Passiva fonder, därför går de bättre än aktiva fonder

Passiva fonder, därför går de bättre än aktiva fonderPassiva fonder, därför går de bättre än aktiva fonder

Inom finansindustrin pågår just nu en debatt om passiva fonder och aktivt förvaltade fonder. Vanguard har varit en av de mer högljudda aktörerna när det gäller att utvärdera aktiva förvaltare och konsekvenserna av aktiebaserade investeringsstrategier. Akademiska studier bekräftar Vanguards hypotes, att de flesta av förvaltarna som påstår sig bedriva aktiv förvaltning inte klarar av att leverera ett alfa. Det är sällan som aktiva förvaltare som helhet klarar av att ge sina investerare en överavkastning.

Varför har aktiva förvaltare så svårt att slå index?

Majoriteten av investerare försöker att tillföra värde genom att välja enskilda aktier. Investerare väljer ett företag eller tema mer än andra. Förvaltare tillbringar sin tid med att söka efter ineffektivitet i värderingen av enskilda företag för att å en avkastning som är bättre än index.

Problemet är att det på alla marknader är samma sak som gäller, ju fler individer som fokuserar på att hitta ineffektivitet, desto mindre ineffektivitet finns att utnyttja. Felprissättningarna hittas snabbare ju fler det är som letar efter dem. Det betyder att de stora förvaltarna måste ha en enorm budget för personal som letar efter de felprissatta aktierna. Många av de stora förvaltarna klarar ändå inte av att överträffa resultatet för passiv indexförvaltning efter det att de tagit ut sina avgifter.

Är den enda lösningen då en statisk fördelning av passiva, marknadsvägda placeringar? Nej – ineffektivitet kommer alltid att finnas. Därför bör planen vara att söka ineffektivitet och utnyttja den.

När alla investerare fiskar i samma damm finns det större möjligheter att hitta fisken i andra dammar, och fiska där det finns större möjligheter.

Akademisk forskning visar genomgående att de två största komponenterna till långsiktig avkastning är deltagandet och tillgångsallokering. Det är emellertid få av de stora investerarna som fokuserar på detta. Istället väljer de att lägga sin energi på att hitta nästa Google, Apple eller Procter & Gamble.

Denna fråga betonades i en CNBC panel den 20 oktober 2015 med ledare från tre framstående fondbolag. Alla främjade aktiv förvaltning, med fokus på aktieurval och hävdade att 2015 var det år då stockpicking skulle slå passiv förvaltning. När värden frågade om de någonsin gör tillgångsallokering eller marknadsdeltagande, VD för en sa att de lämnar beslutet till klienten. Dessa tre stora värdepappersföretag medgav att de lämnade de två viktigaste investeringsbesluten till klienten.

Några myter om börshandlade fonder

Några myter om börshandlade fonder

I takt med att intresset för börshandlade fonder växer så har också antalet kritiker kommit att öka. Det är inte ovanligt att vi hör ett antal påstående om saker som är unika för börshandlade fonder som investerare bör ha koll på. Det gäller att skilja fakta från fiktion och av den anledningen krossar vi några myter om börshandlade fonder.

Så är till exempel många investerare oroliga för att ETFer orsakar en ökad volatilitet på aktiemarknaden. Detta är fel, det är inte svansen som viftar på hunden, det är tvärtom. Handelsvolymerna för börshandlade fonder stiger normalt sett under perioder av en ökad volatilitet, men det är en effekt av volatiliteten, inte en orsak.

Det är däremot sant att handeln för en börshandlad fond har en högre korrellation än för handeln i enskilda aktier, men det är naturligt då en ETF vanligen fungerar som en proxy för ett index. Credit Suisse har noterat att en högre volatilitet innebär en mer aktiv ETF-handel. Enligt Credit Suisse kan detta förklaras av att många förvaltare använder sig av börshandlade fomder som ett taktiskt instrument eller för en mer aktiv kortsiktig handel, till exempel när de har för avsikt att gå kort på en delmarknad. Då makroekonomisk oro utlöser en volatilitet på aktiemarknaden har allt fler investerare valt att använda sig av ETFer för att fånga de möjligheter den ökade volatiliteten för med sig.

Förstahandsvalet för en bred exponering

ETFer har kommit att bli förstahandsvalet för många förvaltare som önskar en bred exponering. Credit Suisse räknar med att handeln med börshandlade fonder svarade för 29 procent av den dagliga handeln på de amerikanska börserna under förra året. Under den första veckan i januari stod ETFer för en genomsnittshandel på 111MUSD per dag, eller en tredjedel av handeln i USA,

Vissa marknadsobservatörer är emellertid bekymrade för börshandlade fonder med hävstång och inverterade eller omvända ETFer. Det har emellertid visat sig att denna typ av ETFer gr en högre sofistikerad struktur men utan att öka risken för aktiemarknaden som helhet.

Dessa anpassade ETFer försöker att återspegla en hävstång eller en invers av en viss marknad på daglig basi, vilket innebär att de återställer avkastningen på en daglig basis. En följd av detta är att de sammansatta effekterna av de dagliga återställningarna gör att dessa börshandlade fonder inte perfekt återspeglar sina mål på lång sikt. Några bedömare har varnat att dessa inriktade fonder lägger till volatilitet på marknaden. Den marknadsandel som hävstångs-ETFer och inverterade börshandlade fonder har utgör endast en mycket liten andel av marknaden. Totalt sett utgör ETF-marknaden 2 biljoner dollar, varav som hävstångs-ETFer och inverterade börshandlade fonder svarar för mindre än två procent, cirka 30 miljarder dollar.