default Archives - ETFBloggen

Fallande oljepriser kan leda till default bland junk bonds

I samband med att oljepriserna har backat kan fallande oljepriser kan leda till default bland junk bonds ETFer. De börshandlade fonderna som fokuserar på högavkastande obligationer, i allmänhet benämnda junk bonds ETFer, är just nu föremål för en ökad oro bland placerarna som tror att det finns anledning till default bland junk bonds då en stor del av de högavkastande obligationerna är utgivna av företag inom energisektorn. Junk bonds, högavkastande obligationer och energiföretag har blivit synonyma och betraktas allihop som spekulativa instrument. Det gör att även de börshandlade fonder med fokus på detta segment, till exempel iShares iBoxx $ High Yield Corporate Bond ETF (NYSEArca: HYG) är föremål för en ökad risk. HYG har allokerat 13,7 procent av sitt kapital till energisektorn, och konkurrenten PowerShares Fundamental High Yield Corporate Bond ETF (NYSEArca: PHB) har en exponering om 14,9 procent mot energiföretag.

Kurserna på högavkastande obligationer backade under 2014 efter farhågor om att den högt belånade skifferindustrin, de företag som arbetar med shale oil och shale gas, skulle göra default i samband med att oljepriserna rasade. Ratinginstitutet Standard & Poors har ännu så länge meddelat att inte mindre än 59 företag har gjort en default under 2015, varav hälften än företag inom energi- och råvarusektorerna.

Trycker kommer att öka

Många analytiker har redan varnat för att trycket på skräp rankade energiemittenter kommer att öka om oljepriset faller ytterligare eftersom detta kommer att göra det svårt, för att inte säga omöjligt för dessa företag att säkra ytterligare finansiering eller rulla existerande obligationslån framåt. Skräpobligationerna steg i samband med att oljepriset stabiliserades, men om oljepriset fortsätter att ligga på dessa låga nivåer, eller till och med falla ytterligare kommer det att leda till att vi ser företag som gör default, ställer in betalningar eller går i konkurs. Vissa företag kan minska sina kostnaderna och anpassa sig, men det är långt från alla.

Oljepriset har kommit att hamna under tryck, vilket gör att också de börshandlade fonder som fokuserar på oljepriset, både WTI och Brent, har glidit tillbaka till en bear market. Det är ett stort antal faktorer som har bidragit till oljeprisets fall, till exempel en stigande oljeproduktion i USA och hos medlemmarna i OPEC, en potentiell ökning av export av olja från Iran, en starkare dollar, försämrade utsikter för den kinesiska ekonomin och ett lägre intresse från institutionerna.

Oljepriset

Grekland jämförs med Jamaica och Zimbabwe

Grekland jämförs med Jamaica och Zimbabwe. Ja Du ser rätt, den senaste tidens händelser gör att många ser den grekiska ekonomin som lika hopplös som Zimbabwes. MSCI, företaget som står bakom många av de allra största indexen som används som riktmärken för att mäta börsutvecklingen överväger att sänka Greklands status. I november 2013 MSCI degraderad Grekland till tillväxtmarknader status från utvecklade marknadsklassificering. Nu överväger indexleverantören att sänka Grekland ännu en gång, vilket skulle göra att Grekland skulle få den mer olycksbådande statusen ”fristående” eller ”standalone”. Om detta sker kommer de grekiska aktierna inte längre att ha en plats i MSCI Emerging Markets Index och iShares MSCI Emerging Markets ETF (NYSEArca: EEM), och inte heller kunna köpas av iShares MSCI Frontier 100 ETF (NYSEArca: FM). Det innebär att den börshandlade fonden som heter GREK kommer att vara det enda alternativet för den som vill köpa grekiska aktier i form av en börshandlad fond.

Fick emerging markets status 2013

2013 var MSCI den tredje indexleverantören som degraderade Grekland till emerging market, eller tillväxtmarknadsstatus, efter Russell Investments och S & P Dow Jones Index. De grekiska aktierna har en väldigt liten kapitalandel i både EEM och MSCI Emerging Markets Index. Ett land som Chile har enligt iShares en kapitalvikt på 1,21 procent och är det minsta landet som denna kapitalförvaltare redovisar. Övriga länder, en kategori i vilken Grekland hamnar, har en kapitalvikt på 3,94 procent.

Atens dödläge med Europeiska unionen (EU) och Internationella valutafonden (IMF) leder till en farlig och outforskade ny värld inför den folkomröstning som utlysts av premiärminister Alexis Tsipras till den femte juli. Folkomröstningen har till syfte att låta den grekiska befolkningen fatta ett beslut om att acceptera en åtstramning i utbyte mot en europeisk räddningsaktion. Då Grekland verkar vara på väg mot en default har landets regering beordrat att den grekiska aktiemarknaden, börsen och bankerna skall hålla stängt till folkomröstningen är genomförd. Den grekiska regeringen har också infört kapitalkontroller i syfte att undvika bankrusningar.

GREK hade sin värsta dag någonsin

Andelarna i den enda börshandlade fond som replikerar utvecklingen av den grekiska aktiemarknaden, Global X FTSE Greece 20 ETF (NYSEArca: GREK), backade i går med 17 procent, det största kursfallet sedan denna ETF lanserades i december 2011. Enligt MSCI Market Classification Framework innebär införandet av långvariga restriktiva åtgärder, som resulterar i en väsentlig försämring av tillgängligheten till den grekiska aktiemarknaden något som resulterar i en väsentlig försämring av tillgängligheten till den grekiska aktiemarknaden att Grekland kan vara aktuell för en omklassificering. MSCI Grekland Index kan komma att klassificeras till fristående status, så kallad Standalone Market. Den sista land MSCI degradera till fristående status var Venezuela i maj 2006. Om Grekland erhåller status som Standalone Market hamnar landet i samma kategori som länder som Botswana, Ghana, Jamaica och Zimbabwe.

Fyra scenarion för den grekiska skuldkrisen

Fyra scenarion för den grekiska skuldkrisen Redan nu står det klart Grekland inte kommer att kunna göra en återbetalning av 1,5 miljarder euro till IMF som förfaller till betalning den 5 juni, om inte landet kan nå en överenskommelse med sina internationella kreditgivare sade regeringens talesman. Nikos Filis från det styrande Syriza, som har velat frigöra Grekland från Eurozonen, säger att det är nu förhandlingarna kommer till sin spets. Han säger också att sanningens ögonblick kommer att äga rum den 5 juni. UBS säger att om Grekland inte kan hitta en lösning så finns det en stor anledning att anta att vi kommer att få se en ”Grexit”.

Fyra olika scenarion för den grekiska skuldkrisen

Den grekiska regeringen har i dag två val, inget av dem något som de uppskattar. Endera får Greklands regering acceptera ett oönskat reformprogram eller så riskerar landet att göra en default med en massiv skuldbörda och då lämna Eurosamarbetet.

För närvarande har samtalen mellan den grekiska regeringen och dess internationella långivare gått in i en ”avgörande fas”, som Aten snabbt börjar få slut på kontanter och dess nuvarande räddningsaktion är inställda på att avslutas i slutet av juni, med rejäla skuldåterbetalningar som skall betalas i juli och augusti. Pressen på Grekland är just nu enorm, lyckas inte landet komma överens med sina långivare de kommande veckorna kommer detta att innebära att vi ser en Grexit.

Grexit, en förkortning för att Grekland kommer att lämna den monetära unionen, är inte det enda möjliga utfallet i det grekiska skulddramat. Den schweiziska banken UBS ser fyra möjliga utfall för Greklands skuldkris.

Scenario 1

Grekland och dess långivare kommer överens om ett reformprogram till ett värde om 7,2 miljarder euro varvid en default undviks och ingen Grexit sker. Grekland stannar då i eurosamarbetet.

Detta scenario förutsätter också de två sidorna kommer att nå en överenskommelse om ett uppföljningsprogram, eller tredje räddningsaktion, när det nuvarande stödsystemet avslutas i juni. Detta är fortfarande UBS huvudscenariot, även om banken varnade för att riskerna har ökat.

Innan vi når den punkten, kan förhandlingarna bli spända, och innebära en politisk balansgång och växande oro över stabiliteten i banksystemet; marknaderna kan mycket väl också bli mer nervös i tiden.

Scenario 2 Grekland gör en default men stannar i eurosamarbetet

Förhandlingarna mellan Aten och långivarna går långsamt och regeringen kämpar för att betala sina skulder och samtidigt kunna betala löner och pensioner. Så småningom kan Grekland betala av på delar av sin skuld, men en adjö till euroområdet fortfarande undvikas om de två sidorna att nå en senkommen överenskommelse.

Huruvida en default leder till ett direkt uppbrott beror på flera faktorer, enligt UB. Den typ av statsskulden som går in default; långivarens, det vill säga den Europeiska centralbankens reaktion och längden på default.

Scenario 3 Grekland gör en default och lämnar eurosamarbetet

Om samtalen bryter samma kommer att default att bli oundviklig. Om det blir tydligt att förhandlingarna har kollapsat för gott så kommer den europeiska centralbanken, ECB, tvingas klippa nödkrediterna, också känt som ELA, till bankerna. Detta skulle kunna komma att skapa en bankrusning och tvinga den grekiska regeringen att iföra kapitalkontroller.

Likviditetssituationen i banksektorn skulle ändå förvärras så dramatiskt att, i syfte att undvika en kollaps i banksystemet, och då skulle den grekiska regeringen inte ha något annat val än att införa sin egen valuta.

UBS anser att detta scenario teoretiskt skulle kunna inträffa om den Syriza-ledda koalitionen lyckas hamra ut en reformlösning, men misslyckas den tredje räddningsaktion under sommaren kommer det att skule kunna leda till en default i juli, augusti eller senare.

Scenario 4 Skuldsedlar blir en parallell valuta, Grekland gör en default och Grexit blir verklighet.

Om Aten får en större brist på kontanter så kan den grekiska regeringen komma att börja använda skuldsedlar för sina inhemska betalningar istället för euro. Detta skulle kunna börja med att regeringen börjar ”betala” företag på detta sätt, och sedan utökas till att omfatta löner och pensioner. I takt med att allt fler skuldsedlar eller reverser utfärdas så kommer de att komma att integreras i det finansiella systemet och bankerna komma att hantera en form av clearing i dessa. Företag och medborgare skulle alltmer använda reverser att betala skatt och så småningom skulle sluta som en parallellvaluta. Under tiden skulle euron som strömma ut ur landet.

Det ser onekligen inte bra ut för Grekland, det flesta av oss ser med spänning på vad som kommer att inträffa. Oavsett utfall så kommer händelserna i Grekland att få betydelse inte bara för landets egen ekonomi utan för hela Eurosamarbetet.