Fyra scenarion för den grekiska skuldkrisen Redan nu står det klart Grekland inte kommer att kunna göra en återbetalning av 1,5 miljarder euro till IMF som förfaller till betalning den 5 juni, om inte landet kan nå en överenskommelse med sina internationella kreditgivare sade regeringens talesman. Nikos Filis från det styrande Syriza, som har velat frigöra Grekland från Eurozonen, säger att det är nu förhandlingarna kommer till sin spets. Han säger också att sanningens ögonblick kommer att äga rum den 5 juni. UBS säger att om Grekland inte kan hitta en lösning så finns det en stor anledning att anta att vi kommer att få se en ”Grexit”.
Fyra olika scenarion för den grekiska skuldkrisen
Den grekiska regeringen har i dag två val, inget av dem något som de uppskattar. Endera får Greklands regering acceptera ett oönskat reformprogram eller så riskerar landet att göra en default med en massiv skuldbörda och då lämna Eurosamarbetet.
För närvarande har samtalen mellan den grekiska regeringen och dess internationella långivare gått in i en ”avgörande fas”, som Aten snabbt börjar få slut på kontanter och dess nuvarande räddningsaktion är inställda på att avslutas i slutet av juni, med rejäla skuldåterbetalningar som skall betalas i juli och augusti. Pressen på Grekland är just nu enorm, lyckas inte landet komma överens med sina långivare de kommande veckorna kommer detta att innebära att vi ser en Grexit.
Grexit, en förkortning för att Grekland kommer att lämna den monetära unionen, är inte det enda möjliga utfallet i det grekiska skulddramat. Den schweiziska banken UBS ser fyra möjliga utfall för Greklands skuldkris.
Scenario 1
Grekland och dess långivare kommer överens om ett reformprogram till ett värde om 7,2 miljarder euro varvid en default undviks och ingen Grexit sker. Grekland stannar då i eurosamarbetet.
Detta scenario förutsätter också de två sidorna kommer att nå en överenskommelse om ett uppföljningsprogram, eller tredje räddningsaktion, när det nuvarande stödsystemet avslutas i juni. Detta är fortfarande UBS huvudscenariot, även om banken varnade för att riskerna har ökat.
Innan vi når den punkten, kan förhandlingarna bli spända, och innebära en politisk balansgång och växande oro över stabiliteten i banksystemet; marknaderna kan mycket väl också bli mer nervös i tiden.
Scenario 2 Grekland gör en default men stannar i eurosamarbetet
Förhandlingarna mellan Aten och långivarna går långsamt och regeringen kämpar för att betala sina skulder och samtidigt kunna betala löner och pensioner. Så småningom kan Grekland betala av på delar av sin skuld, men en adjö till euroområdet fortfarande undvikas om de två sidorna att nå en senkommen överenskommelse.
Huruvida en default leder till ett direkt uppbrott beror på flera faktorer, enligt UB. Den typ av statsskulden som går in default; långivarens, det vill säga den Europeiska centralbankens reaktion och längden på default.
Scenario 3 Grekland gör en default och lämnar eurosamarbetet
Om samtalen bryter samma kommer att default att bli oundviklig. Om det blir tydligt att förhandlingarna har kollapsat för gott så kommer den europeiska centralbanken, ECB, tvingas klippa nödkrediterna, också känt som ELA, till bankerna. Detta skulle kunna komma att skapa en bankrusning och tvinga den grekiska regeringen att iföra kapitalkontroller.
Likviditetssituationen i banksektorn skulle ändå förvärras så dramatiskt att, i syfte att undvika en kollaps i banksystemet, och då skulle den grekiska regeringen inte ha något annat val än att införa sin egen valuta.
UBS anser att detta scenario teoretiskt skulle kunna inträffa om den Syriza-ledda koalitionen lyckas hamra ut en reformlösning, men misslyckas den tredje räddningsaktion under sommaren kommer det att skule kunna leda till en default i juli, augusti eller senare.
Scenario 4 Skuldsedlar blir en parallell valuta, Grekland gör en default och Grexit blir verklighet.
Om Aten får en större brist på kontanter så kan den grekiska regeringen komma att börja använda skuldsedlar för sina inhemska betalningar istället för euro. Detta skulle kunna börja med att regeringen börjar ”betala” företag på detta sätt, och sedan utökas till att omfatta löner och pensioner. I takt med att allt fler skuldsedlar eller reverser utfärdas så kommer de att komma att integreras i det finansiella systemet och bankerna komma att hantera en form av clearing i dessa. Företag och medborgare skulle alltmer använda reverser att betala skatt och så småningom skulle sluta som en parallellvaluta. Under tiden skulle euron som strömma ut ur landet.
Det ser onekligen inte bra ut för Grekland, det flesta av oss ser med spänning på vad som kommer att inträffa. Oavsett utfall så kommer händelserna i Grekland att få betydelse inte bara för landets egen ekonomi utan för hela Eurosamarbetet.
Denna aktiemarknad kan stiga med 50 procent det kommande året
Denna aktiemarknad kan stiga med 50 procent det kommande året Denna vecka har vi tittat på en aktiemarknad som knappast rosat placerarnas portföljer under de senaste åren, men av just den anledningen finns det många som tror att det kan vara dags för en vändning under det kommande året, en vändning med besked. Vi har tagit del av en lång rad rapporter som visar på att det finns en hel del bedömare som tror att detta är en av de aktiemarknader som kommer att kunna explodera under 2015. Vad tror Du? Läs och döm själv.
Den grekiska börsen har sedan halvårsskiftet 2014 tappat med än halva sitt värde, bland annat efter det att det meddelats om nyvaloch att vi sett hur rubrikerna fyllts av uppgifter om att Grekland vill lämna EU-samarbetet, så kallade ”grexit”.
Exakt samma scenario kunde vi se under 2012 när Athenbörsen föll till den lägsta nivån på femton (15) år. När Grexit inte längre var aktuellt steg den grekiska börsen kraftigt och levererade ett veritabelt index med en kursuppgång om 150 procent. Det finns emellertid de som anser att det är osannolikt att Grekland kommer att kunna lämna Eurosamarbetet, och att det istället kommer leda till en börsuppgång på 50, ja till och med 60 procent under det kommande året.
Den grekiska börsen som enklast handlas med hjälp av den börshandlade fond som heter Global X FTSE Greece 20 ETF (NYSEARCA: GREK) har sedan halvårsskiftet förlorat nästan 50 % av dess marknadsvärde under denna period. Anledningen till dess kollaps är återkomsten av en Grexit scenario i rubrikerna, som har vunnit mark tack vare de tidigarelagda valen som kommer att äga rum söndagen den 25 januari och det faktum att vänsterns anti-åtstramning parti leder de preliminära omröstningarna. Om landet är fortfarande i euroområdet, kommer börs skjuta i höjden, precis som det gjorde under 2012, då börsen i Athen steg med mer än 150 procent under de 12 månader efter valet.
Byte av valuta skrämmer investerare
Först av allt, måste en presumtiv investerare inse att den enda anledningen som har fört den grekiska aktiemarknaden till sin nuvarande nivå är rädslan för ett byte av valuta. Om det händer kommer aktieägarna att se hur värdet på deras kapital går upp i rök på bara några dagar. Om detta inte händer så är det sannolikt att vi ser en rekyl uppåt, och att placerarkollektivets smarta pengar inser att de grekiska aktierna just nu är väldigt billiga till följd av det senaste halvårets nedgång.
Ett sådant rally bevittnades efter det senaste valet i juni 2012. Marknaden nådde sitt 15-årslägsta på 480 strax före valet, eftersom de två dominerande politiska partierna verkade ha nästan lika chanser att vinna valet; om Syriza (vänster, anti-åtstramning parti) vann, skulle Grexit varit sannolikt. Men rätt part, Ny demokrati, vann och därmed gick Grexit scenariot om intet, vilket resulterar i ett 150% rally under de närmaste 12 månaderna.
Nu ser vi exakt samma scenario, men med en skillnad. Enligt opinionsundersökningarna är det sannolikt att Syriza som kommer att sluta som segrare i det grekiska valet. Det finns emellertid ett stort antal väljare som inte bestämt sig ännu och dessa kommer att få en vågspelsroll och avgöra om Syriza får majoritet av platserna i parlamentet eller inte. Det gör att den politiska situationen ser sämre ut än vad den egentligen är. Syriza har emellertid kommit att slipa de vassa kanterna på sin politik under de senaste två åren. De politiska ledarna för Syriza har till exempel sagt att partiet kommer göra stora ansträngningar för att samarbeta med andra europeiska länder för att stanna kvar i euroområdet så länge åtstramningarna inte sträcks till ytterligheter.
Ändå är många placerare rädda för en del av politikerna från Syriza som sagt att de inte har några problem med att lämna Eurosamarbetet om övriga europeiska länder länder insisterar på att kräva åtstramningar från Grekland. Men även om Syriza vinner majoriteten av parlamentets säten, är Grexit fortfarande mycket osannolikt. Först av allt, om Syriza erhåller majoritet, kommer det bara att vara en marginell majoritet, det vill säga, omkring 155 av 300 platserna i det grekiska parlamentet. Därför kommer Syriza inte att kunna orsaka ett sådant radikalt beslut då åtminstone vissa av partiets medlemmar kommer att vara emot en sådan åtgärd.
Även om Syriza hade en enhällig övertygelse mot euron inom sitt parti, skulle det inte ha tillstånd att gå vidare med en sådan åtgärd. För att vara säker, har de andra två parterna (Ny demokrati och PASOK) alternativt styrs landet under de senaste 40 åren och därmed en vänsterregering för första gången i historien av landet, med en marginell majoritet, skulle Syriza knappast kunna ta Grekland ur Euro, eftersom ett sådant beslut skulle påverka landet i minst ett par decennier.
60 procent av väljarna vill stanna i eurosamarbetet
Det är också viktigt att notera att opinionsundersökningar har visat att 60 proccent av grekerna föredrar deras land stannar i eurozonen. Bortsett från de som känner sig positivt som medlemmar i valutaunionen, finns det också många medborgare som är rädda för ett Grexit scenario bara för att de är rädda för att navigera i okända vatten.
De har fått lära sig av media och sett exempel från Argentina att en förändring av valuta involverar bankrusningar, brist på importerade varor och misslyckas landet med att betala löner och pensioner i slutet av månaden så att de flesta människor är rädda vid tanken på sådant scenario och därmed de föredrar eurosamarbetet. Det är därför osannolikt att en vänsterregering som leder landet med en majoritet för första gången i landets historia kommer att fatta ett beslut som kommer att fatta ett beslut som kommer att påverka Grekland i generationer och att Syriza kommer att motsätta sig den allmänna opinionen.
Dessutom är det grekiska vänsterpartiet en ganska heterogen blandning, som har assimilerat flera politiker med olika åsikter. Således saknar partiet övertygelse och det är nästan omöjligt för politiskt parti med brist på övertygelse att gå vidare med ett så drastisk beslut som Grexit.
Minsta motståndets lag
Det grekiska politikerna har ett drag gemensamt med övriga europeiska politiker, alla regeringar har vid upprepade tillfällen visat att de följer det minsta motståndets lag. I korthet innebär det att politiker lägger ned minimal kraft på att lösa de problem som uppstår och att de skjuter de svåra radikala besluten på framtiden, långt in i framtiden när någon annan får ta hand om dem.
Att knuffa problemet framför sig är mycket enklare än att ta till drastiska åtgärder och bära den politiska kostnaden nu. Vi har bevittnat detta ett flertal tillfällen, till exempel i fråga om den enorma grekiska statskulden, ett problem som fortfarande måste lösas.
Sammanfattningsvis, även om det grekiska vänsterpartiet vinner majoriten i det grekiska parlamentet och kan lyckas nå en enhällig övertygelse mot euron inom det egna partiet, något som är högst osannolikt, är det mycket osannolikt att Syriza kommer att välja Grexit, som innebär att ge sig ut i okända vatten, såsom att hantera bankrusningar, brist på importerade varor och panik hos de egna medborgarna. Det är mycket mer sannolikt att Syriza kommer att välja att köra en viss omfördelning av landets tillgångar enligt dess principer snarare än att gå mot alla euro medlemmar, eftersom den senare troligen skulle resultera i ett tidigt slut på partiets första period vid makten.
Osannolikt att vi ser en Grexit
Av ovanstående orsaker är det osannolikt att vi ser en Grexit. Aktiemarknaden verkar vara av samma åsikt efter den grekiska börsen i dag handlas till en nivå som är 60 procent högre än vad den handlades till veckan innan det föregående valet i Grekland. I dag är Syriza en favorit att segra vid valurnorna, 2012 var partiet en osannolik kandidat att vinna valet i Grekland. Av den orsaken ser vi det som osannolikt at anta att vi får se en Grexit under 2015.
Om Syriza vinner och får majoriteten i landets parlament kommer begreppet Grexit att dyka upp på löpsedlarna och då kommer oron, något som sänker aktiekurserna på den grekiska aktiemarknaden. Det betyder att vi kanske inte har sett en botten ännu, de grekiska politikerna har lovat sina väljare att de har för avsikt att motsäga sig nya åtstramningsåtgärder och ber om en nedskrivning av den ohållbara statsskulden. Det betyder emellertid att Syriza kommer att tvingas in i en konflikt med så gott som varenda europeisk politiker, något som kommer tvingar ned aktiekurserna. I alla fall initialt, sedan kommer grekerna att tvingas kompromissa, och det är något som bör leda till att aktiemarknaden återfår förtroendet för Grekland.
Från 800 till….
Den grekiska börsens generalindex handlas till cirka 800 i dagsläget, en nivå som kan komma att studsa till 1 200 eller kanske 1 300, nivåer som detta index handlades kring innan oron för Grexit dök upp. Skulle detta inträffa innebär det en uppgång mellan 50 och 60 procent under det kommande året. Aktiemarknaden kommer sannolikt att diskontera de positiva effekterna av de grekiska politikernas kompromisser långt innan de verkligen inträffar. Om Grekland blir kvar i eurosamarbetet ärr sannolikheten för att börsen i Athen faller att betrakta som låg, allt annat lika, men visst finns risken. Det finns däremot en risk i att köpa grekiska aktier, eller börshandlade fonder som replikerar utvecklingen på denna marknad, om Grexit blir verklighet. I detta fall är det sannolikt att anta att värdet på de grekiska aktierna kommer att erodera som en följd av en valutarelaterad värdeminsking som kan vara så hög som 75 procent. Detta scenario känns emellertid osannolikt, även om de skall tas i beaktande. Societe Generale uppskattar att sannolikheten för att Grexit kommer att inträffa är mindre än 10 procent.
Tyskland vill att Grekland stannar i eurosamarbetet
Tyskland vill att Grekland stannar i eurosamarbetet. Under kvällen säger Tysklands biträdande finansminister, Sigmar Gabriel, sagt att Tyskland vill att Grekland stannar i eurosamarbetet. Han tillägger dessutom att det inte finns några planer för motsatsen.
Uttalandet är ett implicit svar på en tidigare rapport där Berlin anser ”Grexit” vara nästan oundvikligt om vänsterpartiet, tillika oppositionspartiet, Syriza vinner Greklands nyval i slutet av januari. Syriza vill avbryta åtstramningsåtgärderna och avveckla en stor del av den grekiska skulden.
Peter Bofinger, ekonomisk rådgivare till den tyska regeringen, varnade också för Grexit. Han säger att det skulle bli många höga risker för stabiliteten i euroområdet med ett sådant steg Det skulle liknas vid att släppa ut en ande ur flaskan som skulle vara svårt att kontrollera. Det finns också en risk för att det Bofinger menar är Pandoras ask. Pandoras ask var en ask som Pandora fick av den grekiske guden Zeus, med stränga order om att den inte fick öppnas. När Pandora likväl öppnade asken visade det sig att den innehöll en mängd olyckor och sjukdomar som flög ut över världen. När Pandora stängde asken hade nästan hela dess innehåll redan flugit ut. Det enda som fanns kvar på botten av asken var Hoppet.
Tyskland beredd att låta Grekland lämna eurosamarbetet
Tyskland beredd att låta Grekland lämna eurosamarbetet
Både förbundskansler Angela Merkel och finansminister Wolfgang Schaeuble tror euroområdet har genomfört tillräckligt reformer sedan höjden av den regionala krisen under 2012 för att göra ett potentiellt grekiskt utträde hanterbar, säger Der Spiegel på lördag.
Enligt rapporten, anser den tyska regeringen ett grekiskt utträde nästan är oundvikligt om det vänsterinriktade anti-åtstramningspartiet Syriza leds av Alexis Tsipras vinner nyvalet i Grekland den 25 januari.
Syriza, grekiska ΣΥΡΙΖΑ, är ett demokratiskt socialistiskt politiskt parti i Grekland. Partiet var ursprungligen en koalition av vänsterorienterade politiska partier i Grekland och bildades år 2004. Den 22 maj 2012 ombildades koalitionen till ett politiskt parti, för att kunna erhålla de 50 extra mandat som tilldelas det största partiet i de grekiska parlamentsvalen.
Partiet leds av Alexis Tsipras, som också är Greklands premiärminister sedan den 26 januari 2015 sedan Syriza ingått en koalition med det nationalkonservativa partiet Oberoende greker.
21 augusti 2015 bröt sig 25 av Syrizas 149 parlamentsledamöter ur partiet och bildade det nya partiet Folklig enighet.
Grekland går till nyval när de grekiska politikerna i morse för tredje gången misslyckades med att välja en president i morse, den 29 december 2014. 168 av 300 politiker backade upp Samaras presidentkandidat, Stavros Dimas, vilket var tolv röster för litet, det krävdes 180 röster totalt för att han skulle kunnat avgå med segern. Enligt konstitutionen, kommer lagstiftaren nu att upplösas och ett datum för val som inom de närmaste 10 dagarna. Samaras sade att han kommer att be om valet som ska hållas den 25 januari.
Valet kan komma att leda till att vänsterpartiet Syriza kommer till makten, men också äventyra en internationell räddningsaktion. Den grekiska börsen föll med mer än tio (10) procent på nyheterna samtidigt som den tioåriga obligationsräntan steg till över nio (9) procent. Inför omröstningen, halkade euron till en nära-28-månaders lägsta mot dollarn.
