görs för att ta fram latenta förluster. Institutionella kapitalförvaltare vill minimera sin skatt för året, och ett sätt att göra det är genom att sälja de största förlorarna i sin portfölj för att kompensera alla andra realiserade vinster de kan ha bokat.

Window Dressing. Detta är vanligt inte bara i samband med årsskiftet, utan förekommer ofta i slutet av varje enskilt kvartal. Institutionella kapitalförvaltare vill kunna visa upp ett bokslut för sina kunder som ser bra ut och inte innehåller några förlorare. Av den anledningen är det inte ovanligt att de säljer av de aktier som har underpresterat.

I korthet innebär det att aktierna i de företag som har utvecklats sämst under året oftast drabbas hårdast under de sista dagarna på året när portföljförvaltare säljer av dessa aktier för att optimera avkastningen inför årsskiftet.

Vad händer sedan?

Under januari kommer många investerare att rusa in på marknaden för att köpa de artificiellt nedkörda aktierna eftersom de då handlas till fyndpriser. Resultatet: de största förlorarna från föregående år kommer att överträffa den breda marknaden i januari som pengar flödar tillbaka in i dessa utbombade aktier som överreagerat på utförsäljningarna.

Det finns inga gratisluncher

Det finns inga gratisluncher på Wall Street eller någon annan marknad heller för den delen. Om du räknar med att göra ett klipp genom att att köpa de största förlorarna från föregående år och äga dem en bit in i januari är det sannolikt att Du kommer att bli besviken. Det var kanske möjligt att agera på detta sätt för 50 år sedan, men sedan denna säsongsanomali har uppmärksammats har arbitragemöjligheten har försämrats under de senaste åren och januarieffekten har inte varit lika tydlig under de senaste åren och har till och med kommit redan i december vissa år.

Alternativa investeringsmöjligheter

Det finns et antal olika sätt att dra fördel av januarieffekten. Till att börja med är det enklast att skapa en övervikt mot småbolag, något som till exempel kan göras genom någon av nedanstående typer av börshandlade fonder.

Small-Cap ETF
Micro-Cap ETF
Russell 2000 ETF
Alternativt kan investerare som vill dra fördel av januarieffekten rikta in sig det tidigare årets största eftersläntrare i hopp om att de kommer att överträffa i det nya året.

Slutsats

Att utveckla en handelsstrategi uppbyggd kring säsongenstendenser kräver mer än bara exakta tidpunkten; måste du utvärdera de nuvarande villkoren och avgöra om den historiska tendensen du jagar komemr att inträffa igen. Det finns inget som heter gratislunch på börsen.