GHII Archives - ETFBloggen

ETFer med utdelning och tillväxt

Globala börshandlade fonder med fokus på infrastruktur kan vara ett bra sätt för investerare att ta del av den boom i global spending som just nu pågår och på detta sätt kunna få en attraktiv avkastning, utdelning och tillväxt. Kostnaderna för den globala infrastrukturen spås stiga till över 9 000 miljarder dollar per år fram till och med 2025, att jämföra med 4 000 miljarder dollar under 2012. Under det kommande årtiondet kommer de totala utgifterna för transport, elproduktion, telekommunikationsnät, offentliga lokaler och annan infrastruktur överstiga 78 000 miljarder dollar. ETFer med utdelning och tillväxt

Medan byggboomen har potential att driva den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen i många regioner kan det innebära en lika kraftig effekt i att bygga välstånd för investerare som har infrastruktur som ett kärninnehav i sina portföljer. Tillväxten inom sektorn är en den förväntade ökningen av utgifterna för infrastruktur som kommer att komma ut ur Asien-Stillahavsområdet försök att möta de ökande behoven hos en växande medelklass och ökande urbanisering. Under tiden, i mer utvecklade länder, som i till exempel USA och Europa, är åldrande flygplatser, vägar, broar och elnät är i behov av en uppgradering vilket kan ge investerare både utdelning och tillväxt.

Eftersom de flesta infrastrukturprojekt är uppbyggda med specifika inkomster kan tillgångsklassen ge investerarna attraktiva inkomstbringande möjligheter. Avkastning produceras av en relativt pålitlig ström av intäkter från vägtullar, koncessioner, avgifter för vattenförbrukning, flygplatslandningsavgifter, etc. Detta gör infrastruktur till ett område som väl lämpar sig för investerare vill investera globalt och ändå också få utdelning.

Investerare är intresserade av temat infrastrukturen kan överväga ett antal ETFer, till exempel, iShares Global Infrastructure ETF (NYSEArca: IGF) och SPDR S & P Global Infrastructure ETF (NYSEArca: GII) som spårar utvecklingen av S & P Global Infrastructure Index. De två ETFerna har allokerat cirka 40 procent av sitt kapital till transportinfrastruktur, 22 procent mot elbolag, 18 procent till olja, gas och förbrukningsbränsleföretag. IGF ger en direktavkastning på cirka 3,12 procent och GII cirka 3,17 procent.

Det finns även andra alternativ, till exempel genom den börshandlade fonden som heter Guggenheim High Income Infrastructure ETF (NYSEArca: GHII). GHII är den första avkastningsviktade ETFen på marknaden och replikerar utvecklingen av S&P High Income Infrastructure Index som består av de 50 bolag i S & P Global BMI verksamma inom energi-, transport- och försörjningssektorerna som har den högsta direktavkastningen.

Cirka 51,8 procent av kapitalet i GHII har allokerats till utilities medan 27,2 procent av kapitalet har använts för placeringar inom industri och energi. Denna ETF har en direktavkastning på cirka 4,75 procent.

Den som inte vill ta på sig ytterligare valutarisker också ta en titt på den nyligen lanserade Deutsche Bank db X-trackers S & P Hedged Global Infrastructure ETF (NYSEArca: DBIF) som i stort sett liknar IGF och GII med den skillnaden att DBIG försöker undvika negativa valutaeffekter.

Potentiella investerare bör också vara medvetna Att GHII och DBIF är fortfarande relativt så, så använd limiterade order för att bättre kunna hantera affärer i dessa ETFer när Du letar efter utdelning och tillväxt.

Därför skall Du köpa infrastruktur i en fond

Därför skall Du köpa infrastruktur i en fond Allt fler investerare söker sig till placeringar som ger dem löpande avkastning, endera i form av utdelningar eller räntor. Ett alternativ som kommit att bli allt mer populärt är de börshandlade fonder som investera i infrastruktur på global bas. Det är en kraftigt växande marknad som ger en attraktiv avkastning. Därför skall Du köpa infrastruktur i en fond är ämnet för dagen.

I sin senaste webacast, Infrastructure Investing for Income and Lower Volatility, förklarade Vinit Srivastava, Senior Director på S & P Dow Jones Index hur bolag som arbetar med infrastruktur generar stabila kassaflöden och har en hög avkastning samtidigt som de fungerar som ett inflationsskydd. Han säger också att dessa företag kommer att få en större betydelse när tillväxten på emerging markets ökar.

Infrastrukturprojekt har nästan alltid fördelen av ett de har långsiktiga kontrakt, vilket gör att de företag som är verksamma inom detta segment kan arbeta med långsiktiga planer och budgetar. Det innebär också att när projekten väl är på plats så kommer företagen att ha höga rörelsemarginaler och relativt sett låga årliga underhålls- och servicekostnader, något som skapar stabila kassaflöden.

En fördel med infrastruktur är de höga inträdesbarriärerna. Infrastruktur är anläggningar som representerar stora investeringar och som används dagligen av samhället. Med infrastruktur avses framförallt system för transport av varor, personer och tjänster samt för energi och information. Till infrastruktur räknas även bebyggelse och fastighetsstruktur. En viktig del av infrastrukturen är även mer abstrakta strukturer som samhällsinstitutioner, utbildningsväsen, sjukvård, lagar och förordningar, vilka fungerar som sammanhållande medium, som ett ”lim”, i övrig mer konkret infrastruktur i samhället. Till infrastruktur brukar man först och främst räkna system som omfattar vägar och järnvägar, elnät och andra energisystem, telenät och Internet, samt vatten- och avloppsnät. Det är i allmänhet det offentliga samhället – staten och kommunerna – som ansvarar för utbyggnad och underhåll av infrastruktur. Eftersom infrastruktur ofta är utformade som centraliserade eller decentraliserade nätverk med nätverkseffekter, kan dessa få stordriftsfördelar när de omfattar hela samhället; på så sätt brukar infrastrukturen beskrivas som ett naturligt monopol. De höga inträdeskostnaderna bidrar också ofta till att avskräcka nya konkurrenter från etablera sig på området.

Fungerar som ett inflationsskydd

I allmänhet är infrastrukturkontrakt kopplade till inflationen eller så kan företagen som driver dessa projekt överföra inflationsökningarna till slutkonsumenterna. Höga kassaflöden som kan användas för utdelningar till aktieägarna kan tillsammans med inkomster som kopplas till inflationen göra att dessa projekt fungerar som en inflationshedge. Bill Belden, VD på Guggenheim Investments pekar också på att globala infrastrukturprojekt ger investerarna en lägre korrelation till traditionella tillgångsklasser som aktier och obligationer. Han pekar också på att myndigheterna i tillväxtmarknaderna spenderar pengar på infrastruktur för att bygga ut sin ekonomi medan utvecklade marknader uppdaterar åldrande tillgångar.

Guggenheim erbjuder en börshandlad fond

Investerare kan få tillgång till den växande marknaden av infrastrukturprojekt genom en fond, till exempel genom en börshandlad fond. Nyligen lanserade Guggenheim sin ETF ned namnet High Income Infrastructure ETF (NYSEArca: GII). Det finns andra alternativ till GII, men ledningen för Guggenheim har valt att fokusera på utdelningarna. I skrivande stund ger denna ETF en direktavkastning på 4,15 procent.

GHII är däremot den första börshandlade fonden med fokus på infrastruktur som noterats. Denna börshandlade fond replikerar utvecklingen av S&P High Income Infrastructure Index. Detta index består av de 50 företag i S & P Global BMI som har den högsta direktavkastningen. S&P High Income Infrastructure Index omfattar företag verksamma inom energi, transporter och försörjningssektorerna, fördelat på verktyg 49,9%, industriföretag 33,3% och energi 16,8%.

Underbranscher inkluderar olje- och gaslager & transport 29,9%, elbolag 24,5%, multi-verktyg 14,1%, motorvägar och järnvägar 10,8%, gasverktyg 5,5%, flygplatstjänster 4,5%, marina hamnar och tjänster 4,3%, oberoende kraftproducenter & elhandeln 3,1%, vattenverk 2,5% och förnybar el 0,7%.

ETF ger också en global spridning, och har allokerat sina innehav enligt följande USA 19,7%, Australien 14,8%, Kina 9,4%, Spanien 8,7% och Italien 8,1%.