Likviditeten i en ETF bestäms inte av omsättningen

Likviditeten i en ETF bestäms inte av omsättningen Börshandlad fondLikviditeten i en ETF bestäms inte av omsättningen

Ett vanligt missförstånd är att en börshandlad fond med låg omsättning eller få avslut har dålig likviditet, så som fallet är med enskilda aktier. Med detta missförstånd som grund skulle priset på en börshandlad fond med liten handel alltså kunna påverkas negativt vid en större orderläggning. Det är emellertid unikt med hur likviditeten i en ETF fungerar.

Till skillnad från aktiehandeln, där endast ett begränsat antal aktier finns tillgängliga för handel i marknaden, finns inte någon sådan begränsning i en börshandlad fond.

Creation & Redemption

För ETF:er finns ett så kallat ”Creation & Redemption”-förfarande som innebär att marknads-och likviditetsgaranter när som helst kan få skapa och lösa in fondandelar direkt mot fonden.

Härigenom tillses att det ständigt råder en balans i marknaden mellan utbud och efterfrågan på andelar. Ökar efterfrågan mer än utbudet kommer marknadsgaranten att skapa nya andelar och omvänt, ökar säljtrycket på den börshandlade fonden mer än efterfrågan, kan andelar lösas in mot fonden.

I utbyte, som likvid för de nya andelarna, lämnas den underliggande korgen av värdepapper till fonden. Vid inlösen av andelar återlämnar fonden den underliggande korgen, motsvarande värdet på inlösta andelar.

Genom möjligheten att skapa och lösa in andelar mot underliggande korg, är det likviditeten i de underliggande värdepapperen som avgör likviditeten i den börshandlade fonden. I vilken utsträckning en likviditetsgarant kan genomföra transaktioner i de underliggande värdepapperen utan att ”röra marknaden” är en god värdemätare av vilken storlek på handelsvolym i ETFen som skulle påverka dess värde. Då flertalet ETF:er investerar i mycket likvida värdepapper, är dessa börshandlade fonder alltså mycket mer likvida än vad handeln i själva ETFen utvisar.

Arbitrage-möjlighet håller priserna i schack

Under handelsdagen kvoterar marknadsgaranter ett pris på ETF:en som ligger så nära som möjligt fondens substansvärde i realtid (iNAV). Om det kvoterade priset skulle avvika från det teoretiskt korrekta värdet på ETF:en har en möjlighet till riskfri vinst (arbitrage) uppstått som kan utnyttjas av marknads-och likviditetsgaranter.

Skulle ett för högt pris, i förhållande till det korrekta värdet på ETF:en, kvoteras kan likviditetsgaranten sälja ETF:en till det ”för höga” priset och samtidigt köpa in den underliggande korgen till ett lägre (korrekt) pris. Tack vare möjligheten att kunna skapa nya andelar kan likviditetsgaranten sälja ETF-andelar han ännu inte äger, det vill säga ETF:en ”blankas”.

Med den inhandlade underliggande korgen av värdepapper som utbyte kan likviditetsgaranten nämligen skapa nya andelar hos fonden och leverera dessa till den han just sålde andelarna till. En riskfri vinst mellan vad likviditetsgaranten sålde (för högt prissatta) ETF-andelar till i marknaden mot vad han betalade för den underliggande korgen som levererades till fonden har alltså uppstått.

Omvänt kommer likviditetsgaranten att ”blanka” (gå kort) aktiekorgen när ETF-andelar kvoteras lägre än dess korrekta teoretiska värde. I utbyte mot inlösta ETF-andelar får likviditetsgaranten den underliggande aktiekorgen i retur av fonden och kan därmed leverera den till köparen av aktierna.

Det unika Creation & Redemption-förfarandet i en ETF fyller därmed ytterligare en viktig funktion för handeln i ETF:er. Det håller de kvoterade priserna för en ETF i linje med dess teoretiskt korrekta värde. Likviditeten i en ETF är alltså inte vad som syns i orderdjupet.

JP Morgan lanserar ETFer i Mexiko

JP Morgan lanserar ETFer i Mexiko

Senare denna månad kommer JPMorgan Asset Management att gå in i den mexikanska börshandlade fonden konkurrensen och lista nio börshandlade fonder (ETF) via International Quota System (SIC). Att JP Morgan lanserar ETFer i Mexiko innebär att den amerikanska investmentbanken ger mexikanska investerare tillgång till aktier på olika marknader. Bland de ETFer som kommer att listas är vissa med fokus på globala aktier, tillväxtmarknader, USA (hög, låg och medelstora kapitalisering) och Europa, några av dem med valutasäkring.

Till skillnad från de traditionella strategierna för ETF, som försöker replikera ett index, kommer de ETF som JPMorgan registrerar erbjuda exponering för ”smart beta” -index eller multifaktorer vars egenskaper söker ett optimalt förhållande mellan risk och prestanda eller kombinationen av passiva strategier och möjligheter till aktiv förvaltning, till exempel sökandet efter värdepapper som betalar utdelningar med lägre volatilitet, utnyttja kortsiktiga penningpolitiska ögonblick eller specifika stadier på marknaden, arbitrage eller kvalitet i storleken på de valda tillgångarna.

”Avsikten var att skapa en värderingsstrategi enligt dessa index, att skilja sig från de traditionella indexen och fokusera på både institutionella investerare och detaljhandelskunder, nu som regel tillåter det, säger Juan Medina-Mora, representant för JPMorgan Asset Management i Mexiko, i en intervju.

En naturlig process

För ETF-leverantören har det varit en naturlig process för dessa produkter att komma in i det mexikanska ekosystemet, eftersom kunderna kräver mer sofistikerade produkter, förutom att ha mer tillgängliga regler, såsom Afores.

Även om den lokala marknaden inte har haft den bästa utvecklingen de senaste månaderna och har registrerat hög volatilitet, är det bra för banken att lista sina produkter. ”Det kommer att möjliggöra att ge större geografisk diversifiering till olika globala marknader,” sa Juan Medina-Mora.

Vad är ett arbitrage och hur fungerar det?

Vad är ett arbitrage och hur fungerar det?

Vad är ett arbitrage och hur fungerar det? Arbitrage är samtidig inköp och försäljning av en tillgång för att dra nytta av en skillnad i priset. Det är en handel som vinster genom att utnyttja prisskillnaderna för samma eller liknande finansiella instrument på olika marknader eller i olika former. Arbitrage existerar till följd av ineffektiviteten i marknaden.

Definitionen av ett arbitrage

Arbitrage är en mekanism för att säkerställa att priserna inte avviker väsentligt från verkligt värde under långa perioder. Med tekniska framsteg har det blivit extremt svårt att dra nytta av prisfel på marknaden. Många handlare har datoriserade handelssystem som är inställda för att övervaka fluktuationer i liknande finansiella instrument. Eventuella ineffektiva prissättningsmöjligheter handlar vanligtvis snabbt, och möjligheten elimineras ofta på några sekunder. Arbitrage är en nödvändig kraft på finansmarknaden.

Ett enkelt arbitrageexempel

Som ett enkelt exempel på arbitrage, använder vi oss av följande exempel. Aktierna i företag X handlar på $ 20 på New York Stock Exchange (NYSE) medan den samtidigt handlar för 20,05 dollar på London Stock Exchange (LSE). En trader kan köpa aktien på NYSE och omedelbart sälja samma aktier på LSE, vilket ger en vinst på 5 cent per aktie.

Tradern kan fortsätta att utnyttja arbitraget fram till specialisterna på NYSE, så kallade market makers får slut på sitt lager av aktier i företag X, eller tills specialister på NYSE eller LSE anpassar priserna vilket utplånar möjligheten. I detta exempel har vi inte tagit hänsyn till courtage och andra transaktionskostnader. Aktierna på LSE handlas dessutom med omsättningsskatt.

Ett komplicerat arbitrageexempel

Även om detta inte är den mest komplicerade arbitrage-strategin som används, är detta exempel på triangulärt arbitrage svårare än ovanstående exempel. I ett triangulärt arbitrage omvandlar man den andra valutan till en annan vid en andra bank och omvandlar den tredje valutan till originalet genom en tredje bank.

Samma bank skulle ha informationseffektivitet för att säkerställa att alla valutakurser anpassades, vilket kräver att olika finansiella institutioner används för denna strategi.

Anta att du börjar med 2 miljoner dollar. Du ser att vid tre olika institutioner är följande valutakurser omedelbart tillgängliga:

Institution 1: Euro/USD = 0,894
Institution 2: Euro/Brittiskt pund = 1.276
Institution 3: USD/Brittiskt pund = 1.432

Först skulle du konvertera 2 miljoner dollar till euro vid 0,894-kursen, vilket ger dig 1 788 000 euro. Därefter skulle du ta Dina 1,788,000 euro och konvertera dem till pund på 1,276-kursen, vilket ger dig 1,401,254 pund. Därefter skulle du ta punden och konvertera dem till USA dollar på 1,432-priset, vilket ger dig $ 2 006 596 dollar. Din totala riskfri arbitrage vinst skulle alltså vara 6 596 dollar.

Riskarbitrage

Riskarbitrage är en annorlunda typ av arbitrage. Det är egentligen en bred definition för tre typer av arbitrage som innehåller ett riskelement:

1) Fusion och förvärvsarbitrage – Samtidigt köp av aktier i ett bolag som förvärvas och försäljning (eller kort försäljning) av aktier i det förvärvande bolaget.

2) Likvidationsarbitrage – Utnyttjande av skillnad mellan bolagets nuvärde och dess beräknade likvidationsvärde.

3) Parhandel – Utnyttjande av skillnad mellan två mycket likartade företag inom samma bransch som historiskt har varit mycket korrelerade. När de två bolagets värden avviker från historiskt hög nivå kan du ta en utjämningsposition i vardera (t ex gå långt i en och korta den andra) eftersom, som historien har visat, kommer de oundvikligen att bli lika värderade.

Bryta ner ”riskarbitrage”

I teorin är sann arbitrage riskfri, men den värld vi lever i med erbjuder mycket få av dessa möjligheter. Trots att dessa former av arbitrage är något riskabla, är de fortfarande en relativ lågriskhandel, som är kapitalförvaltare (huvudsakligen hedgefondsförvaltare) arbetar med och det går att använda även av privata placerare.

Varför köper inte investerare aktier innan utdelningsdagen?

Varför köper inte investerare aktier innan utdelningsdagen?

Varför köper inte investerare aktier innan utdelningsdagen? För flera år sedan engagerade sig de skrupelfria mäklarna i en försäljningstaktik. Denna innebar att de köpte aktier till sina kunder strax före utdelningen betalades ut och såldes strax. Dessa mäklare skulle berätta för sina kunder att köpa aktier i en viss aktie som förmodligen skulle ge vinster från en kommande utdelning.

I teorin kan det tyckas som en bra investeringsstrategi, men det var inget annat än ett olagligt marknadsföringssystem. Om Företag A exempelvis handlas till en aktiekurs på 20 kronor per aktie och ska ge en utdelning på 1 krona per aktie. Om du skyndar dig att köpa en aktie före utdelningsdagen, skulle du få utdelningen på utdelningsbetalningsdagen och göra en snabb vinst på fem procent.

Tyvärr fungerar det inte

I själva verket skulle emellertid bolagets aktiekurs sänkas på utdelningsdagen med ungefär samma belopp som utdelning för att eliminera denna form av arbitrage. Så om du köpte aktien före utdelningsdatumet skulle du en kontantutdelning på en krona, men det skulle kompenseras av den samtidiga kursnedgången i aktiekursen. Att köpa en aktie innan utdelningen betalas ut och sälja när den har erhållits har absolut inget värde förutom en partiell avkastning av den kapital som investerats i aktien i första hand.

För att göra saken värre skapar utdelningar en skatteskuld, vilket innebär att du måste ta upp utdelningen som beskattningsbar inkomst på följande års resultatskatt. Att istället vänta med att att köpa aktien till efter utdelningsbetalningen kan vara en bättre strategi. Detta tillåter Dig att köpa aktien till ett lägre pris utan att behöva erlägga utdelningsskatt.