Förstå grunderna med en ETF

Förstå grunderna med en ETF

Då fler och fler investerare som tittar på börshandlade medel för att möta deras portföljbehov är det viktigt att ta sig tid att noggrant förstå hur detta investeringsverktyg fungerar.Se till att förstå grunderna med en ETF.

Enligt ETFGI-uppgifter finns 5 632 börshandlade produkter på 63 olika börser i 51 länder, med nästan 3 biljoner dollar i förvaltat kapital, skriver John Authers för Financial Times.

Att komma in i investeringarna ser majoriteten en ETF som en typ av passiv indexfond. I motsats till traditionella öppna fonder är ETF-avgifterna förhållandevis billigare, men de kan köpas åt under hela handelsdagen på ett börs som en normal aktie.

Eftersom ETF: er prissätts under hela dagen kan aktiva handlare gå in och ut ur stora marknadssegment med ETF. Dessutom bidrar auktoriserade deltagare eller marknadsaktörer till att skapa eller lösa in ETF-andelar för att den börshandlade fondens pris inte skall avvika från underliggande substansvärdet. ETFer spårar en korg av värdepapper och prissätts för att spegla förändringar i de underliggande innehaven.

Även om vissa ETF kan ha svårare att spåra sina underliggande tillgångar. Exempelvis kommer ETFs som spårar utländska marknader, som öppnas under olika tider av dagen i förhållande till den tidszon där den börshandlade fonden handlas, att se större skillnader mellan NAV och ETF: s pris.

Gott om alternativ

Med den plötsliga spridningen av ETF: er är investerare nu bortskämda för alternativ. Många ETF kan överlappa och täcka liknande delar av marknaden. Det är följaktligen viktigt för investerare att förstå hur de underliggande indexen fungerar och vad som gör en ETF: s innehav annorlunda än en annan. Exempelvis kan traditionella beta-index-ETF-speglar återspegla framstående marknadspåvägda index, men den nya rasen av strategiska eller smart-beta-ETF-stöd stöds av anpassade index med riktade strategier.

Dessutom bör potentiella investerare förstå att traditionella likviditetsbegrepp kanske inte gäller ETF. Eftersom ETF: er är summan av sina underliggande innehav, är en ETFs sanna likviditet baserad på den totala likviditeten i dess underliggande komponenter. Även om en ETF visar låg volym kan det därför fortfarande vara en likvida tillgång, eftersom dess underliggande innehav aktivt handlas.

Likviditetsproblem uppstår emellertid när de underliggande tillgångarna visar låg likviditet. Till exempel, som banker och institutioner hämtar räntebärande värdepapper, har investerare vänt sig på obligationer ETFs till följd av bristen på likviditet över de underliggande marknaderna, vilket potentiellt sätter scenen för likviditetsproblem om ETF upplever stora inlösen.

ETF investeringar hos Millennials når rekordnivåer

ETF investeringar hos Millennials når rekordnivåer

En undersökning genomförd av den amerikanska internetmäklaren Charles Schwab visar att ETF investeringar hos Millennials når rekordnivåer. Intresset för börshandlade fonder är större än någonsin, speciellt i den åldersgrupp som kallas för Millennials. Enligt den amerikanska internetmäklaren Charles Schwab föredrar 91 procent av av investerarna i den åldersgruppen ETFer framför andra investeringsinstrument.

42 procent har investerat i ETFer

I en ny ETF-investerarstudie fann Charles Schwab Corporation (SCHW) att 42% av millennials sa att de investerat i ETFer. Undersökninge visar också att 56% av investerarna i den generationen säger att de har ersatt alla enskilda aktier i sina portföljer med börshandlade fonder. Närmare 80% av millennierna ser ETFer som huvudinvesteringsverktyget i framtiden. 74% av alla millennials som säger att de förväntar sig att öka investeringarna i ETFs under det närmaste året och att 54% signalerar att de skulle vara öppna för att sätta alla av sina investeringar i börshandlade fonder under nästa år.

”Det är slående att se att efter åtta år av denna studie är investerarnas aptit för börshandlade fonder fortsatt ”, säger Heather Fischer, vice vd för ETF och ömsesidiga fondplattformar hos Charles Schwab, i ett pressmeddelande som meddelade resultaten av studien. ”Inom ett decennium har vi sett ETFer växa till den punkt där investerare nu ser dem som ett grundläggande investeringsverktyg. Även om detta kännetecken är särskilt uttalat bland tusenåriga investerare, reflekteras det starkt över generationer och könen.”

Dn ökade volatiliteten har inte skadat intresset

Aktiemarknaden sparkade av det nya året med en stark start, har volatiliteten kommit tillbaka på marknaden och var föremål för korrigering i mitten av februari. Ändå fann Charles Schwab att den ökade volatiliteten inte har skadat investerarnas intresse för ETFer, med över 80% av alla undersökta investerare säger att de tycker att ETFer ger dem större flexibilitet att hantera kortfristiga svängningar på marknaden,. 67% sa att de planerar att avsätta mer pengar till börshandlade fonder under perioder då volatiliteten ökar. Baserat på undersökningen noterade den San Francisco-baserade mäklaren att smarta beta-ETFs också är populära under perioder av hög volatilitet.

När det gäller utformningen av ETF-investerare fann Schwab att män och kvinnor delar sina synpunkter på ETF. Båda könen rapporterar att cirka en tredjedel av sina investeringsportföljer är i ETF. Båda grupperna planerar att öka ETF-investeringar i samma takt år 2019. Av dem som skulle placera alla sina investeringar i ETF var 32% män och 29% kvinnor. Under det närmaste årtiondet kommer 56% av kvinnorna och 52% av männen att överväga att flytta till en ren ETF-portfölj, avslöjade undersökningen.

Skillnaderna mellan ETFer och aktiefonder

Skillnaderna mellan ETFer och aktiefonder

Skillnaderna mellan ETFer och aktiefonder. I dag möts investerare av en uppsjö val, aktier eller obligationer, inhemska eller utländska, sektorer och branscher, värde eller tillväxt varför det inte är så pass konstigt att många blir förvirrade. Valet att köpa en aktiefond eller en ETF, en börshandlad fond, kan ses som trivialt jämfört med alla andra val, men det finns viktiga skillnader mellan de två typerna av fonder som kan påverka Din avkastning och hur du gynnas av det. Det är därför nyttigt att förstå skillnaderna och hur Du använder dem till din fördel. Vad är då skillnaderna mellan ETFer och aktiefonder?

Likheterna

Såväl traditionella fonder som börshandlade fonder äger portföljer av aktier och/eller obligationer, men ibland också mer exotiska tillgångar som ädelmetaller och andra råvaror. Båda dessa typer av investeringsinstrument måste följa specifika regler för vad de kan äga, hur stor andel av portföljen som kan koncentreras till en eller flera innehav, hur pass mycket pengar de eventuellt kan få låna etcetera, något som regleras av deras placeringsreglemente och av lagstiftning.

Utöver detta kan de två investeringsinstrumenten skilja sig åt väsentligt. Några av skillnaderna dem emellan kan vara svåra att förstå, men det är de som avgör om det är en typ av fond passar Dig eller inte.

Skillnaderna

När du sätter in pengar i en traditionell fond görs affären med det bolag som förvaltar en, till exempel Vanguard, SEB, T. Rowe Prices, Nordea, antingen direkt eller genom en mäklarfirma. Köpet genomförs till fondandelsvärdet för fonden baserat på priset när marknaden stänger samma dag eller nästa om du gör Ditt köp efter det att marknaderna har stängt. När du säljer dina andelar, sker samma process men i en i omvänd ordning. Vissa fonder tar ut ett ”straff” i form av en uttagsavgift, ibland så hög som en procent av aktiernas värde, för att sälja tidigt, vanligtvis tidigast 90 dagar efter att du köpt in fondandelarna.

Den som köper en börshandlad fond har inte dessa problem att ta hänsyn till. Precis som namnet säger så handlas en ETF, en börshandlad fond, på en börs (eller en reglerad marknad) precis som vanliga aktier. Motparten är endera vanliga investerare alternativt en market maker, men inte fondbolaget. Det går att köpa eller sälja dessa andelar närsom helst under dagen så länge marknaden är öppen, till ett pris som speglar marknadens villkor.

Detta är särskilt relevant när det gäller börshandlade fonder som spårar internationella tillgångar i en annan tidzon, där priset på tillgången ännu inte har uppdaterats för att spegla ny information. ETFer kan alltså återspegla den nya verkligheten på marknaden snabbare än fonder kan.

En annan viktig skillnad är att de flesta ETFer är index-tracking, vilket innebär att de försöker matcha avkastning och prisrörelser i ett index, såsom S & P 500, genom att samla en portfölj som matchar indexkomponenterna så nära som möjligt. Fonder kan spåra index också, men de flesta förvaltas aktivt. Detta kan bli kostsamt eftersom en aktivt förvaltad fond spenderar pengar på analytiker, analyser av marknader och industrier, företagsbesök etcetera. Av den anledningen är den typiska traditionella fonden dyrare att driva, och att äga för en investerare, än vad en ETF är. Skillnaderna mellan ETFer och aktiefonder

ETF = Lägre kostnader och högre effektivitet

En passiv förvaltning är emellertid inte den enda orsaken till att en ETF brukar vara billigare än en traditionell fond. En börshandlad fond som replikerar en ETF har lägre kostnader än en traditionell fond som replikerar samma index., och det finns ett antal aktivt förvaltade ETFer som har en lägre förvaltningskostnad än vad traditionella fonder som förvaltas aktivt.

Istället är det något annat som styr kostnaderna. Det handlar om mekaniken för att driva dessa två olika sorters fonder och relationen mellan fonderna och deras andelsägare. Fonder och ETFer är båda så kallade öppna investeringsinstrument, det innebär att antalet utestående andelar kan justeras uppåt och nedåt beroende på utbud och efterfrågan. Hur och varför de gör detta är emellertid inte samma sak

När mer pengar kommer in i fonden än vad som går ut ur en fond på en viss dag måste förvaltarna chefer minska obalansen genom att sätta de extra pengarna i arbete på marknaderna. Om det finns ett nettoutflöde, måste de sälja vissa innehav så att det finns tillräckliga extra kontanter i portföljen för att kunna hantera utbetalningarna.

Köpare och säljare gör affärerna med varandra

När det gäller en ETF så är det helt annorlunda, där har fondbolaget betydligt mindre att göra. Förvaltarna av en börshandlad fond vill att priset på deras ETF (som fastställs genom löpande avslut under dagen), hamnar så nära substansvärdet av indexet, det så kallade NAV-värdet.

För att göra detta justerar ETF-leverantören priset genom att skapa nya andelar, eller lösa in befintliga andelar. Är priset för högt? Det betyder att efterfrågan är högre än utbudet, ETF-leverantören skapar då ett ökat utbud av andelar. Allt detta kan utföras med ett datorprogram, utan inblandning av mänskliga händer

I vissa länder har en ETF en bättre skattesits och är mer skatteeffektiv. I USA beskattas till exempel ETFer och fonder beskattas varje år baserat på vinster och förluster inom portföljerna. Eftersom det är en mindre handelsaktivitet i en ETF skapas färre beskattningsbara händelser (mekanismen för skapande och inlösen av andelar minskar behovet av att sälja). I allmänhet blir det då så att skattefrågan endast uppstår när en ETF säljs.

Saker att tänka på när byten görs

ETFer är relativt nya finansiella instrument, drygt 25 år gamla, medan fonder har funnits i evigheter, så investerare som inte just har börjat kommer sannolikt att äga fonder med inbyggd beskattningsbara vinster. Att sälja dessa fonder kan utlösa kapitalvinstskatt, så det är viktigt att inkludera denna skattekostnad i beslutet att flytta kapitalet till en ETF.

Beslutet handlar om att jämföra den långsiktiga nyttan av att byta till en bättre investering och betala mer i förskottsskatt, jämfört med stanna i en portfölj av mindre optimala placeringar med högre kostnader.

Det är också viktigt att komma ihåg att om du fått fonder som gåva eller i arv så kommer Du att få betala skatt för de uppskjutna vinsterna. Det går således inte att undvika skatten, bara att skjuta upp den.

Vilket finansiellt instrument skall Du använda?

Med tanke på de olika skillnaderna mellan ETFer och aktiefonder, vilken är bäst att använda? Svaret är att det beror på. Båda fonderna kan fylla olika typer av behov. Traditionella fonder är ofta bra när det gäller att investera i nischer, till exempel aktier i utländska småbolag eller potentiellt givande områden som marknadsneutrala eller lång/kort aktiefonder som presenterar esoteriska risk/belöningsprofiler

I de flesta fall och för de flesta placerare är det emellertid enklast att använda börshandlade fonder eftersom en ETF erbjuder en låga kostnader, lättillgänglighet, och betoning på indexspårning. Deras förmåga att tillhandahålla exponering för olika marknadssegment på ett enkelt sätt gör dem till användbara verktyg om din prioritet är att skapa ett långsiktigt välstånd med en balanserad, brett diversifierad portfölj. Skillnaderna mellan ETFer och aktiefonder.

Så här fungerar indexfonder

Så här fungerar indexfonder

En indexfond är ett kollektivt investeringsinstrument. En indexfond är oftast en fond eller börshandlad fond (en ETF) som har till syfte att replikera rörelserna hos ett underliggande index för en viss finansiell marknad.

En sådan fond följer oftast en uppsättning placeringsregler för ägande som hålls konstant, oavsett hur marknadsförhållandena utvecklas.

Så här fungerar indexfonder redogörs det för i nedanstående video.

Indexfond (även kallad passiv fond) är en värdepappersfond som strävar efter att dess värdeutveckling ska spegla ett visst marknadsindex.

En aktiebaserad indexfond bygger på den enkla regeln att köpa samma andel av varje aktie som aktien har i det index som fonden har valt att följa.

Eftersom förvaltningen i hög grad kan förenklas och fondbolaget därför slipper betala lika mycket till förvaltare och analytiker som en aktivt förvaltad fond kräver, kan en indexfond klara sig med lägre förvaltningsavgifter, omkring 0,1 till 0,5 procent per år (i genomsnitt 1,47 procent för aktiefonder som säljs i Sverige). Vissa banker tillhandahåller en indexfond helt utan avgifter som en tjänst till de egna kunderna. Indexfonder har normalt lägre omsättning och därmed lägre transaktionskostnader än en aktivt förvaltad fond, samtidigt som de kännetecknas av en förhållandevis låg andel likvida medel, vilket ökar avkastningen i uppgångstider.

I USA har vissa indexfonder inträdesavgifter eller högre förvaltningsavgift för mindre placerare än för institutionella investerare. Syftet med detta är att skapa utrymme för provisioner till rådgivare som rekommenderar fonderna.