Efter presidentvalet, Kalifornien vill lämna USA

calexit Efter presidentvalet, Kalifornien vill lämna USAEfter presidentvalet, Kalifornien vill lämna USA

Calexit avser den utbrytning som Kalifornien vill göra från USA för att bli ett självständigt land. Ordet kommer från sammanslagningen av ”California exit”, och kan jämföras med Grexit och Brexit. Begreppet har kommit i förgrunden i kölvattnet av Donald Trumps seger i 2016 US presidentval – Hillary Clinton vann delstaten Kalifornien med 61% av rösterna – men det är inte Kaliforniens första självständighetsrörelse. Låt oss se varför  Kalifornien vill lämna USA.

Syftet med Calexit är att etablera landet Kalifornien genom att använda alla juridiska och konstitutionella medel för att göra det. Kampanjen beskrivs vara en icke-våldskampanj. Ledarna för denna kampanj planerar att under 2018 genomföra en rad aktiviteter och hålla en folkomröstning det följande året. Frågan för folkomröstningen är så klart om Kalifornien skall kvarstå som en delstat i USA eller inte.

En närmare titt på Calexit

Dagens Kalifornien ingick i den mexikanska provinsen Alta Kalifornien tills utbrottet av kriget mellan Mexiko och USA, det så kallade mexikanska-amerikanska kriget i maj 1846. Nästa månad, angrepp 30 amerikanska bosättare en mexikansk garnison i Sonoma och förklarade att landet var en självständig republik. En uppdaterad form av deras flagga, med trycket ” California Republic ” är för närvarande delstatens flagga. Republiken vidtog aldrig några administrativa funktioner som en regering och varade mindre än en månad innan US Navy Lieutenant Joseph Revere landade vid Sonoma och reste en amerikansk flagga.

Dagens argument för att Kalifornien suveränitet ligger i delstatens stora befolkning och ekonomisk makt. Med en bruttonationalprodukt på 2,46 biljoner dollar är den ekonomiska aktiviteten i denna delstat större än vad den är i till exempel Frankrike som hade en bruttonationalprodukt på 2,42 biljoner dollar år 2015.

Världens sjätte största ekonomi

Enligt Världsbankens siffror skulle Kalifornien vara världens sjätte största ekonomi, om det var ett självständigt land. Staten var hem för 39,1 miljoner människor i juli 2015 enligt Census Bureau, marginellt fler än som bor i Uganda; som ett självständigt land, skulle Kalifornien vara världens 36: e mest folkrika. Kalifornien kallades Sovereign Kalifornien fram till sommaren 2015, när dess ledare, New York-födda Louis Marinelli lämnade ett initiativ till Kaliforniens justitieminister kräver en oberoende folkomröstning i november 2020 och vart fjärde år därefter. Detta dokument jämför Kaliforniens införlivande i unionen till USA: s annektering av Konungariket Hawaii. I en broschyr hävdar gruppen att ”Kalifornia kunde göra mer nytta som ett självständigt land än det är i stånd att göra som en bara en stat i USA” och räknar upp nio områden där Kalifornien skulle vara bättre som ett självständigt land:

• Fred och säkerhet ”Om Kalifornien inte är en del av [USA] kommer det att göra Kalifornien till ett mindre troligt mål för repressalier från yttre fiender.” • Val och regeringen ”Kaliforniens elektorsröster har inte påverkat ett presidentval sedan 1876.” • Handel och reglering ”USA drar Kalifornien i partnerskapsavtalet Trans-Pacific som strider mot Kaliforniens värderingar.” • Skulder och skatter ”Sedan 1987 har Kalifornien har subventionerar andra stater med en förlust på tiotals och ibland hundratals miljarder dollar under ett enda räkenskapsår.” • Invandring ”Ett oberoende betyder att Kalifornien kommer att kunna bestämma över sin egen invandringspolitik som lämpar sig för delstatens blandade och unika befolkning, kultur, och ekonomi, och kommer att kunna bygga ett invandringssystem som är förenligt med Kaliforniens egna värderingar. • Naturresurser ” Ett oberoende innebär att Ett oberoende kommer att få kontroll över 46 % av delstaten Kalifornien som för närvarande ägs av USA: s regering och dess organ.” • Miljön ”Så länge som de andra staterna fortsätter att diskutera huruvida klimatförändringen är verklig, kommer de inte att fortsätta att lägga stora ansträngningar för att minska koldioxidutsläppen.” • Hälsa och medicin ”Kalifornien kan ansluta sig till resten av den industrialiserade världen att garantera hälsovård som en allmän rättighet för delstatens befolkning.” • Utbildning ” Kalifornien kommer att kunna finansiera den offentliga utbildningen, bygga om och modernisera de offentliga skolor, och betala offentliga lärare löner de förtjänar.”

Är detta lagligt?

USA konstitution tar inte direkt upp frågan om utträde; Artikel IV begränsar sig till anslutningen av nya stater och delning eller fusion av befintliga tillstånd. I början av dokumentet finns frasen ”för att bilda en mer perfekt unionen”, som ofta tolkas som en ”mer perfekt unionen” än ”evighetsunion” som beskrivs i Articles of Confederation.

Det finns två viktiga prejudikat för territoriell utbrytning i USAs historia, som börjar med de amerikanska kolonierna själva förklarade självständighet från Storbritannien. Självständighetsförklaringen ramar sina argument när det gäller universella rättigheter, snarare än brittisk lag. I praktiken vann kolonierna sin självständighet genom krig.

Utbrytning av Sydstaterna 1861

Den andra är den utbrytning av Sydstaterna 1861, vilket utlöste det amerikanska inbördeskriget. Konfederationen besegrades på slagfältet, snarare än i domstolarna, även om efterföljande rättsliga frågor som skapats av försök till självständighet ledde domstolarna att uttala sig om lagligheten i utbrytning. I Texas mot White, en tvist om en obligationsförsäljning av förbundsmedlemmen påstår, fastslog Högsta domstolen att Texas inträde i unionen bildade ”en oupplöslig relation”; det var ”sista”, ”evig” och lämnade ”ingen plats för omprövning eller återkallande, förutom genom revolution eller genom medgivande av USA.”

Med andra ord verkar Högsta domstolen att erkänna legitimiteten av självständighet genom väpnad kamp, även om det knappast är frågan; resultatet av kriget är den avgörande faktorn oavsett en domstols yttrande.

Spelar det någon roll för Calexit?

Inte heller spelar det någon roll för Calexit, som är uttalat icke-våldsam. Uttrycket ”samtycke staterna” ger en öppning, men enligt Marinelli tolkar han Högsta domstolen skall kunna föreslå en grundlagsändring som gör det möjligt att avskilja sig. Om det godkänns av två tredjedelar av båda kamrarna i kongressen, och 38 stater ratificerar det, kan Kalifornien bli självständiga. Alternativt kan två tredjedelar av delegaterna godkänna ändringen, som då skulle behöva ratificeras av 38 stater.

Huruvida denna tolkning är juridiskt hållbar är osäker. I vilket fall som helst är det ett långskott att förlita sig på två tredjedelar av representanthuset och senaten – för att inte tala om lagstiftande från två tredjedelar av de stater – att komma överens om någonting, särskilt utbrytning av dess största stat, ekonomiskt sett.

Blandade förutsättningar för fonder som satsar på vatten

Blandade förutsättningar för fonder som satsar på vatten

Med den episka torka och de vattenbrist som har plågat den amerikanska delstaten Kalifornien under flera år är det logiskt att anta att de börshandlade fonder som fokuserar på den amerikanska vattenindustrin borde kunna leverera. Vi ser emellertid att det finns blandade förutsättningar för de börshandlade fonder som satsar på vatten.

I själva verket har de fyra ETFer som fokuserar på vatten haft väldigt hetrogena utvecklingar, något som tyder på att Kaliforniens torka har lyft en del av dessa ETFer medan torkan fungerat som hämsko för andra.

First Trust ISE Water ETF (NYSEArca: FIW) och PowerShares Water Resources Portfolio (NYSEArca: PHO) är två börshandlade fonder som båda replikarar utvecklingen av de företag som har intäter som kommer från produkter som sparar och renar vatten. Detta har emellertid inte hindrat att dessa två ETFer har rasat. Leverantörer av vattenutrustning utgör huvuddelen av aktieinnehaven i First Trust och PowerShares börshandlade fonder, och dessa bolage har sett sina aktier rasa på aktiemarknaden. Bolag som Energy Recovery (NasdaqGM: ERII) och Layne Christensen (NasdaqGM: LAYN) har sett sina aktiekurser falla med mer än 30 procent som en följd av ett lägre oljepris, något som i sin tur skapar en lägre efterfrågan på deras produkter från energiföretagen. Dessa bolag utgör 3,3 procent av kapitalet i FIW och 1,4 procent av kapitalet i PHO.

Under 2015 ledde torkan i Kalifornien till att delstatens guvernör beslutade om 25-procentig minskning av vattenanvändandet och att han införde böter på upp till 10 000 USD för den som godtyckligt slösade med vatten. Om det är detta beslut eller andra orsaker som ligger bakom det faktum så har emellertid andra börshandlade fonder som fokuserar på vatten sett sina kurser utvecklas stabilt, till exempel Guggenheim S&P Global Water Fund (NYSEArca: CGW) som varit en stabil fond.

CGW är den första ETF som är helt dedikerat mot vatten. Denna börshandlade fond köper aktier i företag vars intäkter är hänförliga till global efterfrågan på vatten, till exempel infrastruktur, utrustning, instrument och material. Denna ETF äger inte aktier i Energy Recovery eller i Layne Christensen.

Den betydligt större börshandlade fonden Powershares Global Water Portfolio (NYSEArca: PIO) har cirka 280 MUSD under förvaltning och har länge varit stjärnan i denna sektor. PIO äger aktier i  36 företag som är förknippade med vattenverk, infrastruktur, utrustning, instrument och material. Liksom CGW äger inte denna ETF aktier i Energy Recovery eller i Layne Christensen.