Nickel and aluminium ETPs saw inflows as trade-war punishment on industrial metals reprieve
ETF Securities Weekly Flows Analysis – Nickel and aluminium ETPs saw inflows as trade-war punishment on industrial metals reprieve
Highlight
Long nickel and aluminium ETPs saw the highest inflows since February 2018 as prices begin to recover.
Gold ETPs receive first inflows in six weeks
Turkish woes pressure the Euro
Long nickel and aluminium ETPs saw the highest inflows since February 2018 as prices begin to recover. Nickel prices rallied 2.5% while aluminium rallied 4.2% last week as the market appears to be shifting focus to the supply disruptions that US protectionism is likely to cause. Long nickel ETPs received US$31.2mn while long aluminium ETPs received US$6.5mn. As we pointed out in Trade wars: price optimism ahead for metals?, the market appears to be wavering between protectionism being positive and protectionism being negative for prices. In the first bout of tariff announcements in February 2018, prices trended down. Then between April and June prices rallied as the supply disruptions came into focus. As the Trump administration rattled its protectionist sabres more intensely, the market had been concerned about the damage to global growth, with prices declining for most of June and July. The reopening of several mines in the Philippines in June (following their closure in February 2017 for environmental violations) added further headwinds to the metals’ performance. But as of last week the market shifted focus back to supply disruptions despite the intensity of Trump’s threats of trade wars revving up a gear. Copper only managed to gain 0.1% as the strike at Escondida (the world’s largest copper mine) was averted at the last minute as the Chilean government began to act as a mediator between the Union and BHP Billiton. However, if an agreement on the wage contract is not agreed by the 14th August 2018, a strike could be back on the cards.
Long gold ETPs received the first inflow in six weeks, amounting to US$26mn. Although gold prices remained lacklustre, some investors are now coming to believe that the price decline has been overdone. We certainly hold that view. Although the US Dollar is strengthening, US Treasury yields have not risen as much as we had expected back in June and US inflation is running at a 6-year high. Overly-subdued investor sentiment for the metal (both in futures and ETP markets) accounts for the poor price performance. If that is now turning a corner, we could see gold prices play catch-up. Our estimated base case is for gold to reach US$1307 by June 2019, up 8% from today’s levels (see Gold outlook). Economic disarray in Turkey, with a sharp Lira depreciation (which had knock-on contagion to the Euro last week), could send investors looking for haven assets. Gold has traditionally played the role of a safe haven asset in many investors portfolios.
Second week of short USD, long EUR ETP inflows likely to lead to disappointment. Last week there were US$5.9mn inflows into Short USD, long EUR ETPs. The prior week there were US$5.6mn of inflows. In the past week the Euro depreciated close to 2% against the US Dollar as investors feared contagion into the European banking system from exposure to Turkish loans.
For more information contact:
ETF Securities Research team
ETF Securities (UK) Limited
T +44 (0)207 448 4330
E research@etfsecurities.com
Important Information
This communication has been issued and approved for the purpose of section 21 of the Financial Services and Markets Act 2000 by ETF Securities (UK) Limited (“ETFS UK”) which is authorised and regulated by the United Kingdom Financial Conduct Authority (the “FCA”).
The information contained in this communication is for your general information only and is neither an offer for sale nor a solicitation of an offer to buy securities. This communication should not be used as the basis for any investment decision. Historical performance is not an indication of future performance and any investments may go down in value.
This document is not, and under no circumstances is to be construed as, an advertisement or any other step in furtherance of a public offering of shares or securities in the United States or any province or territory thereof. Neither this document nor any copy hereof should be taken, transmitted or distributed (directly or indirectly) into the United States.
This communication may contain independent market commentary prepared by ETFS UK based on publicly available information. Although ETFS UK endeavours to ensure the accuracy of the content in this communication, ETFS UK does not warrant or guarantee its accuracy or correctness. Any third party data providers used to source the information in this communication make no warranties or representation of any kind relating to such data. Where ETFS UK has expressed its own opinions related to product or market activity, these views may change. Neither ETFS UK, nor any affiliate, nor any of their respective officers, directors, partners, or employees accepts any liability whatsoever for any direct or consequential loss arising from any use of this publication or its contents.
ETFS UK is required by the FCA to clarify that it is not acting for you in any way in relation to the investment or investment activity to which this communication relates. In particular, ETFS UK will not provide any investment services to you and or advise you on the merits of, or make any recommendation to you in relation to, the terms of any transaction. No representative of ETFS UK is authorised to behave in any way which would lead you to believe otherwise. ETFS UK is not, therefore, responsible for providing you with the protections afforded to its clients and you should seek your own independent legal, investment and tax or other advice as you see fit.
Revenue analysis underlines need for small cap diversification
Fears at the prospect of a global trade war has caused huge volatility in equity markets in 2018; yet for those looking to maintain long-term allocations to equities, there are segments of the equity market that tend to be less affected by the current issues.
Small cap stocks in particular, many of which tend to be less global and more domestically-focused, generally export less than their large cap peers on a regional basis, which can provide some protection for future revenue streams.
Local revenue vs global revenue for small cap companies on a regional basis
Analysis shows that European small caps generate almost twice the weighted average revenue from within Europe as companies within the large cap focused MSCI Europe Index. This suggests that if investors have a desire to allocate to Europe but wish to invest in non-exporters, one approach is to focus on small cap equities. It’s also important to make the connection to currency performance, as export-oriented firms tend to benefit when their home currency weakens, and their goods and services become less expensive in their targeted markets abroad. Over the last 12 months1, the euro appreciated 16.2% against the U.S. dollar and the British pound appreciated 13.9% against the U.S. dollar.
Looking at other regions there are distinct differences. In Japan, small caps derive more than 80% of their weighted average revenue inside Japan. Emerging markets meanwhile exhibit the smallest difference when comparing the weighted average revenue distribution of smaller companies to larger companies.
U.S. small caps were in focus after President Trump’s 2016 election victory, as it was assumed that a Republican victory would result in corporate tax reform. U.S. small caps do derive a higher proportion of revenues from inside the U.S. than larger caps and therefore have greater potential for earnings growth now that corporate tax rates have been lowered.
For investors considering portfolio exposure and asset allocation to small cap equities, it is crucial to understand geographical revenue differences when considering which strategy may be most appropriate. Furthermore, deeper analysis shows that regional small caps indices also deliver distinctly different performance.
Small cap performance on a regional basis
The chart above shows that small cap stocks have underperformed in the U.S. over several time horizons but outperformed in Europe, Japan and the emerging markets. The U.S. comparison clearly exhibits a distinct difference to the other global regions shown, in that small caps underperformed large caps over each period.
On a one-year basis, the comparison was particularly challenging. A key contributor to this is that many global currencies have strengthened significantly against the U.S. dollar over the past year. This has created a tailwind for U.S. large cap multinational exporters, but since small cap companies don’t export to the the same extent, it has not impacted them to an equivalent degree.
Additionally, the strong performance of large cap U.S. equities exhibiting sensitivity to momentum as a factor, leading the industry and media to create acronyms like F-A-N-G (Facebook-Amazon-Netflix-Google) has also contributed to the large cap performance advantage.
Allocation to small cap equities can provide much-needed diversification for investors; but when considering portfolio exposure and asset allocation, it is important investors understand and consider geographical differences between performance and revenue streams.
Source: Bloomberg. Data is as of 31 Mar. 2018. Past performance is not indicative of future results. You cannot invest directly in an Index. USA refers to the difference in average annual returns of the WisdomTreeU.S. SmallCap Dividend Index and the S&P 500 Index. Europe refers to the difference in average annual returns of the WisdomTree Europe SmallCap Dividend Index and the MSCI Europe Index, with returns measured in euro terms. Emerging Markets refers to the difference in average annual returns between the WisdomTree Emerging Markets SmallCap Dividend Index and the MSCI Emerging Markets Index. Japan refers to the difference in average annual returns between the WisdomTree Japan SmallCap Dividend Index and the MSCI Japan Index.
Missa inte stora möjligheter med infrastrukturinvesteringar
Under två år har infrastrukturinvesteringar, inklusive börshandlade fonder, fått ökad uppmärksamhet. IShares US Infrastructure ETF (CBOE: IFRA) är ett nytt sätt att investera på det temat. IFRA lanserades tidigare i månaden.
IShares US Infrastructure ETF försöker reflektera prestandan för NYSE FactSet US Infrastructure Index, vilket inkluderar amerikanska företag som är inriktade på infrastrukturaktiviteter, enligt ett prospektblad.
Specifikt faller komponentinnehav under en av de 95 infrastrukturrelaterade industrier som definieras av FactSet Revere Business Industry Classification System. Varje företag är klassificerat som antingen kategori 1 eller kategori 2. Kategori 1-företag är infrastrukturföretagen och kategori 2 är ägare av anläggningstillgångar och operatörer. Indexet är likaviktat
Investerare väntar på Trumps infrastrukturstöd
När Trump valdes till president lovade han stora investeringar i infrastruktur. Sedan dess har investerare ivrigt väntat på att komma fram till att erkänna att det skulle kunna få stor inverkan om de genomfördes eftertänksamt skriver BlackRock i en ny kommentar. ”Vi tror fortfarande att utsikterna till någon form av infrastrukturpaket ser positiva ut. Det är dock också viktigt att överväga det bredare fallet för att investera i infrastrukturföretag och att förstå nyanserna att investera i tillgångsklassen.”
IFRAs infrastruktur för kategori 1 omfattar företag inom bygg- och ingenjörstjänster, maskiner och material. Kategori 2- eller infrastrukturförvaltare och operatörer är företag som är förknippade med traditionell investeringar i egenkapitalinfrastruktur, inklusive energitransport och lagring, järnvägstransporteroch verktyg.
En undersökning som genomfördes 2017 hos institutionella investerare som ansvarar för 7 000 miljarder dollar visade att 90,3% av tillgångsägarna hade för avsikt att öka sina investeringar i infrastruktur under de kommande 3-5 åren. Det är en ökning från 65% föregående år, enligt BlackRock.
En biljon dollar
Medan han kampanjade, lovade president Donald Trumps att spendera en biljon dollar (1,000,000,000,000 USD). Detta skulle användas för det ökade amerikanska infrastrukturbehovet och sågs som en potentiell katalysator för de börshandlade fonderna som investerar i infrastruktur. Det kan dock ta lite tid för infrastruktur ETFerna att se den fulla fördelen av Trumps fortsatta infrastrukturplaner.
”Ett försämrat offentligt infrastruktursystem hotar den fortsatta konkurrenskraften och den framtida ekonomiska tillväxten i USA”, skriver BlackRock. ”Men erkännandet på båda sidor av gången av behovet av djärv åtgärd ger skäl för optimism. Noterade infrastrukturaktier ger ett likvida sätt att söka både medellång sikt kapitalappreciering och inkomstströmmar på lång sikt. Institutionella investerare har länge inkluderat infrastruktur i sina strategiska tillgångsinvesteringar. Småsparare kanske vill överväga att göra detsamma.”
Fem börshandlade fonder som satsar på alternativ energi
Alternativ energi har inte varit så lukrativt som miljömedvetna investerare skulle vilja. Samtidigt har Trump-administrationen valt att främja lagstiftning som minska resurserna för alternativ energi vilket gör att framtiden kan bli turbulent för dessa fem börshandlade fonder som satsar på alternativ energi.
De investerare som är intresserade av att få viss exponering för denna potentiellt lönsamma marknad kan emellertid diversifiera i flera företag genom att köpa börshandlade fonder som satsar på alternativ energi.
Global uppvärmning en möjlighet för dessa ETFer
Potentialen för denna sektor är väldigt stor på grund av ökad medvetenhet om global uppvärmning och uttömning av oljereserver över tiden. Dessutom förväntas oljepriset fortsätta öka, vilket gör alternativ energi mer attraktiv för många konsumenter. Detta kan förstärka bottenlinjerna hos alternativa energibolag.
Vi har tittat på fem börshandlade fonder som satsar på alternativ energi. De har valts ut baserat på kapital under förvaltning, förvaltningskostnad och likviditet. Samtliga dessa ETFer rusade under 2017 men hade en svårare start under 2018.
Guggenheim Solar ETF (TAN)
TANspårar Mac Global Solar Energy Index. Denna fond gör minst 90 % av sina placeringar i värdepapper från indexet. Medan TAN har varit volatil tidigare, hade den ett succéår 2017, och ökade nästan 50 %. Värdeökningen skedde på den växande efterfrågan på solenergi jämfört med andra alternativa energikällor på global nivå. Denna ETF har en tilltalande utdelning, ser ut att fortsätta dra nytta av solens efterfrågan 2018 och verkar inte skadas av Trump-administrationen som potentiellt kan minska resurserna för alternativ energi.
PBW ger exponering mot amerikanska företag som arbetar med att skapa renare energi. PBW följer WilderHill Clean Energy Index och investerar minst 90 % av sina tillgångar i aktier från detta indexet. Denna ETF har cirka 40 aktier i sin korg och svarar för mer än 4,4 % av de totala tillgångarna.
First Trust Nasdaq Clean Edge Green Energy ETF (QCLN)
QCLN är för investerare som vill fokusera på grön energi. Denna ETF spårar Nasdaq Clean Edge Green Energy Index. Förutom att investera 90% av sina tillgångar i aktier från indexet, kapitalviktar QCLN sina investeringar så att större företag har större vikt. Detta är känt som marknadsallokering på marknaden. Trots detta anstränger förvaltarna gränser för hur mycket pengar som kan placerar i en viss aktie för att undvika överexponering mot stora aktier i indexet.
VanEck Vectors Global Alternative Energy ETF (GEX)
Denna ETF spårar Ardors Global Index. Fokus här är företag områden som anses vara alternativ energi. Definitionen av ”alternativ energi” för denna ETF är ett företag som skapar kraft genom miljömedvetna medel. Det finns små och medelstora företag i portföljen samt utländska företag.
S & P Global Clean Energy Index är referensvärdet för denna ETF, som upprätthåller en 90 % koncentration av tillgångar i värdepapper från indexet. Upp till 10 % av tillgångarna kan vara i terminer, optioner och swapkontrakt.
ICLN investerar också i företag som inte ingår i det underliggande indexet. Det finns också fokus på likviditet. Fonden söker rena energibolag som handlas i volymer som är tillräckligt höga för att göra dem enklare att handla än några mindre alternativa energiaktier.
Alternativ energi har ännu inte producerat ett högt lönsamt företag, men för investerare som är villiga att vara tålmodiga och väntar på ökat konsumentintag och statsbidrag, kan ETFer vara ett attraktivt sätt att komma in i sektorn.
Vilken inverkan kommer handelstullarna att få på börsen?
En av förra veckans stora diskussionsämnen har varit de handelstullarna som USA införde i förra veckan. Handelstullarna orsakade oro på börserna och fick många investerare att ställa sig avvaktande vid sidlinjerna.
“From this moment on, it’s going to be America First. Every decision on trade, on taxes, on immigration, on foreign affairs, will be made to benefit American workers and American families. We must protect our borders from the ravages of other countries making our products, stealing our companies, and destroying our jobs. Protection will lead to great prosperity and strength.” – From President Trump’s inaugural address on January 20, 2017
President Trump pratade om handel i hans inledande tal. Den amerikanska industrin, de globala marknader och USAs handelspartners informerades om att handelspolitik och protektionism skulle ha högsta prioritet i hans administration. Men seriösa handelsåtgärder tog ett steg tillbaka 2017 på prioriteringar som pressats av kongressens republikaner, som hälso- och sjukvård och skatter, för att inte tala om påtryckningar från personal i Vita huset. Det var kanske bara en fråga om tid innan förvaltningen återvände till en långvarig prioritering och sina kampanjlöften.
Handelstullarna kommer höjas kraftigt
Trump tillkännagav den 1 mars att hans administration planerar att kraftiga höja handelstullarna på import av stål och aluminium till USA. USA skall dessutom införa nya tariffer. Handelstullarna kommer att ligga på 25 procent på stål och 10 procent på aluminium vilket omedelbart sänder börsen till rött. S & P 500 förlorade 1,33 procent medan Dow Jones, som inkluderar tunga användare av stål (som Ford) sjönk 1,68 procent. Samtidigt steg aktiekursen på US Steel, som förväntas dra fördel av de föreslagna tullarna, 5,75 procent.
Reaktionen från nästan alla amerikanska industrier utom stål och ekonomer har varit överväldigande negativa, med allvarliga varningar att detta skulle vara början på ett handelskrig. Men marknaden har återhämtat sig i nyheterna om att tullarna skulle vara mer begränsade, och exkludera Kanadaoch Mexiko, och lämnar dörren öppen för andra utläggningar. Samtidigt fortsätter presidenten att säga handelskriget i själva verket är bra och Amerika är väl positionerat för att vinna detta.
Låg ekonomisk påverkan
I teorin skulle stål- och aluminiumkostnaderna stiga, vilket ökar priset på färdiga varor för konsumenterna. Alternativt att företagen skulle komma att bära den högre kostnaden själva om de bestämmer att höjning av priser skulle minska efterfrågan. Om till exempel om Toyota höjer priset på sina bilar, kan konsumenterna köpa mindre Toyotas. I så fall skulle vinstmarginalerna minska och investerare skulle drabbas. Toyota kan också välja att tillverka sina bilar utanför USA, där tullarna inte gäller, och sedan skicka dem till USA för försäljning. Detta är ett scenario som skulle öka handelsunderskottet, motsatsen till vad administrationen söker.
En annan sak att överväga ur makroekonomisk synpunkt är var USA befinner sig i sin konjunkturcykel. Det yttersta målet med de nya handelstullarna är att öka BNP-tillväxten genom att minska handelsunderskottet. För att detta ska fungera skulle amerikanska konsumenter behöva gå från att köpa utländska varor till de som produceras inom landet. Denna strategi skulle fungera om USA hade en hel del leveranssidor, det vill säga mer lediga arbetare och industriell kapacitet. Men med arbetslöshet nära 4 procent är det ifrågasättande hur mycket utrymme det finns. Avlastning av hushållsproduktion kan mycket väl leda till en stigande inflation, vilket i sin tur skulle leda till en mer aggressiv penningpolitik som så småningom sänder ekonomin in i en lågkonjunktur.
Handelstullarna på stål och aluminium har en relativt låg påverkan
För närvarande skulle de föreslagna handelstullarna på stål och aluminium påverka importen till USA med mindre än 2 procent. Den generella inverkan på ekonomin skulle vara liten. Vissa branscher, som biltillverkning, olja och gas, bryggerier och konstruktion, skulle emellertid ta en oproportionerlig andel av den ekonomiska träffen. The Trade Partnership, ett konsultföretag, uppskattar att den amerikanska ekonomin kommer att se en nettoförlust på 146 000 arbetstillfällen. Sysselsättningsvinsterna inom stål- och aluminiumsektorerna mer än raderas av sysselsättningsförluster i andra tillverkningssektorer som metaller och motorfordon och delar. Minskade bilförsäljningar som en följd av prishöjningar kan gör att bilindustrin förlorar upp till 40 000 jobb, vilket är en tredjedel av hela den amerikanska stålarbetskraften. Dessa uppskattningar utesluter eventuella konsekvenser av återbetalningspriser av handelspartner som omfattas av tullarna.
Å andra sidan, då Kanada och Mexiko utesluts, i alla fall för tillfället, och vinklar rum som erbjuds andra amerikanska allierade, kan effekterna från dessa taxor vara ännu mer begränsade än de ovan angivna uppskattningarna. Med tanke på den inhemska protektionismen utesluter tillhandahållande av undantag effektiviteten av tullarna. Ett icke-befriat land, som Kina eller Ryssland, kan eventuellt exportera stål och aluminium till ett undantaget land som Kanada innan detta skickas vidare till USA.
Naturligtvis kommer det ekonomiska fallet inte att hända på en gång. Det är mer sannolikt att det sker över tiden eftersom andra länder inför tullar och väljer att retaliera på sätt som skapar mer politiskt tryck än ekonomisk smärta.
Betydande geopolitisk inverkan
USA har infört handelstullarna tidigare, men de har då visat sig vara ineffektiva. President George W. Bush införde en tull på 30 % för t stål år 2002. Dessa omvändes två år före planerad utgångsperiod, eftersom USAs handelspartner klagade hos Världshandelsorganisationen (WTO) och införde egna återkravsavgifter. Senare införde president Obama avgifter på mer än 500 procent på en viss typ av kinesiskt stål och 30 procent av avgifter på kinesiska däck, något som slutade med att priserna för konsumenterna höjdes.
Nyckeln är att tidigare förvaltningar har använt antidumpningstariffer. De hävdade att ett annat land illegitimt subventionerar sin export till USA för att döda den amerikanska industrin och sålunda genom WTO-reglerna, får de ta ut en avgift för exporten. Vanligtvis tar det utsatta landet problemet med WTO, och antingen blir tullarna olagliga eller så får ta ut egna avgifter.
Trump går emellertid en annan väg.
Baserat på hans handelssekreterare, Wilbur Rosss förslag, använder han en sällan använd ”232-tariff”, som bygger på nationell säkerhet snarare än antidumpning. Formella restriktioner baserade på denna motivering har använts endast två gånger tidigare – Irans oljeimport 1979 och import av libyska olja1982.
Logiken är att Amerika vill skydda sin militära kraft och vill inte vara beroende av utländsk import för att upprätthålla detta. Ironiskt nog är försvarsdepartementet emot sådana över hela linjen. Den amerikanska militären skulle vara nöjd med den amerikanska metallindustrins nuvarande kapacitet, om den skulle komma till en situation då det var allt som den måste förlita sig på. Dessutom är de största källorna till USA: s stålimport som utgör 30 procent av det stål som konsumeras i USA från amerikanska allierade, däribland Kanada, Europeiska unionen (EU), Brasilien, Sydkoreaoch Japan.
Den nationella säkerhetsstrategin för tariffer utgör ett prejudikat för andra länder att använda en liknande motivering för att införa återkallande åtgärder. Till skillnad från WTO skulle det inte finnas några ramar för att lösa handelstvister. Intressant nog föreslår Vita Husets ekonomiska rapport att USA har haft största framgång med WTO: s tvistlösningsmekanism.
”USA har vunnit 85,7 procent av de fall som landet har initierat för WTO sedan 1995, jämfört med ett globalt genomsnitt på 84,4 procent. Kinas framgångsgrad är däremot bara 66,7 procent. De flesta amerikanska WTO-ärenden riktar sig mot Kina (21) och Europeiska Unionen (19). När USA är svaranden, vinner det fortfarande 25 procent av tiden, en takt som är bättre än den globala genomsnittskvoten på 16,6 procent. I jämförelse har EU och Japan vunnit 0 procent av de fall som väckts mot dem, medan Kina har vunnit endast 5,3 procent av tiden. ”
Amerikanska allierade kommer mest att känna av nya taxor
Tarifferna är uppenbarligen inriktade på att bekämpa kinesisk överkapacitet och dumpning av billigt stål på världsmarknaden. Verkligheten är emellertid att Kina endast var den 10: e största leverantören av stål till USA 2017, trots att landet producerar mer än hälften av världens stål. Som ekonomen Chad Bown (Peterson Institute for International Economics) påpekar, beror det på att de nuvarande tarifferna riktar sig till nästan 94 procent av importerat kinesiskt stål.
EU-medlemsländerna tillhandahåller kollektivt den största mängd utländska stål till den amerikanska industrin (värd 6,2 miljarder dollar år 2017), medan Kanada, Mexiko, Brasilienoch Tysklandutgör de 4 främsta exportörerna av stål till USA. Mindre än 40 procent av dessa länders stålexport omfattas för närvarande av avgifter. Under de nya taxorna kommer 100 % av stålexporten att omfattas.
Historien är liknande för aluminium. Handelsskydd är relativt nytt för denna bransch, men Kina är målet för befintliga avgifter. Mer än 95 % av den kinesiska aluminiumexporten till USA är redan föremål för avgifter. De flesta andra länder har för närvarande inga avgifter på sin aluminiumexport till USA.
Bown uppskattar att de nya taxorna på stål och aluminium skulle påföra amerikanska handelspartner (exklusive Kanada och Mexiko) förluster på 10 miljarder dollar per år. Mer än 60 procent av dessa förluster skulle påverka amerikanska allierade, inklusive Europeiska unionen (2,6 miljarder dollar), Sydkorea (1,1 miljarder dollar), Brasilien (1,0 miljarder dollar), Japan (0,7 miljarder dollar), Taiwan (0,5 miljarder dollar) och Turkiet ). Kinas export beräknas drabbas av kostnader som är mindre än 700 miljoner dollar.
En tvist hos WTO kan ta många år i anspråk. Dessutom så måste eventuella omedelbara återbetalningstariffer av handelspartner överensstämma med dessa uppskattningar. Det antas givetvis att andra länder, eller block som EU, följer den vanliga WTO-lekboken.
Vad händer sen
Som vi nämnde tidigare kommer de politiska effekterna av handelstullarna sannolikt att vara större än de ekonomiska konsekvenserna. USAs handelspartners kommer förmodligen att införa återbetalningspriser som är specifikt inriktade på att påverka den politiska debatten i USA.
Samtidigt föreslår rapporter att Trump överväger ytterligare riktade tullar på upp till 60 miljarder dollar kinesiska varor. Således kan stål- och aluminiumtarifferna bara vara början på en mer samordnad protektionistisk handelsstrategi. Även om detta ökar sannolikheten för ett fullt handelskrig är det fortfarande osannolikt att det sker på kort sikt, eftersom länderna planerar sin egen strategi för återföring.
