standardavvikelse Archives

Vad är skillnaden mellan Alfa och Beta

Vad är skillnaden mellan Alfa och Beta?

Vad är skillnaden mellan Alfa och Beta Alfa och Beta är två olika sorters riskmått som investerare använder för att kalkylera, jämföra och förutsäga framtida avkastning. Dessa riskmått används ofta i fråga om fonder. Båda dessa riskmått använder ett jämförelseindex, till exempel S&P 500, Affärsvärldens Generalindex, SAX eller liknande som sedan används för att mäta den individuella aktien eller fondens prestation. Alfa och beta är två av de fem tekniska standardriskberäkningar; de tre övriga är standardavvikelse, R-kvadrat och Sharpekvot.

Alfa

Alfa kan betraktas som ett mått på en portföljförvaltare lämplighet. Till exempel är en 8 % avkastning för en aktiefond imponerande när aktiemarknaderna som helhet avkastar 4 %, men det är långt mindre imponerande när andra aktier stigit med 15 %. I det första fallet, skulle portföljförvaltaren ha en relativt hög alfa, medan det inte skulle vara sant i den andra fallet.

Om en kapitalmarknadsprismodell analys visar att portföljen skulle ha tjänat 5 procent (baserat på risk, ekonomiska förhållanden och andra faktorer), men i stället endast ger en avkastning på tre procent, då är portföljens alfa -2 procent. Investerare föredra en investering med högt alfa.

Den tekniska formeln för beräkning av alfa är: (end_price + dist_per_share – start_price)/(start_price).

Beta

Beta, det riskmått som ibland kallas för betakoefficient är tänkt att mäta volatiliteten i en specifik aktie genom att jämföra det till utförandet av en närstående jämförelseindex under en tidsperiod. Kort sagt, beta kan användas av investerare för att mäta den potentiella risken för nedgång i en aktiekurs. Även CAPM brukar användas för att beräkna Beta.

Baslinjen för alfa är noll, det vill säga investeringen beter sig som marknadens förväntningar, medan basvärdet för beta är ett. Ett betavärde på ett indikerar att en enskild aktie rör sig precis som marknaden rör sig. Är värdet mindre än ett innebär det att aktien svänger mindre än marknaden och omvänt betyder ett beta på mer än ett att aktien är mer volatil än marknaden i sin helhet.

Ett positivt alfa är alltid mer önskvärt än ett negativt. Att däremot bestämma vilket beta som är bäst är inte fullt lika enkelt, det är inte svart eller vitt. Många investerare är obenägna att ta risker och föredrar att ha ett lägre beta, medan andra föredrar att ha ett högt beta i förhoppningen om att kunna få en högre avkastning och att de skall kunna tjäna pengar på en högre volatilitet.

Tidigare resultat

Både alfa och beta är riskmått som är bakåtblickande. Alla beräkningar görs med hjälp av uppgifter som hänt i det förflutna och som varje prospekt säger till dig är tidigare resultat ingen garanti för framtida resultat. Även om det inte går att förutsäga framtida resultat så kan emellertid alfa- och beta bidra till att skilja mellan relativt bra och relativt dåliga investeringar under en given tidsperiod.

Så bygger du en långsiktig portfölj – del 1

I detta inlägg ska jag kortfattat gå igenom hur du bygger en långsiktig portfölj. Denna genomgång går att tillämpa på alla finansiella instrument som t.ex. aktier, aktiefonder och ETF:er. Jag tycker inte att det ena ska utesluta det andra. Det finns fördelar och nackdelar med samtliga finansiella instrument. Innan vi går vidare måste jag definiera två olika begrepp; korrelation och standardavvikelse. Korrelation beskriver hur två olika tillgångar samvarierar eller rör sig i förhållande till varandra. Korrelationen uttrycks som ett värde mellan 1 och -1, där 0 anger inget samband (tillgångarna rör sig alltid oberoende av varandra), 1 anger maximalt positivt samband (tillgångarna rör sig alltid åt samma håll) och -1 anger maximalt negativt samband (tillgångarna rör sig alltid åt olika håll).

Varför är det viktigt att tänka på hur två tillgångar samvarierar? Detta är avgörande för portföljens totala risk. För exempel på en korrelationsmatris, se tabell nedan. Du läser tabellen horisontellt och vertikalt. Exempel (vänstra hörnet). ”Råvaror” korrelerar med ”Råvaror” till 1. Skulle du få något annat svar är det fel. Vidare går det att utläsa att ”Sverige” (svenska aktier) har en negativ korrelation med långa svenska räntor (-0,61). Detta betyder att en investering i svenska långräntor kommer stiga i värde om den svenska börsen sjunker.

Källa: Factset

Standardavvikelse är det vanligaste riskmåttet. Detta mått uttrycks i procent och benämns ofta som volatilitet. Standardavvikelsen är ett mått på hur mycket den faktiska avkastningen kan skilja sig mot den förväntade avkastningen. Tumregler. Baserat på vissa förutsättningar (tänker inte presentera dessa) kan man dra följande slutsats. Med 67% sannolikhet hamnar den faktiska avkastningen inom +/- en standardavvikelse från den förväntade avkastningen. Exempel. Har vi en förväntad avkastning (ofta 3 års genomsnittlig avkastning) på 15% och en standardavvikelse (ofta årlig baserad på 3-års månatlig data) på 15% får vi följande beräkning: 15% +/- 15% -> intervall 0% – 30%. Detta betyder att med 67% sannolikhet kommer avkastningen i portföljen uppvisa en avkastning om 0-30% per år. Vill du ha en större sannolikhetsnivå t.ex. 95% måste du räkna med två standardavvikelser.

Nu är vi klara med teorin. Så bygger du en långsiktig portfölj – steg 1 allokering. Hur många tillgångsslag finns det? Jag använder mig av sex stycken huvudgrupper; aktier, räntor, valutor, råvaror, fastigheter och alternativa investeringar. Alternativa investeringar består av hedgefonder, private equity och realtillgångar (skog, mark m m).

I detta första steg ska man ställa sig följande två frågor:

1. Vilka tillgångsklasser vill jag investera i?

2. Hur stor andel vill jag investera i respektive tillgångsklass?

Genom att kombinera flera olika tillgångsslag med olika korrelation kan man få en högre avkastning till en lägre risk.

För exempel på förväntad avkastning och risk för olika tillgångsslag, se nedan tabell.

[table id=397 /]

Källa: SEB, Privata Affärer

Börserna med högst och lägst risk – ETF-alternativ

I indextabellen nedan ingår samma 53 börser/index som jag presenterar veckostatistik för. Samtliga dessa index går att köpa idag via ETF:er och indexfonder. Jag har medvetet tagit bort övriga index från denna analys. I detta inlägg har jag fokuserat på risk sett utifrån en treårig standardavvikelse. Standardavvikelse är ett mått på hur mycket den faktiska avkastningen kan skilja sig mot den förväntade avkastningen (historisk genomsnittlig avkastning).

En låg standardavvikelse betyder förenklat låg risk och en hög standardavvikelse betyder hög risk. Historiskt har Schweiz, Japan och USA setts som ”säkrare hamnar” när det är oroligt på de finansiella marknaderna. Stämmer denna slutsats fortfarande?

De tre börserna / index med lägst risk är:

– Nya Zeeland, standardavvikelse 9,2%

– Malaysia, 11,1%

– Schweiz, 11,9%

De tre börserna / index med högst risk är:

– Baltikum, standardavvikelse 38,7%

– Ryssland, 34,2%

– Egypten, 32,8%

För de tre börserna med lägst och högst risk finns det bl.a. följande ETF:er/börshandlade fonder tillgängliga (- information saknas):

[table id=376 /]

Källa: Factset, 29 maj 2012, all avkastning i SEK. AuM i miljoner kronor.

Samtliga dessa ETF:er/börshandlade fonder kan enkelt handlas via t.ex. Avanza (ej Tyskland) och Nordnet. För övriga ETF:er/börshandlade fonder gå till ETF-databasen på startsidan på ETFSverige.se eller klicka på bifogad länk – http://www.etfsverige.se/search.php

Baserat på vissa antaganden som jag inte kommer att presentera i detalj kan man utgå ifrån att avkastningen på börsen/börserna är normalfördelad. På grund av detta kan man tillämpa olika tumregler. Den mest användbara i detta sammanhang är denna. Med 67 procent sannolikhet hamnar den faktiska avkastningen inom +/- en standardavvikelse från den förväntade avkastningen. Jag har presenterat detta intervall i tabellen nedan.

Så ska du läsa tabellen. Sverige har en genomsnittlig avkastning de senaste tre åren på 16,87% och en standardavvikelse på 15,3%. Förväntad avkastning +/- en standardavvikelse blir då 32,19% – 1,54%.

[table id=375 /]

Källa: Factset, 29 maj 2012, all avkastning i SEK, Standardavvikelse på årsbasis baserat på månatliga avkastningar