indexfonder Archives - Sida 2 av 6

Investeringsstrategier för börshandlade fonder

Se till att Du har personliga investeringsstrategier när det gäller Dina investeringar. Detta är bra för det kommer att öka Dina möjligheter att göra vinster, men det bidrar också att sprida riskerna på det sätt som passar just Dig och Dina förutsättningar. Investeringar i värdepapper medför en risk, värdepapper kan öka och minska i värde och det finns ingen garanti för att du får tillbaka din investering. Dina enskilda investeringsstrategier skall omfatta marknads- som riskbedömning, samt den önskade avkastningen. När det gäller alla typer av investeringar gäller det att ta hänsyn till bland annat

Investeringens syfte
Din placeringshorisont
Din riskprofil
Din enskilda marknadsuppfattning
Hur mycket tid och intresse Du har för Dina investeringar

Den som har litet tid, och är riskavert kan till exempel välja investeringsstrategier som omfattar breda indexfonder som bas. Dessa innehav ger då en spridning av risken. Risken och avkastningsmöjligheten kan sedan ökas genom att köpa mer ”exotiska” börshandlade fonder. Det kan vara en ETF som ger en exponering mot råvaror eller en emerging market.

Den som är mer riskvillig och har både tid och intresse att lägga på sina investeringar vill ofta ha mer aktiva investeringsstrategier. Denna går att uppnå genom att agera mer aktivt på marknaden. Denna investerare kan även öka andelen med mer exotiska ETFer eller handla börshandlade fonder med hävstång.

En ETF med hävstång

Ett sätt att öka risken och därmed de potentiella vinsterna är att arbeta med börshandlade fonder med hävstång. En traditionell ETF följer värdeutvecklingen det underliggande index 1:1. En börshandlad fond med hävstång ger placerarna en värdeutveckling motsvarande 1,5 eller 2 gånger utvecklingen i det underliggande indexet.

Den som har en positiv marknadsförväntan och om det visar sig att börsen utvecklar sig som trott kan då få en betydligt högre avkastning. Tänk bara på att om Du har fel i Din marknadsuppfattning så kommer det att kosta pengar. Din investering tappar värde med samma multipel.

Börshandlade fonder med hävstång rebalanserar varje dag. De används med fördel i en marknad som har visat en tydlig trend, endera stigande eller fallande. Är marknaden volatil är de mindre lämpliga och det kan till och med vara så att vkastningen över tiden bli mindre än den angivna multipeln. Detta beror på att värdeminskningen av en procentuell nedgång dag ett måste kompenseras med en högre procentuell uppgång dag två för att den börshandlade fonden skall återfå samma värde.

Hävstångsprodukter innebär högre risk. Dessa ETFer passar den investerare som har kännedom om egenskaper och risker med hävstångsprodukter samt förstår de praktiska effekterna av den dagliga ombalanseringen. Denna investering måste följas noga, minst en gång per dag. Detta eftersom hävstången gör att värdet ändras snabbare än motsvarande placeringar utan hävstång.

Inverterade ETFer

Inverterade ETFer är börshandlade fonder som går upp när underliggande marknad går ner, de fungerar alltså spegelvänt. Den som vill skydda sin aktieportfölj eller spekulera i att börsen skall falla kan använda dessa. Inverterade ETFer kommer alltså att ge en positiv avkastning när börsen faller, det ger en spegelvänd avkastning till det underliggande indexet.

Börshandlade fonder som ger positiv värdeutveckling i en negativ marknad kallas ”Bear” eller ”Short” och finns både med och utan hävstång.

ETFer inriktade på emerging markets

I dag vill investerare kunna investera globalt, inte bara på Stockholmsbörsen. Det finns placerare som har en investeringsstrategi som omfatta tillväxtekonomier som Vietnam, Kina och Mexiko för att bara nämna några länder. Dessa marknader erbjuder en möjlighet till betydande tillväxt och hög avkastning, men riskerna är också högrepå grund av politisk osäkerhet eller valutarisker.

Att hitta rätt bolagen att investera i är både svårt och dyrt, men genom att investera i en börshandlad fond som följer de större bolagen i landet eller regionen kan Du få du exponering med en begränsad risk och en betydligt lägre kostnad.

ETFer med fokus på råvaror

Att investera i andra finansiella tillgångar än aktier kan sänka risken. Fler och fler investerare väljer att blanda olika tillgångsslag i sin portfölj eftersom det minskar risken. Råvaror har ofta en motsatt värdeutveckling gentemot tillgångar som aktier och obligationer och kan därför minska svängningarna i en portfölj.

Ett råvaruindex konstrueras i princip på samma sätt som ett aktieindex. Emittenten samlar en grupp råvaror i en ”korg” och sedan följer den börshandlade fonden värdeutvecklingen på korgen. De flesta råvaror är mer komplicerade att handla med rent fysiskt så vanligtvis handlar ETFerna terminen. Ett terminskontrakt är ett instrument som ger innehavaren rätten att erhålla en viss mängd råvara vid en viss tidpunkt. När slutdagen för terminen närmar sig säljs den och istället köps en ny, det kallas att terminen rullas. Kostnaderna för att rulla terminen adderas till kostnaderna för fonden.

Börshandlade fonder med fokus på räntemarknaden

Önskar du exponering mot räntemarknaden kan du investera i en börshandlad fond som äger obligationer eller korta räntepapper. En obligations-ETF investerar i en korg av olika ränteinstrument som getts ut av svenska staten eller kommuner. En sådan börhandlad fond ger investerarna tillgång till räntemarknadens olika instrument.

Använd ETFer för att sprida riskerna

Med en börshandlad fond går det att investera i en hel aktiemarknad på en gång istället för att köpa enskilda aktier. Du kan använda en börshandlad fond för att nå marknader som Latinamerika eller Asien. En ETF kan också skydda dina nuvarande aktieplaceringar vid kursfall. Detta uppnås genom att köpa en hävstångs-ETF som går upp när underliggande index går ner. Det går också att använda en ETF som investerar i råvaror för att sprida investeringarna i din portfölj på flera tillgångsslag. Börshandlade fonder låter Dig justera fördelningen mellan räntor, aktier och råvaror beroende på marknadstro. Med ETFer sprider du riskerna i din portfölj med olika underliggande tillgångar.

Proffessionella investerare arbetar ofta med en investeringsstrategi som omfattar kärninnehav och satellitstrategin. Med denna investeringsstrategi delas portföljen i två delar i syfte att skapa ett alfa, en överavkastning. Den första delen består av en kärna med bredare innehav som har som mål att följa utvecklingen på aktiemarknaden. Tänk en bred ETF, till exempel XACT OMXS30 eller SPY som följer S&P 500. Detta är bra investeringsfonder med en låg förvaltningskostnad. Den andra delen, satellitinvesteringarna, omfattas av mer spekulativa innehav. Det kan vara börshandlade fonder följer smallare index, enskilda aktier eller andra tillgångar som investeraren tror på. Den totala portföljen får då en mer balanserad risk.

Fem hemligheter om aktiefonder som Du inte kände till

Även om aktiefonder är ett av de mest populära investeringsinstrumenten i världen så finns det hemligheter om aktiefonder som många investerare inte känner till. En gemensam investeringsstrategi som används av många fondförvaltare är att se genom fondplaceringarna i slutet av varje år och välja de fyra bästa eller fem bästa resultaten för att investera i för nästa år. På ytan låter det som en rimligt logisk investeringsstrategi. Det finns bara ett problem; Det brukar inte fungera särskilt bra.

Strategin bortser från det faktum att investeringar tenderar att vara cykliska. Till exempel stiger aktiekurserna ofta ett år för att falla nästa. Oddsen talar alltså emot fondförvaltarna för aktivt förvaltade medel. De kan inte på ett konsekvent och löpande sätt väsentligt överträffa den övergripande marknaden.

Enligt en nyligen publicerad Standard & Poors studie var färre än 10 % av de mest framgångsrika fonderna 2012 med bland de bästa 25 % av fonderna 2014. Om du investerade i de mest framgångsrika 2012-fonderna i början av 2013 fanns det mer än en 90% sannolikhet att de fonderna i slutet av 2013 var underpresterande. Enligt studien blir oddsen bara värre över tiden. Studien visade att efter fem år var färre än 1 % av de tidigare topprankarna bland de 25 procent bästa fonderna.

Fondavgifter tar mer pengar än du tror

Många fondförvaltare misslyckas med att förstå vikten av kostnadsförhållanden och andra fondavgifter i fråga om hur mycket de påverkar den potentiella lönsamheten.

Många investerare ser en siffra på en procent som beskriver kostnadsförhållandet. De ser det som mindre viktigt eftersom det är så pass lågt. Detta beror på att de har den felaktiga idén att avgiften bara tas ut ur vinsten de gör. Men det här är inte så det fungerar. Avgiften tillämpas inte på vinst, utan på en investerares totala investeringskapital, vilket innebär att det tar en mycket större del av en investerares vinster än många investerare inser.

Till exempel, om en investerare har 100 000 investerat i en fond med en procents förvaltningskostnad, så representerar årsavgiften 1 000 SEK. Antag att fonden ger en respektabel värdeökning om fem procent för året och returnerar 5 000 till investeraren. Förvaltningsavgiften, 1 % av investeringen på 10 000 minskar då inte värdeökningen med en procent. Den minskar med hela 20 procent. Om fonden utvecklas sämre, om det endast ger en värdeökning om två procent så försvinner hälften i form av förvaltningsavgifter.

Många aktivt förvaltade medel är bara indexfonder i förklädnad

Enligt en analys från Motley Fool visar studier att ett antal aktivt förvaltade fond i själva verket är indexfonder förklädda till aktivt förvaltadefonder. Motley Fool hänvisar till två studier som genomfördes under 2009 och 2013, som undersökte 20 årav fonddata. Båda studierna visade att under den 20-åriga tidsperioden var det en enorm ökning av förklädda indexfonderna. De gick från cirka 10 % av det förvaltade kapitalet till att svara för nästan 30 % av alla fonder.

Faktum är att fondförvaltarens ”aktiva” aktieval precis speglar valet av ett jämförelseindex, och fondens portfölj inte skiljer sig väsentligt från indexfonderna. Det är lätt att se hur detta kan hända. Fondförvaltare är oroade över att upprätthålla en uppfattning om god prestation. Ett sätt att åstadkomma är att se till att fondens resultat inte ligger långt ifrån den genomsnittliga utvecklingen av populära aktieindex.

Eftersom avgifterna för aktivt förvaltade medel kan vara så mycket som 10 till 20 gånger högre än avgifterna för en indexfond, måste investerarna säkerställa att de faktiskt får de aktiva förvaltningstjänster som de betalar för.

Börshandlade fonder kan vara en bättre investering

En sak som fondförvaltare ofta misslyckas med att avslöja för investerare är på grund av det sätt på vilket börshandlade fonder, eller ETFer, är strukturerade i förhållande till fonder, är en ETF ofta en bättre investering.

En av fördelarna med ETFer är den större likviditeten. Till skillnad från traditionella fondandelar som endast kan köpas eller säljas till det dagliga nettotillgångsbeloppet eller NAV-priset är ETF-andelar föremål för handel under hela dagen vid större börser.

En annan fördel, helt enkelt på grund av de olika sätten på vilka ETF och fonder är konstruerade, är att ETFs vanligtvis skapar många färre skattepliktiga kapitalvinster.

Till exempel, om ett stort antal fondandelar löses in samtidigt, måste fondförvaltaren ofta avveckla en del av fondens innehav för att betala för de inlösta fondandelarna. Detta leder vanligen till en viss nivå av skattepliktiga kapitalvinster för fonden. Eftersom ETF-andelar säljs till andra ETF-investerare genom en börs inträffar inte den typen av skattepliktiga händelser.

En av de föga kända hemligheterna om en aktiefond är till och med en fondförvaltare som aldrig säljer några av sina aktier kan fortfarande vara föremål för betydande skatter. Dessutom är utgiftsförhållandet för ETFs vanligen lägre än kostnadskvoten för en jämförbar fond, ibland med så mycket som 50 %.

Aktiefonder kan ge mer en effektiv investering

En bra ”hemlighet” om fonder är att de erbjuder ett enkelt och effektivt sätt att investera på aktiemarknaden på grund av att fonder tillåter köp av partiella andelar. För en investerare med en personlig finansiell plan som att bidra med en fast summa på 1 000 kronor per månad för att investera, förenklar detta processen. Investeraren kan att följa sin plan och kan göra betydligt effektivare investeringar. Om investeraren försöker köpa enskilda aktier som en löpande för 60 kronor per aktie måste han avsätta nästan hälften av sin avsedda $ 100 löpande månadsinvestering, får han oftast ett ojämt antal aktier och det blir pengar över.

Inte bara det försenar hans investering, men det kan lätt kosta honom pengar om under den mellanliggande månaden om aktiekursen stiger från 60 kronor per aktie till 70 kronor per aktie. Aktiefonder löser detta problem genom att tillåta investerare att köpa fraktioner av fondandelar, så investeraren i det här exemplet kan investera hela sitt investeringsbidrag utan problem eller förseningar.

Står börsen inför en Buffalo Jump?

Den första frågan de flesta ställer sig är vad är en Buffalo Jump? Det är nog en fråga som de flesta ställer sig.

Om du inte är fan av indiansk historia, eller har rest genom Montana, är Buffalo Jump inte något du hör talas om dagligen. Buffalo Jump spelade emellertid en viktig roll i amerikansk historia och den nära utrotningshotade slättbisonen.

Buffelhoppet var en klippa som indianer brukade jaga och döda bison. Bisonoxarna lockades – mot klippan. Indianerna använde många knep för att lura in bisonen i en strängare formation för att öka antalet dödade och för att eliminera bisonoxarnas möjlighet att vända sig i en annan riktning. Vid den punkt där bisonen sprang i full fart och tätt hoppackade kunde de inte se framför sig. De rusade då utför klippan mot sin död. En grym, men ändå väldigt effektiv jaktteknik som var nödvändig för indianernas överlevnad på slätten.

Vad har ett Buffalo Jump att göra med aktiemarknaden?

Den nuvarande marknadsmiljön – där de flesta pengar går in i passiva indexfonder och särskilt ETFer- påminner om en Buffalo Jump. 2016 var inflödet till alla passiva fonder (inklusive börshandlade fonder) 516 miljarder dollar, medan aktiva fonder såg utflöden på 326 miljarder dollar. För de 12 månader som slutade juni 2017 svarade passiva fonder 68 procent av nettoinflödena till fonder, medan aktiva fonder svarade för 32 procent. Denna trend började 2011 och har sedan dess ökat i proportion. Detta är en flockmentalitet som på sitt sätt påminner om bisonoxarnas.

Många rådgivare säger emellertid den här gången är det annorlunda. Den frasen verkar dyka upp på de mest olyckliga tiderna för investerare. De argumenterar för att aktiva investeringar, särskilt på de mer effektiva marknaderna, är död. De säger att det bästa sättet att investera i dessa marknader är genom de lågkostnadsindexfonder och ETFer. Om du fortfarande inte är övertygad, kommer de helt enkelt visa dig investeringsresultatet från dessa medel och ETF för att bevisa det. Beroende på hur organisationen sätter ihop siffrorna och den tidsperiod som avses, har passiva indexfonder och ETFer överträffat aktiva fonder med en stor marginal under de senaste åren.

Vad rådgivarna inte nämner

Vad dessa rådgivare inte nämner är att när investerare körde på i full fart blir överprestationen av indexfonder en självförnöjande profetia. Titta på de aktier som leder amerikanska aktiemarknaden – Facebook, Apple, Amazon, Alphabet och Microsoft. Vad har alla dessa aktier gemensamt? Ja, de är alla teknikföretag. Men de är också de största aktörerna på den amerikanska marknaden och i både indexen S&P 500 och NASDAQ 100. Baserat på enkel matematik, eftersom fler pengar köper in sig i passiva fonder och ETFer för dessa två index (de råkar vara två av de mest populära indexen baserade på fondflöden), strömmar den största delen av pengarna in dessa få aktier. Faktum är att för varje dollar som går in i en NASDAQ 100 indexfond eller ETF, går 42 cent till de fem aktierna som listas ovan.

Dessa signifikanta flöden stärker priserna på dessa aktier, vilket driver indexen högre, vilket används för att ”bevisa” att den aktiva investeringen i amerikanska aktier är död, vilket driver mer pengar till passiva indexfonder och ETFer, vilket. Jag tror att börjar få bilden klar.

Tillbaka till Buffalo Jump

Låt oss då gå tillbaka till vårt Buffalo Jump. Investerare verkar vara i nära fullinvesterat läge för närvarande där majoriteten av nya investeringsflöden går in i passiva indexfonder och börshandlade fonder. Många rådgivare spelar rollen som indianer och använder sig av vilseledande argument för att fortsätta att hitta investerare och deras pengar i samma produkter och övertyga dem om att inte ägna sig åt aktiv investering. I vissa fall lägger dessa individer allt fler exotiska investeringar till portföljer av indexfonder i diversifieringsnamnet. Detta leder inte alltid till bättre resultat för investerarna.

Aktiemarknaden och hela kapitalmarknadsstrukturen byggdes på av aktiv investeringsförvaltning – rätt och proportionell fördelning av investeringskapital till företag med lönsamma företag, produkter och tjänster. Det var inte byggt på på korgar av företag, helt enkelt för att de är stora eller har den bästa avkastningen över en tidsperiod.

Frågan är nu, ”var är klippan?” Ingen vet svaret på den frågan. Men när det kommer blodbadet för investerarnas kapital att vara lika grymt som det faktiska buffelsprånget i amerikansk historia.

Bästa svenska indexfonden underpresterar

I veckan kunde vi läsa att av 76 Sverigefonder kom den bästa svenska indexfonden först på 36 plats. Detta gick att läsa i Dagens Industri. Undersökningen visar att billigast inte var bäst. Flera röster har höjts för att de stora stora flödena till indexfonder – flöden pådrivna av media – de senaste åren har kostat spararna enorma belopp i form av utebliven avkastning.

Dagens Industris artikel visar att gratisfonden Avanza Zero – sjunde sämsta fond – har gått 24,5 procentenheter sämre än SIXPRX. Med dagens fondvolym på 18 miljarder kronor så hade det kostat spararna 4,4 miljarder på fem år, jämfört med en fond som klarar att följa det indexet. Samtidigt visar artikeln att många förvaltade fonder har gått betydligt bättre än index. Efter avgifter.

Inte alla fonder har samma jämförelseindex

Observera, det är inte alla dessa fonder som har samma jämförelseindex. De flesta indexfonder följer OMXS30, vilket knappast gjort deras sparare gladare då det gått betydligt sämre än SIXPRX som de flesta förvaltade fonder jämför sig med. Undersökningen som Dagens Industri har gjort tar inte hänsyn för risk. Den tar inte heller hänsyn till att många av de Sverigefonder som finns ofta har en övervikt mot så kallade large caps, det vill säga större bolag. I OMXS30 finns egentligen bara de 30 mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsen. Det är i allmänhet de större bolagen.

Undersökningen som faktiskt löper över flera år är inte uppmuntrande för den som har valt att investera i börshandlade fonder. Dessa är i allmänhet oftast passivt förvaltade. Sedan Alpcot lade ned sin ETF med fokus på Ryssland finns det inte längre någon börshandlad fond på Nasdaq Stockholm med aktiv förvaltning.

Börshandlade fonder, stor påverkan på finansindustrin

ETFer, eller Börshandlade fonder, stor påverkan på finansindustrin, men inverkan på aktiemarknaden har varit lägre. Vad är då skillnaden? ETFer har många likheter med de mer etablerade fonderna. Det finns också en del betydande skillnader mellan dessa investeringsverktyg.

Det normala är att båda dessa investeringsformer på ena eller andra sättet måste vara registrerade hos en övervakande myndighet som Finansinspektionen, amerikanska SEC eller brittiska FSA. Det betyder att de står under myndigheternas kontroll och tvingas följa en hel del regler.

Både ETFer och vanliga fonder brukar erbjuda sina andelsägare en betydande diversifiering genom att de äger hundratals eller kanske tusentals värdepapper, till exempel aktier eller obligationer. De börshandlade fonder som investerar i en råvara eller en valuta är litet annorlunda utformade då de endast ger en exponering mot just denna råvara eller valuta.

Erbjuder större diversifiering

Som en följd kan en enskild ETF eller en fond erbjuda mer diversifiering än en enskild investerare kan ha råd med om de försökte köpa var och en av de underliggande innehaven individuellt.

Dessutom har båda investeringsformerna ett substansvärde (NAV), vilket gör det möjligt för investerare att snabbt och enkelt bestämma värdet av sina innehav.

En viktig distinktion är processen genom vilken investerare köper och säljer andelar i ETFer och fonder. Vanliga fonder köps och säljs direkt via fondbolaget som skapar och inlöser andelar i den avslutande NAV varje handelsdag. Börshandlade fonder handlas emellertid hela dagen till marknadspris precis som en aktie. Detta pris brukar alltid ligga runt NAV eftersom det annars skulle uppstå arbitragemöjligheter.

Auktoriserade deltagare

Inom ETF-ekosystemet finns också enheter som kallas auktoriserade deltagare (AP). En APs roll är att hjälpa till att underlätta effektiv ETF-handel och gå in på marknaden för att hålla ETFens marknadspris från att avvika avsevärt från dess NAV. Under perioder med extrema marknadsrörelser kan dessa avvikelser, kända som rabatter och premier, bli betydande under korta perioder. När mer normal handelsaktivitet återupptas tenderar dessa rabatter och premier att försvinna.

Vad är grejen?

Det finns de som anser att tillväxten för de börshandlade fonderna utgör ett nytt hot mot finansmarknadens stabilitet eftersom inflödena till ETFer under flera år avsevärt har överträffat dem för traditionella fonder.

Som graf 1 visar var emellertid flödena till ETFer och aktiva förvaltade fonder liknade fram till och med 2015. Sedan dess har inflöden i aktivt förvaltade fonder minskat, medan inflöden till ETF har accelererat. Förändringen handlar till lika stora delar om att investerare väljer att ta ut sitt kapital från aktivt förvaltade fonder som att de köper en ETF.

Fortfarande är ETF: er en mycket liten del av den globala marknaden för likvida finansiella tillgångar. Exempelvis hade de börshandlade fonderna 2016 cirka 3,5 miljarder dollar i totala tillgångar över hela världen. De aktivt förvaltade fondernas förmögenhet uppgick till totalt 27,1 miljarder dollar i totala tillgångarna. I förhållande till den globala marknaden för finansiella tillgångar så hade ETFerna cirka 1,17 % av marknaden och de vanliga fonderna cirka 9,03 %.

Rubriken till trots är inte en ETF en risk för finansmarknaden. En börshandlad fond är helt enkelt ett annat investeringverktyg som gör marknaden lättare för enskilda investerare. Denna marknadsutveckling har pågått i många år. För inte allt för många årtionden sedan var det fonderna som var ett nytt och annorlunda investeringsverktyg. Dessa gav investerare omedelbar och bekväm diversifiering.

Ökningen av passiva strategier, inklusive indexfonder, har sänkt förvaltningsomkostnaderna i åratal, liksom avreglering av provisioner på 1970-talet. Kombinerathar dessa utvecklingar blivit störande för industrin, men har haft liten verklig effekt på marknaderna. Kort sagt är uppkomsten av ETFer bara den senaste utvecklingen av demokratisering av finansmarknaderna och inte något att frukta som en ny marknadsrisk. Börshandlade fonder kommer emellertid med stor sannolikhet att ha stor påverkan på finansindustrin även i framtiden.