Fallet i kopparpriset säger att dessa aktier skall säljas

Kopparpriset Fallet i kopparpriset säger att dessa aktier skall säljasFallet i kopparpriset säger att dessa aktier skall säljas

Fallet i kopparpriset säger att dessa aktier skall säljas. Priset på koppar föll kraftigt under tisdagen, med mer än sex procent, vilket innebär att priset på denna basmetall föll till under 2,5 USD per pound, den lägsta nivån på fyra år.

I en analysuppdatering som skickades ut av David Cui på bank of America Merrill Lynch skrev den amerikanska investmentbanken att detta är en dålig signal för den heta Shanghaibörsen, den aktiemarknad som presterade allra bäst under 2014.

Cui skrev att med tanke på den utbredda användningen av koppar i den kinesiska ekonomin så är ett efterfrågefall, och därmed en nedgång i priset, ofta en bra indikator på den ekonomiska hälsan i Kina.

Han skrev också att det är en anledning till att priset på koppar och de kinesiska aktierna har varit så väl korrelerade. Cui skriver att det enligt bankens uppfattning är så att det betydande trycket på kopparpriset tyder på endera en märkbar avmattning i efterfrågan eller problem i skuggbanksektorn, eller både och. Han avslutar med att säga att Dr Koppar ibland har fel.

Ökade kostnader för derivat skapar ett ökat intresse för ETFer

Ökade kostnader för derivat skapar ett ökat intresse för ETFer Ökade krav på regleringar och högre kapitalreservkrav har lett till att vissa finansiella institutioner i högre utsträckning än tidigare väljer börshandlade produkter som ETFer framför dyrare derivatinstrument som terminer.

Institutionella investerare har historiskt gynnat swappar och terminer för att få en bred exponering mot till exempel aktieindex, men en globalt sett växande popularitet och sjunkande kostnader för börshandlade produkter har tillåtit ETP-marknaden att utmana andra instrument i användarvänlighet och total ägandekostnad.

En kvarts miljon dollar billigare att använda börshandlade fonder

Internationellt ser vi hur institutionella investerare, inklusive stiftelser, pensionsfonder och statliga investeringsfonder, har kommit att välja det betydligt billigare alternativet börshandlade fonder (ETFer) framför terminer och swappar. Tidigare i år publicerade Bank of America Merrill Lynch en rapport som visade att en långsiktig investerare som sökte en exponering på S&P 500 skulle spara en kvarts miljon dollar per år på att välja börshandlade fonder (ETFer) framför terminer.

BNP Paribas publicerade en egen analys, men med samma slutsats. Den franska banken skriver ”För att undvika potentiellt förhöjda terminskostnader (och kostnaden för volatiliteten), finner vår analys att investerare som inte söker levered exponering bör överväga börshandlade fonder (ETFer) som ett lämpligt alternativ för att behålla en lång position i det underliggande S & P 500 indexet.

SPDR S & P 500 ETF (NYSEArca: SPY), världens största ETF, debiterar 0,0945 procent per år, mindre än 9,50 USD per investerade 10 000 dollar. Vi ser samma sak i Europa, där handeln med terminskontrakt blivit dyrare. Det är inte enbart kostnaden för courtaget och clearing som skall räknas med utan även cost of carry, kostnaderna för att rulla terminskontraktet och spreaden. Det gör att

Kostnaden för att hålla ett terminskontrakt på Eurostoxx 50 har klättrat från i genomsnitt 0,07 procent av kontraktsvärdet sedan 1998, till i genomsnitt 0,45 procent under det senaste året. Således nästan fem gånger så dyrt som en börshandlad fond (ETF).

Nästan hälften av de institutionella användarna kommer öka innehaven under 2015

Blackrock, moderbolag till iShares, världens största ETF emittent, är ute efter att utöka sin närvaro på den europeiska ETF marknaden genom att övertyga handlare att släppa dyrare derivatprodukter till förmån för börshandlade fonder. Flytten till ETF-marknaden från derivat kommer som den naturlig följd av ett ökat användande av börshandlade fonder bland institutionella investerare. En undersökning som gjordes tidigare under 2014 av Greenwich Associates och sponsrades av Blackrock visade på att 46 procent av de institutionella ETF-investerarna allokerar minst en tiondel av sitt kapital till börshandlade fonder. Studien visar också på att nästan hälften av de institutionella ETF-investerarna, 47 procent, räknar med att de kommer öka användandet av ETFer under 2015.

Investerare återvänder till junk bonds

Investerare återvänder till junk bonds

Investerare återvänder till junk bonds. Under juli kunde vi se hur placerarna flydde högavkastande obligationer, vanligt benämnt ”junk bonds”. Nu ser vi hur Investerare återvänder till junk bonds. Förra veckan var den vecka som högavkastande obligationerna kunde se de högsta inflödena sedan förra året. Högavkastande obligationer och de börshandlade fonder som replikerar utvecklingen av dessa kunde notera inflöden på 2,2 miljarder dollar under denna enda vecka. Under den första veckan av augusti tog de emellertid ut 7,1 miljarder och totalt sett 12,6 miljarder under de fyra veckorna innan.

De två största ETFerna, iShares iBoxx $ High Yield Corporate Bond ETF (NYSEArca: HYG) och SPDR Barclays High Yield Bond ETF (NYSEArca: JNK) noterade inflöden på nästan 600 MUSD och den aktivt förvaltade AdvisorShares Peritus High Yield ETF (NYSEArca: HYLD) såg inflöden på över 30 MUSD.

Avkastningen på amerikanska skräpobligationer steg

Avkastningen på Bank of America Merrill Lynch US High Yield-index, ett riktmärke som täcker amerikanska skräpobligationer, steg till 5,94 procent den 1 augusti från 4,85 procent den 24 juni, når investerare dumpade sina högavkastande obligationer. En ökad efterfrågan har drivit ned den genomsnittliga avkastningen med 40 punkter till 3,9 procent från ett sex månaders högsta på 4,3 procent på 8 augusti.

De amerikanska räntorna har varit låga under flera år, och har varit alltmer underblåsta av spekulationer om en bubbla där nejsägare sagt att för många avkastnings jagande investerare har investerat i skräpobligationsfonder, däribland HYG och JNK.

Även om det är sant kan vare sig HYG eller JNK kan anses vara ”små” med ett förvaltat kapital på 12,6 miljarder respektive 9,4 miljarder. Data visar det amerikanska investerarna har 10,8 biljoner placerade i kontanter, på bankkonton eller i penningmarknadsfonder som betalar lite eller ingen ränta. Vid utgången av det första kvartalet 2014, uppgick andelen lågavkastande tillgångar till 84,5 procent av den disponibla personliga inkomsten, den högsta nivån på 23 år.