Nytt hållbarhetsanpassat index för XACT Högutdelande

Nytt hållbarhetsanpassat index för XACT Högutdelande (Fullständigt legalt namn: XACT Nordic High Dividend Low Volatility)

Nytt hållbarhetsanpassat index för XACT Högutdelande (Fullständigt legalt namn: XACT Nordic High Dividend Low Volatility). Xact Kapitalförvaltning ändrar fondbestämmelserna i XACT Högutdelande (legalt namn XACT Nordic High Dividend Low Volatility [UCITS ETF]).

Xact Kapitalförvaltning ändrar fondbestämmelserna i XACT Högutdelande (UCITS ETF). Fonden kommer fortsatt investera i nordiska utdelande stabila bolag men byter till ett index som också innefattar särskilda hållbarhetskrav för de bolag som ingår i index. Detta medför inte någon övergripande förändring av fondens placeringsinriktning eller risknivå.

Det nya indexet väljer bort bolag som bryter mot internationella normer och konventioner avseende miljö, sociala frågor och bolagsstyrning. Även bolag involverade i vapen förbjudna enligt internationell rätt samt kärnvapen väljs bort. Vidare tillämpas en restriktiv syn på kol.

För mer utförlig information hänvisar vi till informationsbroschyren samt fondens nya hållbarhetsprofil som publiceras på handelsbanken.se/fond i samband med förändringen.

Index före ändring

Handelsbanken Nordic Smart Beta Index

Index efter ändring

Handelsbanken Nordic High Dividend Low Volatility Criteria Index (SEK)

Fondbestämmelserna har godkänts av Finansinspektionen och nya fondbestämmelser, faktablad och informationsbroschyr finns tillgängliga från den 27 juni 2018 på handelsbanken.se/fonder och xact.se

För ytterligare information kontakta:

Pär Nürnberg, VD Xact Kapitalförvaltning AB, 08 – 701 34 05

Aktiv förvaltning inte är lika stabilt som indexfonder

Aktivt förvaltade fonder finns i många investeringsportföljer, men deras prestationer har inte varit konsekventa. Istället kan investerare som är oroliga för mindre tillförlitliga alternativ titta på passiva indexbaserade börshandlade fonder som levererar vad de lovar att de göra. De senaste studierna visar att aktiv förvaltning inte är lika stabilt som indexfonder.

Enligt det senaste S & P Dow Jones-indexets SPIVA US-Scorecard för mitten av 2017, underpresterade 56,6% av large cap förvaltarna S & P 500 under året som slutade i juni 2017. 60,7 procent av mid cap förvaltarna underpresterade jämfört med S & P Mid Cap 400. 59,6% av small cap förvaltarna underpresterade jämfört med S & P Small Cap 600.

Tillväxt har varit en utmaning

Under den tolvmånadersperioden som avslutades den 30 juni 2017 har tillväxten varit en utmaning, eftersom många tillväxtinriktade företag rusade efter valet. Till följd av detta gick tillväxtbolagen bättre än core- och värdeföretag.

Resultaten lyfter fram den cykliska stilen, eftersom förvaltarna gjorde bäst från sig de första sex månaderna med undantag för small caps. Värdeförvaltarna överträffade både kärninnehav och tillväxt ett år tidigare.

Även med dessa siffror ses det år som slutade i juni 2017 som en relativt bättre period för aktiva förvaltare, vilket inte säger mycket för det övergripande aktiva förvaltade fondsegmentet. De flesta förvaltarna underpresterade nämligen sina riktmärken över tiden.

Underpresterar även under längre tid

Sett över en femårsperiod så har 82,4 procent av large cap förvaltarna, 87,2 procent av mid cap förvaltarna samt 93,8 procent av small cap företagen underpresterat sina jämförelseindex. Siffrorna är än värre under de senaste femton åren. Under denna period underpresterade 93,2 procent av large cap förvaltarna, 94,4 procent av mid cap förvaltarna samt 94,4 procent av small cap företagen underpresterat sina jämförelseindex

Eftersom investerare överväger olika fonderna när de fyller ut en väl avrundad investeringsportfölj är det viktigt att överväga faktorer som kan bidra till konsekvent avkastning under lång sikt. På på den aktivt förvaltade fondmarknaden kan investerare finnas höga förvaltningsavgifter, tillsammans med förvaltarspecifika investeringsstilar vilket kan leda till att en aktiv fond underperpresterar sitt jämförelseindex. Detta gäller specifikt om en förvaltare arbetar utifrån en specifik metodik som fungerar bra på kort sikt, givet att vissa villkor uppfylls.

Alternativt kan investerare hitta konsekvent avkastning med allmänt observerade jämförelseindex genom ett billig beta-index eller en passiv börshandlad fond som helt enkelt försöker att återspegla resultatet av ett underliggande index.

Lägre indexeringskostnader gör det billigare för slutinvesteraren

I den pågående övergången till passiva indexbaserade investeringsstrategier tar fler fondleverantörer en närmare titt på sina referensindex. Detta är för att försöka minska sina indexeringskostnader var de än kan. Detta är i slutändan något som kommer att gynna slutinvesteraren. Ingen är bättre än ETF-utgivarna, de arbetar med börshandlade fonder som redan innan detta är kända för sin låga kostnadsstruktur.

Indexleverantörer har i flera år tjänat betydande pengar på att licensiera sina index till börshandlade fonder. I den pågående övergången till passiva och billiga strategier har låga avgifter dock blivit ett viktigt försäljningsargument för att attrahera investeringsflöden. Fler företag har därför beslutat att spara pengar genom att arbeta med billigare indexatorer eller bygga helt egna index.

I den stora kostnadsmigrationen är inget säkert

Man kan förmodligen räkna med ena handen hur många index som ligger på rockstjärnestatus där ETF-utgivaren sannolikt aldrig kommer att röra dem, men alla andra indexleverantörer är sårbara.

Enligt de senaste resultatrapporterna hade S & P Global Inc., MSCI Inc. och London Stock Exchange Group Plc: s FTSE Russell – de tre största referensleverantörerna – över 1 miljard dollar i indexintäkterna under de sex månaderna i juni jämfört med 858 miljoner dollar för samma period förra året.

De ökande intäkterna till indexlevernatörerna beror på att kapitalet under förvaltning har ökat. Enbart de amerikanska börshandlade fonderna har mer än 3 000 miljarder i förvaltade tillgångar jämfört med 400 miljarder dollar för ett decennium sedan.

Utgivarna betalar normalt en indexator en avgift baserad på en procentandel av fondens tillgångar. MSCIs avgifter uppgick i genomsnitt till 3,08 punkter under första kvartalet 2017. Nu tar fler fondleverantörer en titt på kostnaderna, eftersom fler investerare söker sig till de billigaste strategierna.

Kostnaderna för indexförvaltning går ned

I en värld där priserna på indexerad förvaltning fortsätter att gå ner måste resten av branschen överväga att sänka sina kostnader.

Över hälften av de indexerade ETFerna som lanserades i år använder sig inte av ”Big Three” – S & P, MSCI eller FTSE Russell. Istället väljer de alternativ som Solactive AG, som tar ut en fast årlig avgift som baseras på referensens komplexitet, baserat på sina egna resurser.

BlackRock startade nyligen sina första självindexerade fonder. Förvaltaren förklarade det med att BlackRock med sin storlek och teknik kan tillverkningskostnaderna. Över 80 börshandlade fonder ändrade sitt referensindex år 2016, den högsta summan sedan 2010.

Det är en tävling mot noll och indexleverantörer måste reagera på det också,

Beskattning av Börshandlade fonder

Beskattning av Börshandlade fonder – ETF

ETF-fonder (Exchange Traded Funds) handlas direkt över börsen precis som vanliga aktier. På svenska brukar de kallas för börshandlade fonder. En ETF följer utvecklingen på en underliggande tillgång exempelvis ett underliggande index, en råvara, en valuta eller en korg av tillgångar. Vi sammanfattar Beskattning av Börshandlade fonder.

Skillnaden mellan en ETF och en vanlig traditionell fond

Den främsta skillnaden är att en ETF, liksom en aktie, handlas och prissätts i realtid. Beroende på när under dagen en order läggs, kommer avslut att ske till det pris som gäller just i det ögonblick som ordern genomförs. En vanlig fond prissätts däremot bara en gång om dagen. I det fallet spelar det alltså ingen roll när under dagen ett köp eller en försäljning av fondandelar görs – ett och samma pris kommer att gälla för alla oavsett tidpunkt för orderläggning.

Hävstång och omvänd avkastning

Vissa ETF:er kan ha en uppräkningsfaktor som innebär att fonden stiger eller sjunker med en bestämd uppräkningsfaktor (hävstång) i förhållande till den underliggande tillgången. Det finns även ETF:er med omvänd avkastning om du tror på en nedgång för den underliggande tillgången.

Beskattning och kontrolluppgifter

En ETF behandlas på samma sätt som en vanlig fond. Detta innebär att det finns två olika kategorier: räntefonder och övriga fonder. Fondbolaget/banken ska lämna kontrolluppgift på vinst eller förlust. Om uppgiftslämnaren inte kan räkna ut vinst och förlust ska i stället uppgiftslämnaren lämna uppgift om ersättningsbeloppet vid försäljning. I dessa fall får du själv beräkna ditt genomsnittliga omkostnadsbelopp och räkna ut din vinst eller förlust.

På samma sätt som för andra fonder ska du som äger andelar i en ETF beskattas för en schablonintäkt som beräknas till 0,4 procent av ett kapitalunderlag. Fondbolaget/banken ska även lämna kontrolluppgift på schablonintäkten.

Indexpåverkan under utdelningssäsongen

Många av de index som visas är så kallade prisindex. Ett sådant index tar inte hänsyn till lämnade utdelningar. Detta innebär att när ett bolag som ingår i index lämnar utdelning kommer ett prisindex att falla, trots att en investerare som ägare en indexportfölj har erhållit utdelningar som motsvarar värdeminskningen i indexet. Indexpåverkan under utdelningssäsongen.

Här hittar du en sammanställning över aviserad utdelning och datum för de bolag som ingår i OMXS30-index. I listan anges hur mycket aviserad utdelning för respektive bolag påverkar index. Observera att beräkningarna är gjorda på aktiekurser per den 30 mars och att angivelserna därmed bara är en indikation på hur mycket OMXS30-index kommer att påverkas av utdelningarna.

Hävstångs ETF – När du vill växla upp din investering

En hävstångsprodukt är en investering som ger en förstärkt utveckling av den underliggande tillgången under en viss specificerad period. Denna förstärkning kallas för hävstångsfaktor. Hävstångsfaktorn kan vara såväl positiv som negativ.

Hävstångs-ETF:er passar dig som har en fast tro på marknadens riktning. Oavsett om du tror på uppgång eller nedgång. Med Bull tjänar du pengar när marknaden stiger och med Bear tjänar du pengar när marknaden faller.

Hävstången i Xacts Bull och Bear ETF:er är daglig

Det är skillnad mellan en daglig hävstång och en hävstång som beräknas för en längre period. Över en period längre än en dag kommer avkastningen i Xact Bull och Xact Bear inte att bli densamma som periodens marknadsavkastning multiplicerat med hävstångsfaktorn.
Avkastningen kommer istället vara beroende av vilken väg de dagliga avkastningarna har tagit för att uppnå hela periodens avkastning (s k ”Path dependency”).

Hävstångsprodukter ger chans till högre avkastning, men innebär också högre risk. Hävstångsprodukter uppför sig annorlunda mot produkter utan hävstång och det är därför viktigt att du känner till hur en hävstångsprodukt fungerar. Xacts hävstångs-ETF:er är endast lämpliga som investering om du:

•   förstår egenskaperna hos hävstångsprodukter
•   förstår effekterna av daglig ombalansering; och
•   arbetar aktivt med och kontinuerligt ser över din placeringsportfölj, då hävstången gör att värdet ändras snabbare än i motsvarande placeringar utan hävstång.