Tre sätt att utvärdera avkastning

Tre sätt att utvärdera avkastningTre sätt att utvärdera avkastning

Vissa investerare ser bortom aktier och obligationer för att kunna göra lönsamma investeringar. Alternativa investeringar omfattar allt från råvaror till ännu mer obskyra investeringar, såsom konstföremål. Det kan vara svårt att utvärdera dessa investeringar. Det finns emellertid några nyckeltal och indikatorer för att hjälpa till att utvärdera avkastning.

Sharpekvot

Den så kallade Sharpekvoten, också kallad Sharpe ratio, mäter avkastningen på en riskjusterad basis. Sharpekvoten har blivit mycket vanligt i finansindustrin sedan den lanserades av William Sharpe 1966. En högre Sharpe-kvot innebär att tillgången har en större riskjusterade avkastning.

Sharpekvoten är den genomsnittliga avkastningen utöver den riskfria räntan per enhet volatilitet, eller den risk som tas. Formeln för beräkning tar den genomsnittliga avkastningen på investeringen minus den riskfria räntan. Avkastningen på statsskuldväxel används oftast som riskfri avkastning. Sharpe kvoten kan beräknas på olika tidsramar, till exempel på en vecka, månad eller år.

Sharpekvoten mäter avkastningen samtidigt som den tar standardavvikelsen i beaktande. Avkastning som har en högre standardavvikelse har naturligtvis större risk. Sharpekvot inte ett perfekt mått på risk när det gäller att utvärdera avkastning.

Indikatorn har svårt att ta hänsyn till onormala fördelningar av avkastning såsom kurtosis, feta svansar och skevhet. Det förutsätter att avkastningen är normalfördelad såsom en klockformad kurva, men många alternativa placeringar använder derivat och andra mer komplexa tillgångar med asymmetrisk utdelning. Detta kan leda till skeva fördelningar. Sharpekvoten är inte att mäta risken och genomförandet av sådana avkastningsfördelningar korrekt.

Sortino Ratio

Ett annat riskmått som tar hänsyn till risken för volatilitet är Sortino kvoten. Det är en modifiering av Sharpekvoten, men detta riskmptt mäter den nedre avvikelsen i motsats till Sharpekvoten. Sharpekvoten skiljer inte mellan ökad och minskad volatilitet.

För investeringar som skeva mot positiva resultat, kan detta leda till en lägre Sharpekvot, eftersom den behandlar all volatilitet densamma. I själva verket borde investerare se positivt på skeva investeringar. Ändå finns det en risk för att resultat som har positivt skev i det förflutna inte kan fortsätta att utföra på samma sätt i framtiden. Detta är samma för alla investeringar. Tidigare prestationer är inte nödvändigtvis ett tecken på framtida resultat.

Sortinokvoten beräknas som den förväntade avkastningen minus den riskfria avkastningen. Detta divideras sedan med standardavvikelsen av negativa tillgångsavkastning. Sortinokvoten är ett bättre mått för hög volatilitetsportföljer. Sharpekvoten är bättre för att mäta avkastningen på en låg volatilitetsportfölj.

Return on investment (ROI)

Return on investment (ROI), eller avkastningen på investeringen är ett annat sätt att mäter effektiviteten i en investering. ROI är användbart för att jämföra effektiviteten i ett antal olika investeringar. ROI mäter en investerings avkastning jämfört med kostnaden för investeringen. Formeln är ROI minus kostnaden för investeringen, sedan delas det med kostnaden för investeringen

Det finns vissa nackdelar med att använda den enkla ROI. Det underlåter att ta hänsyn till längden på investeringen, och det förutsätter att tidsramarna för alla investeringar är desamma. För att få en mer rättvisande bild, måste ROI anpassas för att ta hänsyn till längden på investeringen.

Även om ROI ofta används så mäter detta riskmått inte volatiliteten i avkastningen på investeringarna. Till skillnad från Sharpekvot så kan avkastningen på en investering (så länge den är positiv), ses som attraktiv. Trots denna begränsning är ROI fortfarande ett riskmått att överväga när det gäller att utvärdera avkastning.

Vad är skillnaden mellan Alfa och Beta

Vad är skillnaden mellan Alfa och Beta?

Vad är skillnaden mellan Alfa och Beta Alfa och Beta är två olika sorters riskmått som investerare använder för att kalkylera, jämföra och förutsäga framtida avkastning. Dessa riskmått används ofta i fråga om fonder. Båda dessa riskmått använder ett jämförelseindex, till exempel S&P 500, Affärsvärldens Generalindex, SAX eller liknande som sedan används för att mäta den individuella aktien eller fondens prestation. Alfa och beta är två av de fem tekniska standardriskberäkningar; de tre övriga är standardavvikelse, R-kvadrat och Sharpekvot.

Alfa

Alfa kan betraktas som ett mått på en portföljförvaltare lämplighet. Till exempel är en 8 % avkastning för en aktiefond imponerande när aktiemarknaderna som helhet avkastar 4 %, men det är långt mindre imponerande när andra aktier stigit med 15 %. I det första fallet, skulle portföljförvaltaren ha en relativt hög alfa, medan det inte skulle vara sant i den andra fallet.

Om en kapitalmarknadsprismodell analys visar att portföljen skulle ha tjänat 5 procent (baserat på risk, ekonomiska förhållanden och andra faktorer), men i stället endast ger en avkastning på tre procent, då är portföljens alfa -2 procent. Investerare föredra en investering med högt alfa.

Den tekniska formeln för beräkning av alfa är: (end_price + dist_per_share – start_price)/(start_price).

Beta

Beta, det riskmått som ibland kallas för betakoefficient är tänkt att mäta volatiliteten i en specifik aktie genom att jämföra det till utförandet av en närstående jämförelseindex under en tidsperiod. Kort sagt, beta kan användas av investerare för att mäta den potentiella risken för nedgång i en aktiekurs. Även CAPM brukar användas för att beräkna Beta.

Baslinjen för alfa är noll, det vill säga investeringen beter sig som marknadens förväntningar, medan basvärdet för beta är ett. Ett betavärde på ett indikerar att en enskild aktie rör sig precis som marknaden rör sig. Är värdet mindre än ett innebär det att aktien svänger mindre än marknaden och omvänt betyder ett beta på mer än ett att aktien är mer volatil än marknaden i sin helhet.

Ett positivt alfa är alltid mer önskvärt än ett negativt. Att däremot bestämma vilket beta som är bäst är inte fullt lika enkelt, det är inte svart eller vitt. Många investerare är obenägna att ta risker och föredrar att ha ett lägre beta, medan andra föredrar att ha ett högt beta i förhoppningen om att kunna få en högre avkastning och att de skall kunna tjäna pengar på en högre volatilitet.

Tidigare resultat

Både alfa och beta är riskmått som är bakåtblickande. Alla beräkningar görs med hjälp av uppgifter som hänt i det förflutna och som varje prospekt säger till dig är tidigare resultat ingen garanti för framtida resultat. Även om det inte går att förutsäga framtida resultat så kan emellertid alfa- och beta bidra till att skilja mellan relativt bra och relativt dåliga investeringar under en given tidsperiod.